Sök:

Sökresultat:

5710 Uppsatser om Svenskämnets didaktik - Sida 66 av 381

Kompetens pÄ skolschemat : en kritisk diskursanalys av kommunala skolplaner

Bakgrund: Kommunala skolplaner Àr ett mÄldokument som ska dra upp riktlinjerna för hur utbildningsvÀsendet i den aktuella kommunen ska bedriva skolarbetet. En genomgÄng av skolplaner med textanalytiska förtecken kan avslöja nÄgra av de diskursrelaterade förestÀllningar som ligger till grund för de utbildnings- och elevideal som jag menar framtrÀder i skolplanerna.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av diskursrelaterade förestÀllningar och ideal gÀllande skolans roll i elevens utveckling sÄsom de framtrÀder i tre kommunala skolplaner.Metod: En kritisk diskursanalys, som ger de textanalytiska verktygen för att skapa en grund för att resonera kring kompetens- och performansmodeller, diskursens förhÄllande till sanning med mera.Huvudresultat: Den pedagogiska diskurs som framtrÀder i skolplanerna Àr en dÀr kompetensmodellens ideal hÄlls högt. Visionen Àr en skola dÀr man förutom ?traditionellt? lÀrande, d.v.s. lÀrande av stoff, utvecklar sina personliga egenskaper: sin kompetens.

MÄl i skolans praktik. LÀrares uppfattningar av och arbete med lÀroplanens mÄl om elevers ansvar och inflytande

I rapporten redovisas en undersökning av hur den svenska nationella lÀroplanen i grundskolan blir till den genomförda lÀroplanen i en skolas undervisning/praktik. FrÄgestÀllningarna gÀller lÀrares uppfattningar av och skolans arbetssÀtt för att genomföra mÄlen om elevers ansvar och inflytande. Undersökningen Àr en fallstudie. Dataunderlaget kommer frÄn intervjuer med lÀrare och skolans dokumentation. Detta har analyserats med tillÀmpning av kvalitativ metod.

Det var?en tysk, en svensk och en tiger? Svenska eftergifter mot Tyskland under Andra vÀrldskriget ? en lÀromedelsanalys

Detta arbete Àr en lÀromedelsanalys som baseras pÄ svenska historielÀroböcker för Ärskurs Ätta och nio pÄ högstadienivÄ. Arbetets innehÄll behandlar svensk neutralitet och svenska eftergifter mot Tyskland under Andra VÀrldskriget. Vi jobbar med följande problemfrÄgestÀllningar:- Hur skildras svenska eftergifter mot Tyskland under Andra VÀrldskriget över tid i svenska historielÀroböcker? - Hur förhÄller sig lÀromedlen till rÄdande lÀroplaner och styrdokument?Urvalet av lÀroböcker/material för granskning i arbetet har baserats pÄ tidsavstÄndet till arbetets historiska Àmne. Den tidigaste utgivna boken vi utgÄr ifrÄn i vÄr studie Àr publicerad Är 1963.

Svensk kod för bolagsstyrning: Kvalité eller inte? : En granskning av kvalitetsbedömningen för svenska bolagsstyrningsrapporter

I denna uppsats har vi arbetat utifrÄn problemformuleringen; Vilken kvalité har bolagsstyrningsrapporterna i Sverige samt hur kan granskning av kvalitén utföras?, vilket har lett till att vi har utfört en jÀmförande studie dÀr vi utefter fyra kriterier pÄ kvalité försökt kartlÀgga vilken kvalité de svenska bolagsstyrningsrapporterna hÄller ur ett aktieÀgarperspektiv.En bolagsstyrningsrapport Àr en rapport som framstÀlls av bolaget sjÀlv dÀr de har utgÄtt frÄn Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) för att redogör för det egna bolagets styrning. Rapporten bygger pÄ Koden vilken Àr framtagen av en statligt tillsatt grupp vars mÄlsÀttning var att stÀrka förtroende för svensk bolagsstyrning. Koden infördes 2005 och har allt sedan dess varit ett noteringskrav för svenskÀgda bolag pÄ OMX - Large Cap. Koden bygger pÄ begreppet ?följa eller förklara? vilket innebÀr att företagen har valet att antingen följa Kodens regler eller förklara och motivera varför de avviker frÄn den.

Donaldson pÄ Hellsingska: en komparativ fallstudie : Julia Donaldsons engelska bilderböcker i svensk översÀttning av Lennart Hellsing

I denna magisteruppsats undersöks Julia Donaldsons engelska bilderböcker i svensk översÀttning av barnboksförfattaren Lennart Hellsing. Huvudsyftet med denna studie Àr att avgöra om de svenska mÄltexterna Àven bÀr drag av Hellsings egen författarstil. För att kunna undersöka detta har KÄrelands tidigare forskning (2002) om Hellsings litterÀra produktion anvÀnts för att ta fram stilvariabler. Dessa stilvariabler har sedan applicerats pÄ mÄltexterna i denna fallstudie. Det teoretiska ramverket orienterar sig inom deskriptiv översÀttningsvetenskap och Tourys (1995) modell för rekonstruktion av översÀttningsnormer anvÀnds.

