Mitt examensarbete handlar om hur en person kan komma att Àndra sin uppfattning om nÄgonting. Vi Àndrar ofta vÄrt sÀtt att se pÄ nÄgonting i vÄr omvÀrld pÄ ett annat sÀtt Àn tidigare. Jag minns sjÀlv nÀr jag gick i grundskolan och Àndrade min uppfattning om matematikens tallinje. Innan hade jag haft en tanke om att matematik var svÄrt att förstÄ och att jag aldrig skulle kunna rÀkna till 100. Min uppfattning Àndrades nÀr jag upptÀckte hur tallinjen Àr uppbyggd och att den Àr enkel nÀr du vÀl kan den.

Detta Àr en undersökning av grammatiska skillnader mellan de tvÄ betygen A och C i det skriftliga nationella provet i svenska 1 pÄ gymnasiet. Studiens syfte Àr att undersöka om grammatiska skillnader har nÄgon pÄverkan pÄ om elevtexten erhÄller betyget A eller C. Undersökningen inkluderar olika variabler och fokuset i studien ligger frÀmst pÄ den syntaktiska grammatiken. Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr av kvantitativt slag. Materialet Àr hÀmtat frÄn det nationella provet i svenska 1 pÄ gymnasiet vÄrterminen 2013.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av vad som betraktas som matematiksvÄrigheter i grundskolan, skolÄr 1-9, och hur undervisande lÀrare i matematik och specialpedagoger benÀmner svÄrigheterna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om matematiksvÄrigheter. Genom intervjuer med fyra specialpedagoger och fyra matematiklÀrare klargörs deras sÀtt att se pÄ matematiksvÄrigheter och hur dessa benÀmns. Det sammanfattande resultatet visar pÄ att det finns mÄnga olika sÀtt att definiera matematiksvÄrigheter. Det visade sig inte finnas nÄgon gemensam terminologi hos de olika pedagogerna..

Detta examensarbete berör pedagogers uppfattningar om inkluderande arbetssÀtt i svensk grundskola. MÄlet med undersökningen Àr att öka kunskapen om faktorer som bidrar till en inkluderande skola och en skola för alla. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka arbetssÀtt specialpedagoger anvÀnder för att omsÀtta teorierna bakom inkludering till praktik samt hur specialpedagogiska insatser organiseras inom grundskolan för att förbÀttra möjligheterna för elever i behov av sÀrskilt stöd. I litteraturgenomgÄngen belyses tidigare forskning med fokus pÄ en skola för alla, normalitet, avvikelse, differentiering, integrering, integration, segregering, inkludering, inklusion och exkludering. En historisk tillbakablick över svensk skola ges med inriktning pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd och specialundervisning.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur fyra gymnasieskolor i en kommun organiserar specialundervisning. FrÄgestÀllningarna Àr följande:Hur ser de fyra gymnasieskolorna pÄ specialundervisning?Hur nÄr skolorna elever i behov av sÀrskilt stöd?Vilka elever har i praktiken rÀtt till specialundervisning?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes intervjuer med de personer som ensamt eller tillsammans med andra ansvarade för specialundervisningen pÄ de gymnasieskolor som valdes ut.Trots att tidigare forskning pÄstÄr att inkluderande specialundervisning Àr det bÀsta sÄ bedrivs idag i stort sett enbart segregerande specialundervisning pÄ hÄltimmar och andra lediga tider.Gymnasieskolorna har i stort sett samma syn pÄ specialundervisning, emellertid Àr skillnaderna i deras sÀtt att upptÀcka elever i behov av stöd stora. Vissa skolor genomför tester under första terminen av gymnasiet för att upptÀcka elever i behov av stöd, medan andra skolor lÄter tiden utvisa var eleven ligger i sin utveckling.I teorin har enligt skolorna alla elever rÀtt till specialundervisning, dock fokuseras det frÀmst i praktiken pÄ de elever med nÄgon slags svÄrighet. För elever som Àr sÀrbegÄvade inom ett eller flera Àmnen finns inga uppdrag inom specialundervisningen pÄ de undersökta skolorna..

