I svensk litteratur om företagshÀlsovÄrd (FHV) och inköp eller upphandling av FHV förekommer begreppet bestÀllarkompetens. Det anvÀnds som ett sÀtt att beskriva brister i hur inköp av företagshÀlsovÄrdande tjÀnster planeras och genomförs. Syftet med denna rapport har varit att utreda innebörden av begreppet bestÀllarkompetens gÀllande inköp av arbetsmiljörelaterade tjÀnster sÄsom de tjÀnster som ryms inom svensk FHV. Detta har genomförts dels genom en explorativ litteraturstudie av svensk och delvis utlÀndsk litteratur som rör FHV, upphandling, inköp av tjÀnster och svensk arbetsmiljölagstiftning, och dels genom intervjuer med tvÄ köpare av arbetsmiljörelaterade tjÀnster samt tvÄ sakkunniga i omrÄdet.Den frÀmsta slutsatsen som dragits Àr att anvÀndandet av begreppet bestÀllarkompetens inte tillför nÄgot till företagshÀlsovÄrdsdebatten och att det dÀrför bör undvikas. Detta dÄ anvÀndandet i sig grundar sig i en skev syn pÄ bestÀllarkompetens som nÄgot som enbart ligger hos bestÀllaren, medan det egentligen handlar om en samlad kompetens hos köparen och leverantören av dessa tjÀnster.

Titel: Sarbanes-Oxley Act ? Lagens inverkan pÄ tvÄ svenska bolagProblembakgrund: De senaste Ären har det intrÀffat en rad olika redovisningsskandaler i USA dÀr brott har begÄtts, vilket har varit anledningen till att Sarbanes-Oxley Act bildades. Syftet med lagen Àr att Äterskapa allmÀnhetens förtroende för aktiemarknaden och att garantera att företagens finansiella rapporter innehÄller tillförlitlig information. För att uppnÄ detta stÀller lagen hÄrdare krav pÄ redovisning och information till aktiemarknaden, ökade krav pÄ revisorers oberoende, ökade krav pÄ interna strukturer för revision samt hÄrdare straff för brott mot lagen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka, beskriva och fÄ ökad förstÄelse för hur SOX har pÄverkat svensk bolagsstyrning vad gÀller personligt ansvar och intern kontroll. DÄ det krÀvs mycket anstrÀngningar för bolagen i form av arbete och resurser vill vi Àven undersöka om bolagen upplever att fördelarna med lagen Àr större Àn nackdelarna.Metod: Uppsatsen har upprÀttas utifrÄn en kvalitativ undersökning dÀr information har samlats in frÄn tvÄ företagsrepresentanter, uppsatsen bestÄr Àven av sekundÀrdata som hÀmtats frÄn böcker, internet och Ärsredovisningar.Analys: SOX stÀller högre krav pÄ företagens interna kontroller Àn vad som gjorts tidigare och respondenterna Àr eniga om att lagen har inneburit en stor omstÀllning av deras arbetssÀtt.

Syftet med detta examensarbete Àr att klarlÀgga vad den svenska nationella identiteten kan sÀgas bestÄ av. Vidare vill vi undersöka om, och i sÄ fall hur, svensk nationell identitet förmedlas genom lÀroböcker skrivna för gymnasieskolans SamhÀllskunskap A. Detta gör vi genom att utföra en semiotisk bildanalys av utvalda bilder frÄn tre lÀroböcker. I en sÄdan analys lÀses bilder pÄ samma sÀtt som text. Vi grundar vÄr analysmodell pÄ Barthes semiotiska metod för att analysera bilder och deras myter.

Det pÄgÄr mÄnga diskussioner kring mat i dagens samhÀlle. Temat för det hÀr examensarbetet Àr svensk/regional mat i offentlig upphandling. Arbetets syfte har varit att göra en kartlÀggning av Ätta kommuner i MÀlardalen. KartlÀggningen handlar om hur det ser ut i dagslÀget angÄende inköpta volymer och belopp nÀr det gÀller olika produkter. KartlÀggningen omfattar ocksÄ information om produkterna Àr svenska/regionala samt hur nuvarande avtal med leverantörer ser ut nÀr det gÀller livsmedel inom den offentliga upphandlingen.