Anpassning av undervisning vid gymnasieskolans olika program : En jÀmförelse av lÀrarnas arbete vid högskoleförberedande- och yrkesprogram

I denna studie vill vi undersöka hur lÀrare i Àmnena svenska och engelska anpassar sin undervisning för högskoleförberedande- respektive yrkesprogram pÄ gymnasieskolan. Vi har valt att intervjua fyra lÀrare som undervisar i kurserna Svenska 1 och Engelska 5 pÄ bÄda programkategorierna under pÄgÄende lÀsÄr. Vi har undersökt lÀrarnas upplevelser av att undervisa olika grupper i samma kurs och hur de anpassar innehÄllet i lektionerna till grupperna.Det visar sig att lÀrarnas val av stoff var till olika grad pÄverkat av program och examensmÄl, för vissa av informanterna var det en sjÀlvklarhet att programmet skulle genomsyra undervisning, medans andra ansÄg att det kunde vara minst lika viktigt att ge eleverna en ?paus? frÄn programmens kÀrna genom att vÀlja helt andra uppgifter.?En av de viktigaste punkterna som kom fram var betydelsen av ett nÀra samarbete med yrkeslÀrare som ansÄgs vara viktigt för en lyckad Àmnesintegrering pÄ yrkesprogrammen. Det visade sig att yrkesprogrammens elever i allmÀnhet krÀvde mycket mer uppmuntran och dessutom upplevdes planering och genomförande av lektioner pÄ dessa program vara mycket mer krÀvande för lÀrarna..

Tillit till chefen : En kvalitativ studie om faktorer som pÄverkar tillit till chef

Svensk Àldreomsorg tycks stÄ inför problem dÄ den svenska befolkningen blir Àldre och fler behöver ÀldrevÄrd, samt ser man en minskning av antalet chefer och att det har blivit en oattraktiv arbetsplats. Tidigare forskning visar att tillit till chefen har positiva effekter i organisationen och personalens vÀlbefinnande. Författarna vill undersöka huruvida det förekommer likheter och skillnader i hur personal och chefer tÀnker kring begreppet "tillit till chefen". Författarna har inte funnit nÄgra studier gÀllande angÄende tillit till chef utförda i svensk ÀldrevÄrd. Studien Àr av kvalitativ metod i kombination med en hermeneutisk tolkning.

LÀrares tankar om begreppet livsfrÄgor : i förhÄllande till definiton, undervisning samt bedömning.

Detta arbete Àr en kvalitativ intervjustudie som undersöker lÀrares tankar kring begreppet livsfrÄgor. Totalt tio stycken lÀrare frÄn lÄg- och mellanstadiet har intervjuats och har dÀrigenom bidragit med sina erfarenheter inom omrÄdet. Enligt tidigare forskning kan livsfrÄgor uppfattas som nÄgot diffust. Syftet var dÀrför att reda ut begreppets komplexitet genom att ta del av lÀrares definition samt deras tankar kring undervisning och bedömning i relation till livsfrÄgebegreppet. De resultat som framkom genom analys av intervjusvaren stÀrker uppfattningen om att det Àr svÄrt att entydigt definiera vad livsfrÄgor Àr för nÄgot.

Arabisktalande elever och matematiska uppgifter med svensk text - En kvalitativ studie om grundskolans elever med arabiska som modersmÄl

BakgrundDetta examensarbete undersöker arabisktalande elevers svÄrigheter att förstÄ matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter. Arbetet tar upp sprÄkets betydelse i matematikens utveckling. Enligt litteraturen behöver elever med ett annat modersmÄl Àn svenska behÀrska sitt modersmÄl för att kunna utveckla sitt andrasprÄk och för att klara sig i matematik.SyfteSyftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ svÄrigheter för högstadiet elever i Är 8 med arabiska som modersmÄl att förstÄ matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter.MetodArabisktalande elever i Är 8 valdes för att uppfylla syftet med detta examensarbete.Deltagande observationer gjordes för att fÄ förstÄelse för deras förmÄga att lösamatematikuppgifter med svenska och arabiska texter. DÀrefter genomfördes kvalitativaintervjuer med nÀmnda elever för att samla information om sprÄkets pÄverkan pÄ derasförstÄelse för matematik.ResultatResultaten visar att elever med arabiska som modersmÄl behÀrskar sitt andra sprÄk. Deföredrar svenska sprÄket nÀr de lÀser matematik.