Syftet med arbetet Àr att förstÄ vad en grupp lÀrare i grundskolan förvÀntar sig av specialpedagogen. Med hjÀlp av litteraturstudier och intervjuer vill jag försöka ta reda pÄ vilka förvÀntningar som finns. Sammanfattningsvis fÄr jag uppfattningen att förvÀntningarna pÄ specialpedagogen överensstÀmmer ganska bra med vad som stÄr i styrdokument och vad vi lÀrt oss pÄ utbildningen. Man förvÀntar sig att specialpedagogen ska arbeta pÄ tre nivÄer, individ- grupp- och organisatorisk nivÄ..

Studien undersöker hur religionsundervisning kan utvecklas för att göra det mer intressevÀckande för eleverna i gymnasiet. Genom tre intervjuer med bÄde elever och en lÀrare har synen pÄ religionsundervisning kommit fram. UtifrÄn olika tema har intervjuerna analyserats i relation till teoretisk bakgrund. Detta för att uppnÄ syftet och mÄlen med denna uppsats nÀmligen att svara pÄ hur man kan diskutera och reflektera kring elevernas religionsundervisning samt hur man fÄ undervisningen mer nÀrvarande för eleverna. Med nÀrvarande menar jag relationen mellan elevernas deras vardagsliv och religionskunskap.Ulf Sjödin och Jönsson Rune, Perssons Liljefors Bodil har Àgnat sig Ät studier om religionskunskap engagemang i grundskolan.

I examensarbetet ?Det ska vÀl leda till lika skolor för alla pÄ nÄtt vis?? ? En kvalitativ studie om skolpersonalens syn pÄ situationen för elever med diagnos inom autismspektrumtillstÄnd i grundskolan Àr fokus pÄ fem personer som Àr verksamma i en grundskola som Àr specialanpassad för elever med diagnos inom autismspektrumtillstÄnd. FrÄgestÀllningen har sin utgÄngspunkt i en förÀndring i Sveriges skollag som innebÀr att elever med diagnos inom autismspektrumtillstÄnd utan utvecklingsstörning inte lÀngre har rÀtt att gÄ i grundsÀrskola, alltsÄ mÄste de gÄ i grundskolan. UtgÄngspunkten Àr hur verksamheten, eleverna samt pedagogik och bedömning har pÄverkats enligt intervjudeltagarna. Anledningen till att jag genomfört denna studie Àr att jag under min tid som timvikarie i denna verksamhet fÄtt en uppfattning om att elever med diagnos inom autismspektrumtillstÄnd har mycket svÄrt att nÄ grundskolans mÄl.

Studien undersöker hur religionsundervisning kan utvecklas för att göra det mer intressevÀckande för eleverna i gymnasiet. Genom tre intervjuer med bÄde elever och en lÀrare har synen pÄ religionsundervisning kommit fram. UtifrÄn olika tema har intervjuerna analyserats i relation till teoretisk bakgrund. Detta för att uppnÄ syftet och mÄlen med denna uppsats nÀmligen att svara pÄ hur man kan diskutera och reflektera kring elevernas religionsundervisning samt hur man fÄ undervisningen mer nÀrvarande för eleverna. Med nÀrvarande menar jag relationen mellan elevernas deras vardagsliv och religionskunskap.Ulf Sjödin och Jönsson Rune, Perssons Liljefors Bodil har Àgnat sig Ät studier om religionskunskap engagemang i grundskolan.

Andersson, Irja. & Jönsson, Bengt. (2006) GrundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan - Möjligheter och hinder. (Inclusion of students with learning disabilities in the compulsory school ? possibilities and obstacles). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka möjligheter respektive hinder som finns nÀr det gÀller grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan samt belysa vikten av ett bra samarbete mellan de bÄda skolformerna som grund för en lyckad integrering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de hÀr frÄgestÀllningarna samt visar lÀsaren pÄ vikten av de bÄda skolformerna ska nÀrma sig varandra. Med hjÀlp av intervjuer ville vi undersöka vilka möjligheter och hinder som styr grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan. Intervjuerna genomfördes i tvÄ skilda kommuner pÄ fyra olika skolor för att upptÀcka eventuella likheter och skillnader.