Den hÀr uppsatsen analyserar svensk storstadspress representationer av alkoholforskning. I synnerhet finns ett intresse för att analysera hur dessa representationer konstruerar alkoholkonsumtion, framförallt alkoholberoende, som en sjukdom. HÀr anvÀnder vi oss om de teorier om medikalisering som Peter Conrad och andra utvecklat med inspiration frÄn framförallt Michel Foucault. Med hjÀlp av de diskursanalytiska verktyg som utvecklats av bland andra Norman Fairclough, Vivien Burr och Roger Fowler sluter vi oss till att det sprÄk som tidningarna anvÀnder nÀr alkoholforskning diskuteras reproducerar en bild av alkoholberoende som maktlösa och anonyma, och förstÀrker och döljer maktskillnader mellan forskare och beroende..

Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara dansmusiker och spelman inom svensk folkmusik idag. Under flera Ärs tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden kÀnt av ett större behov att spela till dans för att nÄ en djupare i respektive tradition. Med fokus pÄ polskedans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda pÄ hur dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera danspelningar- och kurser pÄ olika platser i landet. Jag kommer ocksÄ att hÄlla egna kurser med danspedagoger med rörliga roller-pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..

Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara dansmusiker och spelman inom svensk folkmusik idag. Under flera Ärs tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden kÀnt av ett större behov att spela till dans för att nÄ en djupare i respektive tradition. Med fokus pÄ polskedans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda pÄ hur dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera danspelningar- och kurser pÄ olika platser i landet. Jag kommer ocksÄ att hÄlla egna kurser med danspedagoger med rörliga roller-pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..

Denna uppsats undersöker hur synen pÄ mediernas sjÀlvsanerande system ser ut dels hos elva olika granskare av medierna och dessutom hos sex representanter frÄn de större nyhetsmedierna i Sverige. I kvalitativa djupintervjuer har de bland annat fÄtt svara pÄ frÄgor om systemets fördelar och nackdelar samt om systemet anses vara tillrÀckligt eller om det finns behov av en utökad lagstiftning.Den teoretiska utgÄngspunkt som uppsatsen frÀmst vilar pÄ Àr hÀmtad frÄn medieforskarna Mats Ekström och Stig Arne Nohrstedt som menar att mediernas makt gör att det finns behov av att granska dem. Men teoriavsnittet ger ocksÄ en kort förklaring till hur makten hÀnger ihop med förtroendet, utifrÄn Adam Smiths teori om "den osynliga handen". Dessutom behandlar teorin frÄgan om hur lagstiftning kontra sjÀlvsanerande system kan pÄverka förtroendet. HÀr tar uppsatsen avstamp i den magisteruppsats Kerstin Ahlqvist med flera skrivit om förtroendet för svensk bolagsstyrning.Resultatet av intervjusvaren visar att det finns ett starkt stöd för det sjÀlvsanerande systemet dÄ det hÄller en skÀrpt lagstiftning borta och leder till "justare medier".

Inom gemenskapsrÀtten har en princip om förfarandemissbruk vÀxt fram pÄ mervÀrdes-skatteomrÄdet. Den har tydligast befÀsts genom rÀttsfallet Halifax. DÀr uttalade EG-domstolen att formellt riktiga transaktioner som vidtagits i syfte att uppnÄ skattefördelar som inte överrensstÀmmer med direktivets syften utgör förfarandemissbruk. Det krÀvs dock att det ska utgÄ av de objektiva omstÀndigheterna att det huvudsakliga syftet med transaktionen var att uppnÄ en skattefördel. I och med detta ska förhÄllandena omdefinieras sÄ att de verkliga förhÄllandena upprÀttas.

I ett samhÀlle med ökad globalisering blir regler angÄende den internationella privat- och processrÀtten allt viktigare. Denna uppsats behandlar lagvalsregler, vilka gÄr att finna i Romkonventionen. Romkonventionens huvudregel Àr lagvalsfrihet. Det finns dock bestÀmmelser i konventionen som inskrÀnker denna möjlighet. Artikel 7 rörande internationellt tvingande regler Àr ett exempel pÄ detta och Àr Àven uppsatsens huvudÀmne.

