Såväl i staters och myndigheters hantering av flyktingfrågor som i den forskning som behandlar flyktingar, asyl och EU:s gräns- och flyktingpolitik talar man mest om flyktingar utifrån en manlig norm. Men vad händer när kvinnor försöker fly till EU? Har EU:s gräns- och flyktingpolitik några könsspecifika konsekvenser för kvinnor? De diskursiva och strukturella ramarna utforskas kritiskt med avstamp i den kunskap och erfarenhet som genereras hos den svenska flyktingrörelsens aktörer.Analysen bygger på intervjuer med sju personer från den svenska flyktingrörelsen. Med deras kunskap och analyser som utgångspunkt utforskar jag relevansen av kön i flyktsituationen och asylprocessen. De teoretiska utgångspunkterna bygger på ett ramverk av centrala statsvetenskapliga begrepp, så som medborgarskap, nationell identitet och politik, som jag utvecklar med tonvikt på feministisk teori och intersektionalitet.Jag konstaterar att kvinnors möjligheter att fly till EU och deras säkerhet och förutsättningar under flykten påverkas könsspecifikt av de lagar och regleringar som tillsammans utgör Fort Europa.

Biodiversity is under threat in Sweden and many species are on the brink of extinction. This is mainly due to the large-scale drainage projects during the 19th and 20th century and the increasingly intensive land use in agriculture and forestry. The intensive land use with sharply defined boundaries between the production units has in many cases led to either overgrazing or overgrowing. As a result many species have been pushed back to "leftover" habitats like shooting ranges, power line corridors, roadsides, dumps, embankments and other similar areas. Therefore the question has been raised, wether or not it is needed to re-introduce large herbivores into the wild in order to maintain the biodiversity that is related to the extensive land use.This study has been conducted as a literature review and will focus on the European bison?s (Bison bonasus) impact on other species and biodiversity; conditions for reintroducing large herbivores in Sweden are also discussed.Free roaming populations of large herbivores have a positive impact on plants, insects and many other groups of organisms.

AbstractBakgrund: När människor tar del av nyheter via sociala medier som Twitter och Facebook ärdet möjligt för andra användare i de sociala medierna att påverka uppfattningen av innehållet.Det kan exempelvis ske genom att lyfta fram, tona ned, omtolka eller omgestalta nyheterna.Hur detta sker och vad det får för konsekvenser för hur människor uppfattar nyheterna hartidigare inte undersökts. Dessutom saknas det kunskaper om vilka nyheter från massmediernasom sprids i social medier, i synnerhet i Sverige.Syfte: Beskriva och jämföra vilka nyheter som sprids i sociala medier (Facebook och Twitter)samt undersöka de psykologiska orsakerna till varför de sprids vidare.Metod: Artiklar (N = 89 450) från de tolv största svenska nyhetssajterna under två månader ibörjan av 2014 undersöktes hur de spreds på Facebook och Twitter med en kvantitativinnehållsanalys. Två oberoende experiment (N = 311) undersökte effekten av kritik på nyheter, inbäddade i Twittermeddelanden, samt effekten av antalet retweets (vidarebefordringar) på fortsatt vidarespridning.Resultat: Majoriteten av de mest delade artiklarna på Twitter handlade om ett fåtal ämnen (rasism, extremism, feminism och välfärd). 17 procent av artiklarna hade delats minst tio gånger på Facebook eller Twitter. Artiklar delades i regel tio gånger mer på Facebook än på Twitter.

Kungsmarken, a apartment area in Karlskrona has suffered the medias prying eye for decades. Today the area only maintains a very low position of status in the livinghierarchy in the community. The area in question was a part of the "Miljonprogrammet" and apperantly has suffered the same consequenses as similar areas since it was built. The onesided negative discourse that has persecuded areas of Miljonprogrammet, such as Kungsmarken, has put social problems as criminality, drugaddiction, dependancy on the social welfare system or cultural incompetence in the focus. The author´s previous understanding of the phenomena lies in private experience from living in Hjällbo, a similar area in Gothenburg also with the miljonprogram.

År 2006 valde tidskriften 00-tal att tillägna ett av sina nummer den avlidne författaren Mare Kandre. Vad som framgår i detta nummer är att hennes verk och liv har påverkat många, särskilt andra författare. Många har inspirerats och engagerats av henne och känslorna flödar då hon kommer på tal. Citatet ovan är hämtat från Jonas Thentes artikel ?Det låg en skugga över världen igen? publicerad i just detta nummer (2006:23) där han redogör för Kandres verk och hur de har påverkat honom.

