MÄlet med detta arbete Àr att kartlÀgga hur svÀngningar inom kommunikation och formsprÄk artat sig inom svensk TV-reklam frÄn 1990-talet, dÄ de kommersiella TV-sÀndningarna började ta mark, fram till idag. Med denna analys av tidigare reklam i ryggen har jag Àven tagit mig friheten att sia om hur TV-reklam skulle kunna yttra sig under 2020-talet.Den huvudsakliga metoden har bestÄtt av en retrospektiv analys av svensk TV-reklam för att kategorisera de karaktÀristiska bestÄndsdelarna för varje decennium - klargöra var fokus ligger och vilken kommunikationsmodell man valt. NÀr jag hittat den röda trÄd som inbegriper de dominerande karaktÀrsdragen anser jag mig kort och gott ha hittat sjÀlva definitionen av respektive decenniums reklam.De definierande karaktÀrspunkterna har sedan applicerats pÄ ett fiktivt schablonvarumÀrke, i detta fall ett flaskvatten vars varumÀrke jag valt att döpa till "100" eftersom innehÄllet Àr just 100% vatten. Varje Ärtionde jag valt att behandla, frÄn 1990-tal till 2010-tal, har fÄtt en egen reklamkampanj utformad efter respektive decenniums karaktÀrspunkter.Förhoppningen Àr att hitta cykliska tendenser frÄn 1990-2010-tal och dÀrigenom förutspÄ hur cykeln skulle kunna ta sig vidare in i 2020-talet. Sannolikheten att 2020-talet fortsÀtter sin cykel i 1990-talets manér kan ses lika rimlig som att det istÀllet tvÀrvÀnder och en ny trend skapas för att forma reklamen för det kommande decenniet.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats var att jÀmföra det svenska och norska ledarskapet inom elitfotbollen. FrÄgestÀllningarna var: Hur upplever de spelare som Àr verksamma i Sverige respektive Norge beslutsfattandet? Hur upplever de spelare som Àr verksamma i Sverige respektive Norge avstÄndet mellan spelare och trÀnare? Vilken typ av ledarstil upplever de spelare som Àr verksamma i Sverige respektive Norge att trÀnaren har? Skiljer sig spelarnas upplevelse av ledarskapet mellan lÀnderna?MetodFörfattarna har valt att göra en kvalitativ intervjustudie av spelarnas upplevda ledarskap. TvÄ av dessa spelare Àr verksamma i Sverige, tvÄ spelare Àr verksamma i Norge samt tvÄ spelare som har erfarenhet frÄn bÄde svensk och norsk elitfotboll. Utöver dessa intervjuer har relevant litteratur, bÄde svensk och norsk, anvÀnts.Resultat och slutsatsResultatet visar att det inom elitfotboll, till stor del, bedrivs auktoritÀrt ledarskap.

I denna studie utreder och redogör jag för de krav som kan stÀllas pÄ en privatperson kring skyldigheten att undersöka ÀgandeförhÄllandena vid förvÀrv i god tro av lösöre frÄn bÄde nÀringsidkare eller andra privatpersoner inom gÀllande svensk rÀtt. Arbetet kommer frÀmst att fokusera pÄ 2 § ?Lag om godtrosförvÀrv av lösöre? (Tryckt 1986:796, omtryckt som 2003:161) och de krav pÄ god tro som Äterfinns dÀr. Jag kommer Àven att förklara och redogöra för vissa relevanta paragrafer och lagrum. En sammanfattning och diskussion av tillhörande praxis som finns pÄ omrÄdet gÄr att finna lÀngre ner i arbetet.

