I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lärarna vid en gymnasiesärskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av när det gäller den skönlitteratur som eleverna får läsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som används i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med åtta lärare som utgör den grundläggande informationskällan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gällande kursplaner och ämnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats är att lärarnas urvalsprinciper utgår från vissa primära motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterära läsningen skall väcka reflektion, uppmuntra till läsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterära verk.

Problem:Som en följd av flertalet omtalade företagsskandaler infördes nya direktiv för bolagsstyrning runt om i världen. Efter att även Sverige drabbades av bolagsstyrningsskandaler samt efter påtryckningar från EU infördes år 2005 ?Svensk kod för bolagsstyrning?. Då Koden nyligen implementerades i det svenska näringslivet befinner den sig fortfarande i ett tidigt stadium vilket innebär att den är under ständig granskning och utveckling. Det medför eventuellt att företagen ännu inte har anpassat sig efter Kodens direktiv.Syfte:Vårt syfte med denna uppsats är att studera hur svenska börsnoterade företag uppfyller Kodens direktiv angående innehållet i årsredovisningens bolagsstyrningsrapport.Metod:Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsmetod där primärdata studerades i form av bolagsstyrningsrapporter från de granskade företagens årsredovisningar.

I den här uppsatsen görs en jämförelse mellan tre aktörer i svensk miljöpolitik, den svenska staten, miljöorganisationen Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) och intresseorganisationen Svenskt Näringsliv (SN). Syftet med jämförelsen är att undersöka hur de skiljer sig åt eller om de i huvudsak har samma syn på hanteringen av miljöfrågan och speciellt i synen på om det finns en konflikt mellan tillväxt och miljö. Som teoretisk ram används ekologisk modernisering, en teori som karaktäriseras av att konflikten mellan tillväxt och miljö ses som upphävd och den anses vara en lovande strategi för att hantera miljöproblemen. Metoden, som har använts i uppsatsen är diskursanalys av olika texter som producerats av aktörerna i nutid. Hos varje aktör har både dokument rörande klimatfrågan som representerar globala hållbarhetsfrågor och dokument rörande allmän, nationell miljövård valts ut, för att även skillnaden mellan olika frågor ska kunna studeras.

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om vilken rollutomhuspedagogik kan ha i undervisning i grundskolans tidigare år. Jagundersöker vad utomhuspedagogik innebär ur ett didaktiskt perspektiv.Genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, tar jag reda på hur lärareuppfattar att de använder sig av utomhusmiljön i undervisningen.Jag kommer fram till att utomhuspedagogik erbjuder unika möjligheter inomdidaktikens olika områden och har förmåga att göra en helhet av de olikadidaktiska frågorna, vad, hur och varför. Lärarna motiverar utomhusvistelsegenom att referera till hur barn lär sig, snarare än vad som ska läras ut.Resultatet visar ett fokus på skogsupplevelser, vilket begränsarutomhuspedagogikens möjligheter till varierade autentiska utgångspunkter.Genom att vara medveten om utomhuspedagogikens didaktiska syfte tasdess potential till vara..

Efter ett antal företagsskandaler bestämde sig Sverige för, som många andra länder, att utveckla en kod för bolagsstyrning. Den första kom att träda i kraft 2005 och 2008 började en reviderad version gälla. Svensk kod för bolagsstyrning är ett regelverk för företag registrerade på börsen. Den innehåller regler och rekommendationer om valberedning, styrelsesammansättningar och arbetsuppgifter för styrelser. I arbetet har vi velat ta reda på i vilket avseende bolag väljer att frångå koden och om detta skulle kunna leda till minskat förtroende för bolagen.

Kemikalier hanteras i det dagliga arbetet ombord. Syftet med den här studien var att ta reda på hur kemikalier hanteras ombord på en svensk passagerarfärja. Frågeställningarna koncentrerades på produkt- och metodval, kommunikation och tillämpning av rutiner och instruktioner samt riskmedvetenhet hos besättningen. Studien genomfördes som en enfallsstudie och bestod av dokumentanalyser, observationer och intervjuer med besättningsmedlemmar. Resultatet visar att informanterna på däcks- och maskinavdelningarna hade stora möjligheter att påverka arbetssituationen vad gäller hantering av kemikalier till skillnad från informanten på intendenturavdelningen som enbart hade begränsad möjlighet att påverka.

Syftet med studien är att undersöka vad lärare i förskola, förskoleklass och skolår 1-2 har för uppfattning och arbetssätt kring barns flerspråkighet. Undersökningen äger rum på en svensk skola i Spanien. Frågeställningarna är följande;-       Vad har lärarna för uppfattning om flerspråkighet?-       Vilka arbetssätt använder lärarna för att ta tillvara på barnens språk?För att få svar på dessa frågor används kvalitativa intervjuer och observationer. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv.