Syftet med detta arbete var att göra en undersökning frÄn lÀrares perspektiv pÄ konflikter pÄ gymnasiet. För att kunna dra ytterligare slutsatser söktes efter aktuell forskning inom omrÄdet för att kunna stÀlla det i jÀmförelse med studien. Studien Àr baserad pÄ semistrukturerade intervjuer dÀr tvÄ kvinnliga samt tvÄ manliga lÀrare intervjuades. De deltagande har arbetat som lÀrare i minst fem Är och de Àr verksamma inom tvÄ olika skolformer, ett friskolegymnasium samt ett kommunalt gymnasium i en mellanstor svensk stad. Studien samt tidigare forskning visar bÄda att det finns ett flertal olika faktorer som kan pÄverka utvecklingen av en konflikt mellan lÀrare och elev. Brist pÄ kommunikation dÄ lÀrare och elever kan missförstÄ varandra Àr en orsak.

Den hÀr uppsatsen presenterar resultat frÄn intervjuer med Ätta lÀrare pÄ grundskolan angÄende begreppet handledning. Syftet med undersökningen var att fÄ svar pÄ hur lÀrare pÄ grundskolan vill ha handledning, hur handledningen ska ske samt vad som gör att de eventuellt inte har handledning.Rapportens första del tar upp hur lÀrarrollen har förÀndrats, synen pÄ begreppet handledning samt hur olika handledningstillfÀllen kan se ut. I resultatet presenteras respondenternas Äsikter om handledning och uppsatsen avslutas med en diskussion kring lÀrares syn pÄ handledning.Resultatet visar att respondenterna anser att handledning ska ge dem tips och rÄd pÄ hur de ska komma vidare i jobbiga situationer, sÀrskilt nÀr det gÀller elever i svÄrigheter. Respondenterna vill Àven att handledningstillfÀllet ska föregÄs av observation. Detta skiljer sig frÄn vad litteraturen sÀger.

Syftet med undersökningen Àr att jÀmföra tvÄ lÀromedel i svenska för Ärskurs ett i grundskolan, ett frÄn 1948 och ett frÄn 1995 ur ett genusperspektiv och undersöka huruvida jÀmstÀlldheten fÄtt ett större genomslag i den modernare lÀroboken. En innehÄllsanalytisk metod anvÀnds och resultatet visar att trots att bÄda böckerna lever upp till jÀmstÀlldhetskravet 40-60 nÀr det gÀller representation av mÀn och kvinnor i böckerna kan ingen av dem sÀgas vara jÀmlik..

Detta examensarbete undersöker vilken lÀsinlÀrningsmetod som lÀrare i grundskolan frÀmst anvÀnder nÀr de möter en elev som ska starta sin lÀsinlÀrning. Studien Àr baserad pÄ intervjuer med sex olika lÀrare. TvÄ lÀrare Àr frÄn södra Sverige och fyra Àr frÄn mellersta Sverige, varav tvÄ Àr verksamma lÀrare och tvÄ Àr pensionerade sedan fyra Är tillbaka. Genom intervjuerna framkom det att den lÀsinlÀrningsmetod som förekommer mest i grundskolan Àr ljudningsmetoden. Alla informanter framhöll att de anvÀnder eller har anvÀnt metoden nÀr de ska lÀra en elev att lÀra sig lÀsa.

Matematikundervisningen pÄ gymnasiet ska ge eleverna kunskaper för vardagsliv och en grund för kommande arbetsliv. LÀrare pÄ en gymnasieskola har intervjuats om hur de anpassar Matematik A till olika program och vilken respons de upplever frÄn eleverna pÄ dessa anpassningar. Denna studie med kvalitativ ansats har utifrÄn intervjuerna gett en kartlÀggning av hur lÀrare anpassar undervisningen av Matematik A för olika program, bÄde medvetet och omedvetet. UtifrÄn kartlÀggningen gjordes ocksÄ en fördjupad analys för att hitta troliga bakomliggande faktorer till anpassningarna. Resultatet visar att lÀrarna anpassar matematiken till olika program pÄ flera sÀtt och nivÄer. Vissa anpassningar gör lÀrarna medvetet, som att vinkla uppgifter, aktiviteter och genomgÄngar till grupper och programmÄl eller pÄ individnivÄ med stöd, extra material och utmaningar.