SammanfattningVarje högskola och universitet har ett ansvar att vara öppen för alla oavsett etnisk eller social bakgrund, könstillhörighet, funktionshinder med mera vilket har fÄtt till följd att Karlstads universitet har fÄtt upprÀtta en ny handlingsplan för breddad rekrytering. Det ska frÀmja studenternas lika rÀttigheter och motverka diskriminering etc. Vi har i vÄr studie undersökt faktorerna som pÄverkar gymnasieelever med utlÀndsk bakgrund nÀr de ska gÄ vidare till högre studier och jÀmfört med elever med svensk bakgrund. Uppsatsen syftar Àven till att besvara frÄgan vad Karlstads universitet kan förbÀttra i kommunikationen med gymnasieeleverna för att göra sig mer attraktivt för elever med utlÀndsk bakgrund.Vi angriper problemet ur marknadsföringsperspektiv dÀr vi fokuserar teoridelen pÄ attityder, kultur och kommunikation. Kulturskillnader kan avspegla de attityder olika grupper av gymnasieelever har gentemot högre studier.

Studiens syfte Àr att undersöka om elevers sÀtt att vÀrdera och resonera kring skolregler skiljer sig Ät beroende pÄ regelkategori. Vi stÀller mot bakgrund av domÀnteorin och tidigare forskning hypoteser som vi prövar med hjÀlp av en enkÀtstudie. VÄr enkÀtstudie omfattar 202 deltagare i Ätta klasser i Är 4 ? 6 i en mellanstor svensk stad. EnkÀten bestod av bÄde öppna och slutna frÄgor.

This study examines how the Swedish newspaper G?teborgs-Posten presented Swedish identity in relation to the country?s referendum and EU-membership. By investigating the usage of the Swedish identity, related to EU-membership, the ambition is to conclude whether the newspaper was positive towards EU-membership. The empirical base consists of articles produced by G?teborgs-Posten from the first of October 1994 to the last day of January 1995.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, SSA133VÄrterminen 2012Handledare: Elisabet Engdahl.

Uppsatsen undersöker vad som sker med företag som kommer pÄ obestÄnd och dÀr lagarna tar vid dÀr företagaren inte sjÀlv kan lösa problemen. Enligt den undersökning som genomförts visas att borgenÀrerna fÄr mycket liten utdelning, kostnaderna Àr för höga och att hanteringen tar för lÄng tid..

I det hÀr arbetet behandlas ansvarfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrÀtt. Eftersom ansvarfrihetsgrunder Àr mycket omfattande i bÄda straffrÀtter gör uppsatsen endast inblickar i ansvarsfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrÀtt med fokus pÄ nödvÀrnsrÀtten. Jag valde detta Àmne för att fÄ insikt i och förstÄelse för nödvÀrnsrÀtten i tvÄ lÀnder med olika historisk juridisk bakgrund. Uppsatsen beskriver hur den historiska bakgrunden till tanzaniansk straffrÀtt, som bygger pÄ straffrÀtten i tyska och engelska kolonialmakter, pÄverkar olikheten. Brottet definieras i bÄda straffrÀtter.

Arbetsteam har blivit en allt mer vanlig tillÀmpad organisationsform pÄ dagens arbetsplatser. Att utforma bra metoder för att stödja arbetsgruppers utveckling Àr dÀrför av stor vikt. Group Development Questionnaire (GDQ) Àr en metod framstÀlld för att arbeta med grupper ur ett utvecklingsperspektiv. Denna studie utvÀrderar resultaten av GDQ-interventioner som genomförts pÄ tolv svenska arbetsgrupper, i syfte att undersöka om positiva förÀndringar skett i grupperna. Resultaten visade inte pÄ nÄgra större signifikanta förÀndringar i gruppernas fasutveckling.

