Shareholder value has its origin in the American corporate governance system and has been the subject of great debate over the last few decades. The proponents claim that it creates economic efficiency while the critics argue that maximization of shareholder value jeopardizes the long term survival of companies. However, the debate in Sweden already seems to have forgotten the question of how embedded the ideology really is and whatÂŽs leading its way. This study show that shareholder value has developed and been established in Swedish companies between 1995 and 2005. The study has found evidence that suggests that the development can primarily be linked to board networks and international exposure.

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskomrÄden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsÀtta verksamheten och dÀrmed dess aktieÀgare för risk. NÀr Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frÄgor som ett led i att Ästadkomma god bolagsstyrning.Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förÀndrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förÀndringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieÀgarna.Agentteorin utgör en grundlÀggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieÀgarna och styrelsen. En tÀckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har dÀrför utformat en sÄdan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll pÄ svenska börsnoterade bolag genomfördes.

Bakgrund: Intresset kring intern kontroll har ökat efter att flertalet företagsskandaler har uppdagats runt om i vÀrlden. Styrelsen ska enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvara för företagets interna kontroll. Styrelsens intresse Àr att följa denna kod och att tillgodose omvÀrlden med en tillförlitlig finansiell rapportering, vilket bl.a. ska skydda  investerarnas kapitalplacering och företagets tillgÄngar samt att pÄ lÄng sikt ge lönsamhet. För att styrelsen pÄ bÀsta möjliga sÀtt ska tillgodose investerarna mÄste företag ha ett effektivt system för intern kontroll.

Studiens syfte Àr att undersöka om det finns ett sambandmellan sammansÀttningen av svenska börsnoterade bolagsersÀttningskommittéer och den ersÀttning som bolagetsverkstÀllande direktör erhÄller.De metoder vilka har tillÀmpats för att uppnÄ studiens syftehar varit tvÀrsnittsregression, OLS, t-test samtkontrollvariabler.Vi finner att det finns ett signifikant samband mellanmedelÄldern i ersÀttningskommittén och den ersÀttning sombetalas till VD i form av Total Pay och Noncontingent Pay.För övriga testade variabler finner vi inte nÄgot sambandmed de beroende variablerna..

Civilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VT 2013Författare: Marie Bertilsson och Elin PeterssonHandledare: Sven-Olof Yrjö CollinExaminator: Anna StafsuddTitel: Internrevisorernas mandatBakgrund: Internrevision Àr en oberoende och objektiv försÀkrans- och konsultaktivitet vilken utformas för att tillföra organisationer vÀrde. Historiskt sett har internrevisionen legat i externrevisionens skugga och det var inte förrÀn 1941 som internrevisionen fick sitt stora genomslag. PÄ grund av bland annat 2000-talets skandaler och globala finanskriser har bolagsstyrning fÄtt en mer framtrÀdande roll. Skandalerna resulterade i att SOX infördes vilket gav internrevisionen en stor betydelsefull roll i dagens bolagsstyrning. För att förstÄ vilken roll internrevision har i organisationer Àr det viktigt att undersöka deras mandat dÄ det Àr mandatet som sÀtter ramarna för internrevisorns uppdrag.

In the recent years auditing scandals all around the world, deficient internal control has attracted a lot of attention. This has contributed to further requirements on insight and internal control. Those scandals have seriously damaged the auditor?s profession and contributed to a reduced trust among the public. Therefore an extensive work to recover and stringed the trust was started all around the world.

With the introduction of the Swedish Code for Corporate Governance in December 2004, most companies listed on the major Swedish stock exchanges were required to have a nomination committee responsible for, among other things, evaluating the incumbent board and nominating new candidates. This master thesis aims at analyzing the effects of these nomination committees on institutional investors in their corporate governance, through a qualitative study of 13 interviews. We have found that institutional investors have become more active through their participation in nomination committees and that they have gained more influence over the companies in which they own shares. We believe that in reality nomination committees have more influence over the selection of the board than was intended when the Swedish Code was written..

PÄ grund av olika redovisningsskandaler och liknande har under de senaste Ären nÀringslivet drabbats av ett förtroendeproblem. Detta har lett fram till en utökad diskussion betrÀffande begreppet bolagsstyrning (corporate governance) och mÄnga lÀnder har infört koder för reglering av detta omrÄde. USA har valt att tillgripa strÀngare lagstiftning, medan Europa har valt att satsa pÄ sjÀlvreglering i form av bolagskoder. Efter ett samarbete med regeringen och nÀringslivet presenterades i december 2004 Svensk kod för bolagsstyrning. Koden Àr ingen lag utan bygger pÄ sjÀlvreglering enligt principen ?följ eller förklara?.

Uppsatsens syfte har varit att bringa klarhet i vilka organisatoriska merkostnader implementeringen av Svensk kod för bolagsstyrning har medfört för företag pÄ Stockholmsbörsens A-lista. Ambitionen var sÄledes att dels försöka fÄ svar pÄ vilka kostnader som pÄverkats men ocksÄ med hur mycket de pÄverkats. Koden representerar en ökad sjÀlvreglering i och med principen ?följa eller förklara?. Inom svenskt nÀringsliv har Koden kritiserats för att sjÀlvreglering till sin natur Àr konkurrensbegrÀnsande eftersom vissa aktörer sinsemellan gör upp hur regelverket ska se ut.