PassivitetspörsmÄlet ur svensk rÀtts perspektiv

Syftet med vÄr avhandling Àr att klargöra vilka rekvisit som skall vara uppfyllda för att passivitet skall tillerkÀnnas rÀttsverkningar. NÀr vi sedermera har utrönt vilka rekvisit som krÀvs skall vi försöka uppstÀlla en modell. MÄlet Àr att den skall fungera som ett hjÀlpmedel vid bedömning för om passivitet de facto föreligger eller ej..

Improvisationsundervisning i ensembleformat

Syftet med studien Àr att definiera musikaliska redskap och plattformar för studenter i Àmnet improvisation pÄ eftergymnasial nivÄ. Mitt intresse för Àmnet ligger i de positiva möjligheter improvisationen erbjuder vÄr undervisning och Àr utgÄngspunkten för detta arbete. Jag upplever att forskning som inriktar sig pÄ improvisationsundervisningens didaktik för ensemble pÄ högre nivÄ med fördel kan utökas frÄn vad vi idag har att tillgÄ, dÀrav utgÄr studien frÄn ett didaktiskt perspektiv pÄ undervisning. För att söka svar pÄ mina frÄgor har jag anvÀnt mig av den kvalitativa forskningsintervjun i mötet med mina informanter. De fyra utvalda musiklÀrarna har alla undervisat improvisation i ensembleformat, de flesta med inriktning mot rytmisk och improviserad musik. I resultatet presenteras bland annat en syn hos de intervjuade musiklÀrarna som visar pÄ vikten av ett personligt och Àrligt musikutövande dÀr den instrumentaltekniska fÀrdigheten först fÄr liv och mening dÄ studenten har en konstnÀrlig Äsikt att förmedla. Sedan diskuteras bland annat lÀrarnas kompetens som improvisationspedagoger i relation till Hanken och Johansens (1998) musikdidaktiska utgÄngspunkter, samt Àmnets möjliga utveckling och framtida undervisningsstruktur..

Den svenska koden för bolagsstyrning

Koden har bidragit till ökat medvetande om informationen utÄt samt hjÀlpt företagen att strukturera denna, överlag har det visats en god vilja bland företag att anpassa sig efter och efterleva kodens regler..

Att sÀtta handtag pÄ seriens sprÄk : Hur en semiotisk serieanalys av tvÄ grafiska romaner kan utveckla elevers lÀsstrategier

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka serier som en adekvat bÀrare av kunskap och dÀrför ett möjligt didaktiskt instrument för att utveckla elevers lÀsstrategier i svenskÀmnet pÄ högstadiet. Uppsatsen redogör för seriens definition och samhÀlleliga status samt möjligheter kopplade till genrens plats i skolan. Fokus ligger pÄ serier som faller under kategorin grafiska romaner, vilka Àr omfattande serieverk som berÀttar en viktig historia. Stand-alone-stories och auteur Àr Àven viktiga begrepp eftersom de in- nefattar serier som inte Àr massproducerade och dÀr serieskaparen Àr ansvarig för hela den kreativa processen. För att nÄ en djupare förstÄelse för serier innehÄller serien ett analysinstrument baserat pÄ semiotik.

Lojalitetsplikten i samarbetsavtal

Lojalitetsplikten Àr vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvÀrv etc. Plikten finns för att se till att parter förhÄller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns nÄgon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstÄr vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gÀller de olika parternas förpliktelser och krav pÄ att förhÄlla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid Àr medvetna om att de ingÄtt ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrÀttsligt och avtalsrÀttsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har nÄgon betydelse om plikten regleras i en sÀrskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten Àr allmÀnt accepterad inom svensk rÀtt.

Som en spegel av sig sjÀlv : Ickepedagogiska texters anvÀndning i gymnasieskolans religionskunskapsundervisning

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka ickepedagogiska texter som anvÀnds i gymnasieskolans religionsundervisning samt i vilket syfte lÀrarna vÀljer att anvÀnda dem. Med begreppet ?ickepedagogiska texter? menas texter som inte, som lÀroböcker och skrivna i pedagogiskt syfte, utan mer autentiska texter som exempelvis artiklar, urkunder, prosa och lyrik. Uppsatsen bestÄr dels av en bakgrundsdel, dÀr jag kort redogör för religionsÀmnet, dess utveckling samt de bÄda begreppen religionsdidaktik och textdidaktik, dels av en forskningsstudie. I den senare har jag intervjuat Ätta gymnasielÀrare i religionskunskap om deras anvÀndning av och syn pÄ ickepedagogiska texter.

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->