Banverket Produktion har alltid varit en manligt homogen och ?etniskt svensk? arbetsplats men dÄ organisationen genomgÄr ett generationsskifte har det funnits ett stort behov av nyanstÀllningar. DÀrtill startades projektet 20-10-10 med viljan att rekrytera tidigare underrepresenterade grupper, kvinnor och personer med en annan etnisk bakgrund Àn svensk. Studien har genomförts i samarbete med Banverket Produktion dÄ dÀr fanns ett behov att undersöka normaliteten och inkluderande och exkluderande vÀrden. Detta utgör syftet med studien och det ska Àven undersökas om och hur kön och etnicitet konstrueras i en arbetsgrupp i organisationen.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva styrelseutvÀrdering i nÄgra relevanta teoretiska sammanhang, kartlÀgga styrelseutvÀrdering i svenska börsbolag, samt att bedöma relevansen hos respektive teori i ett svenskt sammanhang. Jag har valt att kombinera kvantitativ och kvalitativ metod. Basen har bestÄtt av en enkÀtundersökning vilken har kompletterats med djupintervjuer för att öka min förstÄelse för teorin och empirin. I uppsatsen har jag arbetat hypotetiskt deduktivt. Jag utgick frÄn ett par teoretiska perspektiv och undersökte vad de framhöll om styrelseutvÀrdering.

Titel: Halal-tv, haram enligt mediedebatten? - En studie av debatten om Halal-tv i svensk dagspressFörfattare: Anton Schindelar och Daniel WahlströmUppdragsgivare: SVTKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: VÄrterminen 2009Handledare: Britt BörjessonSidantal: 47 +bilagorSyfte: Att undersöka debatten om Halal-tv.Metod: Kvantitativ innehÄllsanalys och kvalitativinnehÄllsanalys.Material: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs Posten, Helsingborgs Dagblad, Metro Göteborg, Nerikes Allehanda, Svenska Dagbladet, VÀsterbottens- Kuriren under oktober, november och december 2008.Huvudresultat: Vi har funnit att debatten om Halal-tv var som störst efter det att första programmet sÀnts och sedanavtar redan efter en vecka. De som var aktiva i debatten var företrÀdesvis personer engagerade i frÄgor med anknytning till religion och minoritetsgrupper. En annan stor grupp var tv-krönikörer i de tidningar vi studerat. De flesta artiklarna var negativt instÀllda tillprogrammet och handlade frÀmst omprogramledarna, religion och SVT.

Trots att den svenska policyn, för skydd av nationella minoriteter, infördes med hopp om att lösa vissa problem hÀvdas i denna uppsats att annan problematik kan ha uppstÄtt i dess kölvatten. BÄde vad gÀller motiv och innebörd kan delar av policyn ses som problematiska, vilket i huvudsak grundar sig i att det har skapats en skillnad mellan olika etniska minoriteter. Policyn innebÀr att sÀrskilda ÄtgÀrder vidtas för att skydda vissa kulturer. Vi sluter oss till Äsikten att kulturer Àr centrala i mÀnniskors liv, och just dÀrför anser vi det motiverat att diskutera kring vilka etniska minoriteter som inte fÄr tillgÄng till detta skydd. Vi menar att denna diskussion saknas i svensk policy.

Den hÀr uppsatsen handlar om utbildningspolitik och syftar till att undersöka hur svenska politiska partier talar om skolan i ett antal debattartiklar och repliker, samt om de Àr överens i nÄgra aspekter och vilka dessa i sÄdant fall Àr. UtgÄngspunkten Àr att det sker en avpolitisering av politik, dÀr kampen mellan ideologier inte lÀngre existerar pÄ samma sÀtt som tidigare. Genom diskursanalys har ett antal texter analyserats med ett resultat som visar att det mycket vÀl verkar stÀmma att partierna inte lÀngre kÀmpar ideologier emellan, utan att man Àr övergripande överens och först och frÀmst förvaltar ett redan existerande system. Den politiska kampen, eller spÀnningen, Àr inte sÀrskilt stark dÄ samtliga partier Àr eniga pÄ flera punkter. DÀremot existerar en diskursiv spÀnning kvar i aspekten av att man stÀndigt försöker underminera varandras kapacitet att vara i regeringsstÀllning.