Uppsatsen syftar först till att identifiera den instÀllning som de auktoriserade revisorerna har till Svensk kod för bolagsstyrning och vilka förtroendeskapande ÄtgÀrder de auktoriserade revisorerna arbetar med. Uppsatsen syftar vidare till att visa att dessa faktorer pÄverkar revisorernas uppfattning om förtroendet för professionen. DÄ vi studerar ett fenomen har vi haft ett fenomenologistiskt perspektiv. För att kunna uppfylla studiens syfte har ett antal respondenter intervjuats om instÀllning, förtroendet för professionen och förtroende-skapande ÄtgÀrder. VÄr undersökning visar att revisorer med en positiv instÀllning till Svensk kod för bolagsstyrning samt att de revisorer som uppfyller kraven och arbetar med rÀtt ÄtgÀrder har en uppfattning om att ett förtroendegap mellan professionen och marknaden inte existerar..

Syftet med denna studie Àr att belysa samhÀllskunskapslÀrares uppfattningar om andrasprÄkselevers framgÄng i samhÀllskunskapsÀmnet pÄ gymnasiet. Studien kartlÀgger vilka faktorer som Àr avgörande för framgÄng och hinder för framgÄng, samt vilka insatser som skolor gör för att hjÀlpa andrasprÄkselever att bli framgÄngsrika i samhÀllskunskap. Data framtas i form av samtalsintervjuer med fyra samhÀllskunskapslÀrare pÄ tre gymnasieskolor. De faktorer som pÄvisade bÄde framgÄng och hinder var motivation och sprÄkbehÀrskning. LÀrarna menade att motivation var en nödvÀndig ingrediens för att överkomma mÄnga av de hinder som kunde förekomma.

Denna studie undersöker vilken syn elever har pÄ den skrivna responsen de fÄr av svensklÀraren. Responsgivandet Àr en stor del av lÀrarens arbetsuppgifter, och det Àr dÀrför viktigt att veta hur eleverna mottar och förstÄr kommentarerna. Det Àr ocksÄ viktigt för lÀraren att veta hur synen skiljer sig mellan olika elever. Studien undersöker Àven vilken erfarenhet elever i en klass pÄ gymnasiet har av ett processinriktat arbetssÀtt. Studien har gjorts utifrÄn följande frÄgestÀllningar:Hur upplever elever i gymnasiet respons och kommentarer frÄn lÀrare- Vad kommenteras i texterna och vad tycker eleverna om kommentarerna?- PÄ vilket sÀtt tar eleverna till sig kommentarerna?Vilken erfarenhet har eleverna av ett processinriktat arbetssÀtt?För att svara pÄ frÄgestÀllningarna gjordes en kvalitativ enkÀtundersökning, vilken gav 21 svar, och 4 kvalitativa intervjuer.

Syftet med studien var att undersöka elitsatsande handbollsgymnasieelevers upplevda sammanhÄllning i deras respektive klubblag samt i deras trÀningsgrupp vid skolan. Vidare studerades handbollsspelarnas upplevelser av skillnader eller likheter i lagsammanhÄllningen i klubblag och trÀningsgrupp. Undersökningsdeltagarna bestod av tio mÀn (M = 18,5) som gÄr pÄ ett elithandbollsgymnasium i Sverige. Datainsamlingen skedde med hjÀlp av en intervjuguide baserad pÄ CarronŽs (1982) konceptuella ramverk. Resultaten redovisades i huvudteman dÀr positiva och negativa pÄverkansfaktorer för lagsammanhÄllningen klargjordes i trÀningsgrupp pÄ skolan respektive klubblag.

Uppsatsen studerar den svenska musikbranschens behov av ett allmÀnt upphovsrÀttsligt undantag, hur vÀl den amerikanska principen Fair Use Doctrine lÀmpar sig som utgÄngspunkt för ett sÄdant undantag och vilka anpassningar principen och de svenska upphovsrÀttsliga undantagen skulle behöva vid en implementering. FörÀndringar i tekniska förutsÀttningar har resulterat i större risk för upphovsrÀttsliga intrÄng och ett behov av en mer flexibel upphovsrÀtt. Samtidigt har lagstiftarens ÄtgÀrder resulterat i en svÄröverskÄdlig lagstiftning. Uppsatsen bedömer att det finns ett behov av ett allmÀnt upphovsrÀttsligt undantag likt Fair Use Doctrine i svensk upphovsrÀtt och att principen Àr lÀmplig sÄsom utgÄngspunkt för utformandet av undantaget. Som ett resultat skulle ett allmÀnt upphovsrÀttsligt undantag bistÄ med den flexibilitet som behövs, men Àven om mÄnga upphovsrÀttsliga principer som utformats i svensk praxis kan lÀmnas orörda behöver bÄde principen och den svenska undantagskatalogen anpassas innan ett allmÀnt upphovsrÀttsligt undantag likt Fair Use Doctrine implementeras i svensk upphovsrÀtt.