Ett flertal studier pekar pÄ att en vÀxande andel av revisionsbyrÄernas intÀkter hÀrrör frÄn konsultuppdrag. Samtidigt debatteras det kring huruvida en revisionsbyrÄ bör tillÄtas att utföra revisions- och konsultuppdrag i samma bolag. I Sverige finns i nulÀget inget förbud mot att revisionsbyrÄerna i samma bolag utför konsultuppdrag parallellt med revisionsuppdrag, till skillnad frÄn USA dÀr det Àr striktare reglering. I Sverige finns en bolagsstyrningskod vid namn Svensk Kod för bolagsstyrning som infördes Är 2005 och denna kod har inget förbud mot att bolag anlitar samma revisionsbyrÄ för bÄde revisions- och konsultuppdrag, vilket vissa ser som ett problem. Syftet med denna studie Àr indelat in i tre delar.

De senaste Ă„ren har ett flertal bolagsskandaler uppdagats runt om i vĂ€rlden och kritiken mot nĂ€ringslivet har stundtals varit hĂ„rd. Föranlett av dylika hĂ€ndelser tillsattes Förtroendekommissionen, ledd av Erik Åsbrink. Dess syfte var att bidra till bĂ€ttre styrning av svenska bolag och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna Ă„terupprĂ€tta nĂ€ringslivets och aktiemarknadens förtroende för de noterade bolagen. Detta ansĂ„gs vara en förutsĂ€ttning för att kunna stĂ€rka nĂ€ringslivets effektivitet och konkurrenskraft. Kommissionens arbete utmynnade slutligen i Svensk kod för bolagsstyrning.

Bolagsstyrning Àr ett angelÀget diskussionsÀmne efter finanskrisen, sÀrskilt betrÀffande hur en god bolagsstyrning kan uppnÄs i banker. Det rÄder konsensus om att god bolagsstyrning Àr av högsta betydelse för nÀringslivet och Àven övriga delar av samhÀllet. Emellertid skiljer sig uppfattningarna om hur man pÄ bÀsta sÀtt ska uppnÄ detta.                                          I uppsatsen har de viktigaste bolagsstyrningsteorierna behandlats. Agentteorin tar sikte pÄ relationen mellan principalen och agenten samt de problem som uppkommer inom den relationen.

Den1 juli 2005 infördes Svensk kod för bolagsstyrning. I Koden stÀlls bl.a. krav pÄ att det i bolagsstyrelserna ska finnas ett revisionsutskott. I detta examensarbete har vi undersökt vilken pÄverkan dessa utskott har pÄ den externe revisorns roll och verksamhet. Vi har utgÄtt ifrÄn Kodens punkter och utifrÄn dessa definierat fyra omrÄden över revisionsutskottets kopplingar till revisorn; finansiell rapportering, kontakt med bolagsorganen, andra tjÀnster Àn revision samt utvÀrdering av revisorns arbete.

Den interna kontrollen utgör ett viktigt inslag för att sÀkerstÀlla attverksamheter bedrivs effektivt. I Sverige följer noterade aktiebolag somhuvudregel Svensk kod för bolagsstyrning (Koden), vilken innehÄller kravpÄ den interna kontrollen, men det kan ocksÄ bli aktuellt för svenska företagatt Àven följa andra lagar eller regler för intern kontroll. Den amerikanskalagen Sarbanes-Oxley Act (SOX) innehÄller omfattande krav pÄ den internakontrollen och mÄste följas av svenska företag som Àr noterade pÄamerikansk börs, eller som av annan anledning omfattas av den amerikanskalagen. Sektion 404 Àr den i sÀrklass mest uppmÀrksammade sektionen nÀrdet gÀller reglering av intern kontroll i SOX och sektionen stÀller, förutomkravet att företaget ska göra en bedömning av den interna kontrollen, Àvenkrav pÄ att ledningen ska uttala sig om denna i den amerikanskaÄrsredovisningen. För de flesta svenska företag som berörs av SOXaktualiserades uttalandet för första gÄngen för rÀkenskapsÄret 2006 vilkasamerikanska Ärsredovisningar publiceras under första halvÄret 2007.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka, dels teoretiskt enligt agentteorin, dels empiriskt, hur potentiella problem relaterade till informationsasymmetri mellan styrelse och VD förebyggs. Vi vill Àven undersöka vilka faktorer som ligger till grund för styrelsens val av metod för att förebygga dessa potentiella problem. VÄr ansats Àr abduktiv, dÄ vi har utgÄtt frÄn bland annat agentteorin vid insamlingen av empirisk data. Enligt vÄr analys av det empiriska materialet lÀgger företagen mer fokus pÄ kontrollmetoden trust, och i viss mÄn managementstyrning, Àn vad vi enligt analysmodellen hade förvÀntat oss. UtifrÄn analysen har vi Àven dragit slutsatsen att institutionalisering kan spela en avgörande roll i ett företags val av kontrollmetoder för att förebygga potentiella problem kopplade till informationsasymmetri..