I denna uppsats undersöks vilka skillnader och likheter som finns mellan svensk och rysk arbetslagstiftning och rÀttslÀget gÀllande uppsÀgningar frÄn arbetsgivarens sida. Studien omfattar tre viktiga moment nÀr arbetsgivarens frihet begrÀnsas i ett uppsÀgningsförfarande. Med dessa moment avses de villkor som mÄste iakttas för att en arbetsgivare ska kunna sÀga upp en eller flera arbetstagare, de procedurregler som gÀller inför en uppsÀgning och de formerna av anstÀllningsskydd som garanteras arbetstagarna i samband med en uppsÀgning. Slutsatsen av undersökningen Àr att svensk och rysk arbetsrÀtt visar upp flera gemensamma drag och att dessa beror pÄ att lÀndernas regleringar utgÄtt frÄn samma minimikrav i ILO:s konventioner. Studien visar ocksÄ pÄ betydande olikheter. Exempelvis saknar nÄgra av de regler som utgör sjÀlva kÀrnan i det svenska anstÀllningsskyddet vid uppsÀgningar nÄgon motsvarighet i rysk arbetsrÀttslagstiftning. Dessutom bidrar den brist pÄ enhetlig reglering i den ryska lagstiftningen att skillnader i frÄga om anstÀllningsskydd uppstÄr till nackdel för arbetstagare.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka eventuella skillnader i instÀllning och motivation införÀmnet engelska hos elever i tvÄ klasser i Är 9 pÄ en svensk skola i ett engelsktalande land ochen svensk skola i Sverige. Dessutom undersöks eventuella skillnader i undervisningsmetoder iÀmnet engelska i de bÄda klasserna och vad dessa skillnader kan göra för elevernas motivationtill sprÄkinlÀrningen. I studien har anvÀnts kvalitativ observation av engelsklektioner i de bÄdaklasserna samt intervjuer av sex elever i varje klass. Observationerna kombinerade medintervjusvaren visar att motivationen hos eleverna pÄ de bÄda skolorna skiljer sig marginellt,och att det som avgör Àr huvudsakligen undervisningsmetoderna..

Syftet med uppsatsen Àr att studera kategorin specialiserade markstridsförbandinom ramen för svensk sÀkerhetspolitik, i förhÄllande till en europeisk militÀr kapacitet. Jag haranalyserat texter avseende svensk militÀrstrategi, komplexitet i militÀra operationer, brister inomden europeiska sÀkerhets- och försvarspolitiken. Dessutom har jag övergripande jÀmfört svenskamed nÄgra europeiska lÀnders stridskraftsutformning. För att uppnÄ syftet i uppsatsen har jagformulerat fyra frÄgestÀllningar.1. Vilken betydelse kan specialiserade markstridsförband tillmÀtas för de militÀrstrategiskamÄlen?2.

Syftet med studien Àr att undersöka vad representanter för den svenska elitfotbollen har för tankar och Äsikter kring IdrottsAB och den för Sverige unika 51-49-spÀrren. Vi har tvÄ övergripande frÄgestÀllningar i vÄr undersökning som lyder: Varför har sÄ fÄ allsvenska klubbar valt att bilda IdrottsAB? Hur skulle ett upphÀvande av 51?49-spÀrren kunna pÄverka Allsvenskan och dess klubbar? De teorier som ligger till grund i vÄr analys Àr idrottsprofessorn Tomas Petersons begrepp kommersialisering och professionalisering. Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av intervjuer av representanter frÄn de allsvenska klubbarna, Svenska Fotbollsförbundet och Föreningen Svensk Elitfotboll. Större delen av intervjuerna har skett pÄ plats, medan ett fÄtal intervjuer skett via telefon.

Interkulturella affÀrsrelationer har stor betydelse för företagen nÀr de vill expandera utanför nationsgrÀnserna. Vi har i denna uppsats studerat betydelsen av kulturella vÀrderingar och sprÄkliga barriÀrer i svensk-franska affÀrsrelationer. Vitt skilda kulturella vÀrderingar och normer skapar i mÄnga fall problem i transnationella affÀrsrelationer. Företag som opererar i utlandet bör efterstrÀva att överbrygga problem som orsakas av skilda kulturella vÀrderingar.Syftet med vÄran uppsats Àr att undersöka problem som kan uppstÄ och de möjligheter som skapas i svensk-franska affÀrsrelationer. VÄra huvudfrÄgor i denna studie har varit: Hur stor betydelse har dÄ kulturella vÀrderingar vid interkulturella affÀrsmöten? Och hur mycket kan sprÄkliga och kulturella kunskaper förhindra uppkomsten av missförstÄnd? DÄ vi studerar pÄ ett tvÀrvetenskapligt program; ekonomi, sprÄk, etnologi Àr det utmanande och passande för oss att i denna undersökning koppla samman vÄra teoretiska kunskaper i ett mer praktiskt perspektiv.Studien kan betraktas som kvalitativ dÀr vi vill beskriva det verkliga affÀrslivet i jÀmförelse med de teorier vi har valt.