I uppsatsen undersöktes hur elefterfrågan i svensk cellulosaindustri, med en given uppsättning produktionsfaktorer, påverkades av förändrade totalpriser på tyngre eldningsoljor. Partiella kortsiktiga och långsiktiga egenpris- och korspriselasticiteter skattades utifrån årliga tidseriedata mellan 1970 och 1998 från SCB och Energimyndigheten över elförbrukning och totala el- och oljepriser. Skattningen utfördes med hjälp av OLS och en dynamisk loglinjär efterfrågemodell för dels total elefterfrågan, dels efterfrågan på externproducerad el för given total elefterfrågan. Ekonomiska motiv kan förklara de flesta signifikanta skattningarnas tecknen och värden samt vissa skattningars insignifikans, varför använd modell och skattningsmetod tillfredsställande stödjer slutsatserna: total elefterfrågan påverkas obetydligt av oljeprisförändringar: kort- och långsiktig efterfrågan på externproducerad el påverkas betydligt mer - en procents höjning av totala oljepriset ökar kortsiktigt efterfrågan på externproducerad el med 0,13 procent. Höjda miljöskatter leder därmed till ökad efterfrågan på externproducerad el som, om genererad på ett miljöfarligt sätt, kan motverka miljöskattens syfte globalt sett.

Isberg, A. & Lidén, S. (2008). KASAM- livsfrågeformulär som intervention vid psykisk ohälsa. Högskolan i Gävle; Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Tidigare studier visar samband mellan KASAM, Känsla av sammanhang och människors upplevda hälsa.

Majoriteten av förändringsarbeten misslyckas på sikt. Trots det utgör bevarandet av dessa en liten del av forskningen inom förändringsarbete och baseras på organisatoriskt perspektiv. Ur ett sociologiskt perspektiv ses individen som central i bevarandet av förändringar. Av den anledningen syftar uppsatsen till att undersöka drivkrafter bakom bevarandet ur ett individuellt perspektiv. I besvarandet har vi utgått från teorier som beaktar långsiktighet, vilka har resulterat i nio potentiella drivkrafter som prövats genom en fallstudie på en svensk akutmottagning och deras arbete med ständiga förbättringar (modifiering av Lean).

Syfte: Syftet med studien har varit lyfta fram den ?glömda? folkkindergarten i Hjorthagen ? den första i Stockholm. Uppsatsen tar särskilt upp initiativtagarna, vilkas roll i det sammanhanget inte tidigare uppmärksammats. Med utgångspunkt från folkkindergarten i Hjorthagen diskuteras därefter två betydelsefulla förutsättningar för kindergartens spridning ? ekonomi och ledarinneutbildning - den senare med särskild inriktning på de skolbarnträdgårdar som inrättades vid flera högre skolor i Stockholm.Teori: New Historicism.Metod: Bearbetning av gjorda arkivstudier parallellt med litteraturstudier har utgjort grunden för analys och presentation av arbetet.Resultat: Bakgrunden till och förutsättningarna för tillkomsten av Stockholms första folkkindergarten redovisas.

The Swedish e-commerce has been established for about 25 years, with strong growth from the millennium onwards. The companies that are active within it has many different backgrounds. Mail order companies were some of the early adaptors but today it is also common for companies to first create the e-commerce part of the business, before opening a store. A long list of companies has over the years come and gone, the rotation of the e-shops that are popular have constantly changed. We asked ourselves why.We wanted to get an understanding of the Swedish e-commerce, both from a business perspective and from a customer perspective.

The prevention of age discrimination in Sweden did not have any solvent grounds until directive 2000/78/EG was implemented into Swedish law. Today age discrimination has been banned for just over two years. This ground of discrimination has, compared to other existing grounds of discrimination in Swedish law, a lot more opportunities to make exceptions from. Given the fact that the exemption rules are vague, it is difficult to determine whether the protection against age discrimination is in fact a protection at all. The purpose of this essay is to describe what the law regarding age discrimination means.

Bakgrund:Läraryrkets komplexitet och bristen på lärares teoretiska förankring öppnar för att i en variationsteoretisk ram fokusera ett lärandeobjekt som ett sätt att utveckla lärarnas lärande samt lärarprofessionen.Syfte:Syftet med studien är att undersöka några lärares föreställningar om innehållet i deras undervisning, deras föreställningar om elevernas lärande samt hur detta innehåll gestaltas under en lesson/learning study.Metod:Genom deltagande i planerings- och analysmöten samt genom observationer studeras lärarnas samtal om och deras gestaltningar av ett innehåll i vad som kan sägas vara en mix av en lesson study och en learning study.Resultat:Lärarnas samtal under planeringsarbetet och genomförandet kännetecknades av en låg grad av teorianknytning, där innehållets strukturella aspekter inte synliggjordes. I lärarnas samtal synliggjordes inte heller elevernas lärande vilket däremot kom till uttryck i undervisningssituationerna..

Denna uppsats handlar om hur isländska ortnamn återges i svenskatexter. Särskilt fokus har lagts på de svenska exonymerna ?ortnamnsformer som till sin skriftbild avviker från de lokala ortnamnen,endonymerna, på fler sätt än enbart genom annorlunda bruk avdiakritiska tecken och/eller utbyte av de för svenskan främmandebokstäverna ð, þ och æ. Ortnamnsformer som är identiska medendonymerna sånär som på bruket av diakritiska tecken och/elleråtergivandet av de tre ovan nämnda isländska grafemen kallar jagpseudo-endonymer.Som empiriskt material har isländska ortnamn ur arton verk frångenrerna sagaöversättningar, nutida romaner och resehandböckersammanställts och analyserats. Även isländska geografiska namn iNationalencyklopedin, som har kallats det närmaste svenskan har enrikslikare för formval och stavning av utländska ortnamn, har tagits medi studien.Variationen i ortnamnsbruket inom och mellan genrerna är stor.Generellt sett är försvenskningar av ortnamnen vanligare isagaöversättningarna medan de isländska endonymerna oftare används iöversättningar av modern skönlitteratur.