Den hÀr uppsatsen skildrar utvecklingen av flickors skolsituation vid högre allmÀnna lÀroverkets gymnasium i VÀsterÄs mellan Ären 1927 och 1937. Uppsatsen redogör för bÄde lÀrarkollegiets och de manliga elevers attityder gentemot de kvinnliga eleverna. I uppsatsen undersöks Àven vilken ring flickorna valde, latin- eller realringen samt om lÀrarnas attityder pÄ nÄgot sÀtt kom att pÄverka flickornas betyg. Undersökningen visar att lÀrarkollegiet varoenigt i frÄgan rörande flickors rÀtt till högre utbildning. Det frÀmsta argumentet mot att tillÄta flickorna att lÀsa vid gymnasiet var den hÀvdade lokalbristen, nÄgot som Kungl.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga i vilken grad vad och vilka pÄverkar gymnasievalet för ungdomar i Ärskurs 9. Dessutom ska jag försöka belysa dessa ungdomars motivation och förvÀntningar i frÄga om gymnasiet mot bakgrund av attityd till dem sjÀlva och grundskolan, men ocksÄ hur deras planer kan förstÄs och hur deras faktiska situation ser ut nÀr de stÄr i begrepp att vÀlja gymnasieskola. Ett personligt intressegrundade gymnasieval har gjorts möjligt dÄ ungdomarna har möjlighet att söka till gymnasieskolor över hela landet och det finns massor av utbildningsalternativ. Allt fler friskolor och lokalanknutna utbildningsutbud tillsammans med skolpengssystemet innebÀr att valfriheten ökat och gymnasieskolorna har blivit konkurrensutsatta och mÄste dÀrför marknadsanpassas. Studien utgÄr ifrÄn en kvantitativ surveyundersökning och bygger pÄ en enkÀtundersökning med 624 elever i Ärskurs 9 pÄ fyra skolor i tre landsortskommuner.Resultatet visar att:? Det finns en relation mellan ungdomars syn pÄ sig sjÀlva och graden av intresse för skolan och motivationen att plugga.

Syftet med denna rapport var att ta reda pĂ„ vad ungdomar i UmeĂ„ har för uppfattning om polisen och hur ungdomar pĂ„verkar varandra. Teorikapitlet handlar om emotioner, förestĂ€llningar och attityder samt vad dessa grundrar sig pĂ„ och fyller för funktioner hos individen.En enkĂ€tundersökning gjordes pĂ„ Östra gymnasiet i UmeĂ„ och sammanlagt 50 elever mellan 16-19 Ă„r besvarade den. Figurer och medelvĂ€rden har gjorts för att fĂ„ en klar bild av resultatet. Resultatet visade att det finns ungdomar som har fĂ„tt en försĂ€mrad bild och uppfattning av polisen i UmeĂ„. Utöver den grupp som svarade att deras uppfattning försĂ€mrats fanns en ungefĂ€r lika stor grupp som svarade det motsatta.

Vi har i denna undersökning valt att tittat pÄ hur aktiva bildlÀrare i grundskolans senare del, ser pÄ och praktiserar kunskapsbedömning i Àmnet Bild. Kunskapsbedömning i allmÀnhet och kanske i bild i synnerhet Àr inte problemfritt. Det visar bÄde litteraturen och vÄr egen erfarenhet. Att bedöma elevers bilder har under lÄng tid setts som en kontroversiell frÄga. En otydlig och ofta starkt traditionsbunden syn pÄ de Àmnesstoff bildÀmnet innehÄller samt otydliga bedömningskriterier skapar en svÄrighet att utföra adekvata bedömningar i Àmnet.

I fysikÀmnet sÄ varierar man mellan olika arbetsmetoder, t.ex. genomgÄngar, lÀsning, rÀkning, demonstrationer, laborationer, filmvisning mm. PÄ sÄ sÀtt stimuleras flera olika lÀrstilar naturligt i undervisningen och man nÄr fler elever. Genom att lÄta eleverna arbeta utifrÄn sin lÀrstil sÄ ökar motivationen till Àmnet och skolan.Syftet med undersökningen var att fÄ kunskap om hur man kan anpassa fysikundervisningen pÄ gymnasiet till elevernas inlÀrningsstilar. För att uppnÄ detta undersöktes vilka lÀrstilar som eleverna i den aktuella klassen har.

Syftet med vÄr fallstudie, Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som möjliggör eller hindrar integrering i grundskolan av en elev inskriven i sÀrskolan. Studien belyser olika aktörers tankar kring integrering, inkludering och en skola för alla. Aktörerna Àr vÄr fallstudieelev, hans mamma och pedagoger i bÄde sÀrskolan och grundskolan. I den inledande delen av studien ges en översikt av tidigare forskning kring centrala omrÄden i vÄr undersökning. Som huvudmetod i fallstudien har vi anvÀnt oss av intervjuer vilka vi sedan kompletterat med observationer för att fÄ en egen uppfattning om det som berÀttats. I resultatet redovisas alla vÄra aktörers tankar kring i första hand integrering. Vi ser att alla vÄra respondenter Àr positiva till integrering i den mÄn det Àr möjligt.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur specialpedagogens kompetens anvÀnds i grundskolan. Vi avser att undersöka vilka likheter och skillnader som finns i uppfattningar, hos lÀrare och specialpedagoger, om det specialpedagogiska uppdragets innehÄll och funktion. Metod: LitteraturgenomgÄng samt kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och sex lÀrare, verksamma pÄ tre olika skolor, ligger till grund för vÄr studie. Resultatet: Intervjuerna visar att uppfattningen om specialpedagogens uppdrag skiljer sig Ät pÄ skolorna. Enligt specialpedagogerna Àr deras huvudsakliga uppdrag att ha ett övergripande ansvar för det specialpedagogiska stödet bÄde pÄ individ- grupp- och organisationsnivÄ. Det stÀmmer vÀl överens med Utbildningsplanen för Specialpedagogprogrammet vid Malmö högskola (2008). Enligt lÀrarna Àr emellertid den viktigaste funktionen att specialpedagogen ska finnas till för eleverna pÄ individnivÄ.

Upplevd likhet med mÄlpersonen har ansetts vara viktig för empati och viss forskning har visat att empatin ökar med upplevd etnisk sam-hörighet. Denna studies primÀra syfte var att experimentellt undersöka om svenska och icke-svenska deltagare kÀnde olika mycket empati beroende pÄ mÄlpersonens etnicitet samt upplevd likhet med mÄl-personen. Majoriteten av de 160 deltagarna rekryterades frÄn MÀlar-dalens högskola, varav 102 var svenska och 84 var kvinnliga. Resultatet visade tvÄ signifikanta disordinala interaktioner dÀr svenska deltagare kÀnde signifikant mer empati och upplevd likhet med en svensk Àn icke-svensk mÄlperson, medan icke-svenska inte visade signifikant mer empati eller upplevd likhet med en icke-svensk Àn svensk mÄlperson. Ingen signifikant skillnad i empati fanns mellan Àldre och yngre deltagare.

I denna uppsats undersöks tre lĂ€roböcker i Ă€mnet religion: en för Ă„r 4?6, en för Ă„r 6?9 och en för gymnasiet. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka förekomsten av variablerna röst och kausalitet samt att jĂ€mföra böckerna med varandra. Även lĂ€sbarheten har jĂ€mförts efter LIX-vĂ€rdesmodellen. Materialet för undersökningen bestĂ„r av ett avsnitt i vardera av de tre lĂ€roböckerna, vilka alla behandlar hinduismen. Böckerna har samma författare men riktar sig till olika Ă„ldrar. Variabeln röst har mĂ€tts med hjĂ€lp av tre begrepp.

Detta examensarbetes undersökning har genomförts efter samtal med spansklÀrare och skolledarepÄ en gymnasieskola dÀr det upplevs problem med spanska steg 3. Undersökningens syfte Àr attstudera anledningen till avhopp och till lÄga betyg i spanska steg 3. Efter att analysera dettaproblem syftar undersökningen till att diskutera möjliga lösningar för att kunna förbÀttraspanskundervisningen och verksamheten.FrÄgestÀllningar examensarbete försöker hitta svar pÄ Àr tre: Hur svagt Àr resultatet i spanska steg3 pÄ denna gymnasieskola? Vilka anledningar kan man hitta till det svaga resultatet? Vad kanverksamheten göra för att stödja eleverna i steg 3? Metoden som valts för att hitta svar Àr attundersöka elevers resultat pÄ olika prov under kursen samt att fokusera pÄ deras innehÄll. DetsistnÀmnda för att kunna hitta möjliga anledningar tillsammans med skolledares och spansklÀraresuppfattningar om problemet som inhÀmtades genom intervjuer pÄ tvÄ olika gymnasieskolor.Resultatet visar att flera elever vÀljer bort kursen och att de som fortsÀtter sÀnker sina tidigarebetyg.