Kungsmarken, a apartment area in Karlskrona has suffered the medias prying eye for decades. Today the area only maintains a very low position of status in the livinghierarchy in the community. The area in question was a part of the "Miljonprogrammet" and apperantly has suffered the same consequenses as similar areas since it was built. The onesided negative discourse that has persecuded areas of Miljonprogrammet, such as Kungsmarken, has put social problems as criminality, drugaddiction, dependancy on the social welfare system or cultural incompetence in the focus. The author´s previous understanding of the phenomena lies in private experience from living in Hjällbo, a similar area in Gothenburg also with the miljonprogram.

Den här uppsatsen är resultatet av en studie av hur Veckorevyn under år 2007, framställde yrken, karriär och arbetsmarknad för sina läsare. Syftet är att undersöka om tidningen är en källa till empowerment för unga kvinnor, eller om de cementerar de gamla vanliga mönstret, där flickor är söta och pojkar är starka.De frågeställningar jag jobbat utifrån är följande; Vilka yrken framställs i magasinen? Hur ser könsfördelningen ut inom dessa? Hur framställs arbetsmarknaden? Finns ?drömjobbet?? Vilket/vika är det? Hur framställs det?Metoden som används är kvalitativ med kvantitativa inslag. Den kvantitativa delen bestod av innehållsanalys för att skapa sig en uppfattning om vilka yrken som förekommer, samt könsfördelningen av dessa i hela årsupplagan år 2007. I den kvalitativa delen analyserades både text och bild av speciella artiklar som fokuserade på yrkesliv och karriär.

SammanfattningLikabehandlingsprincipen är en mänsklig rättighet av stor vikt. För att tillför-säkra likabehandling finns det uppställda förbud mot diskriminering. Ibland räcker det inte med diskrimineringsförbud, utan aktiva åtgärder måste vidtas för att främja jämlikheten i samhället. De undantag från diskrimineringsförbu-den som finns i såväl EU-rätten som i den svenska rätten öppnar upp för möj-ligheten att tillämpa positiv särbehandling i syfte att skapa ett mer jämlikt sam-hälle. Det primära syftet med denna uppsats är att utreda var gränsen går mel-lan positiv särbehandling och olaglig diskriminering.Användandet av positiv särbehandling är omdebatterat och frågan om möjlig-heten ska tillämpas är kontroversiell.

Den här rapporten behandlar det examensarbete som har utförts på avancerad nivå av Elin Engquist på utbildningen Innovation och produktdesign vid Mälardalens högtskola. Arbetet har utförts under våren 2009 i samarbete med Interactive Institute's avdelning Energy Design i Eskilstuna. Examensarbetet har avsett produktutveckling av en artefakt för visualisering av elförbrukning i hemmet med anledning av den ständigt ökande konsumtionen av hushållsel. Artefakten har under arbetets gång döpts till BOEL-lampan och framtagandet av denna har skett som en del av forskningsprojektet Visuale som utförts vid Interactive Institue. Forskningsprojektet syftade till att göra konsumeter mer medvetna om sin elförbrukning och som en del av projektet behövde en forskningsstudie genomföras.

Med rötter i 1970-talets kvinnorörelse, under parollen ?Det personliga är politiskt?, satte konstnären Mary Kelly moderskap, barnafödande och barnomsorg under lupp i samband med sitt verk Post-Partum Document, 1973-1979. För många kvinnliga konstutövare som gjorde sitt bästa för att, via konsten, frigöra sig från sociala roller och nedärvda beteendemönster, möttes hennes initiativ att ge en bild av denna för dem bromsande moderlighet, med förvåning.Mary Kelly delade konceptkonstens politiska patos för en distanserad reflektion över den kulturella diskursen men hon bytte den lingvistiska analysen mot psykoanalysen. Hennes råmaterial var den subjektiva erfarenheten: kroppen, dess rädslor och sexuella drivkrafter samt de institutionella och kulturella konventioner som tillfogades den. Hennes analysmetoder och omfattande teori banade väg för en mer akademisk, socialkonstruktivistisk feminism som gav ringar på vattnet efter att Post-Partum Document premiärvisades i London år 1976.

Jag har, genom att intervjua lärare i So och Samhällskunskap, undersökt hur och i vilken mån feminismen och kvinnorörelsen brukar tas upp i undervisning om politiska ideologier. Då en viss frihet lämnas den enskilda läraren i aktuella kursplaner att avgöra vad som ska tas upp i Samhällskunskapen är det motiverat att undersöka hur fördelningen av olika ämnesområden ser ut i praktiken. Att utrymmet för feminismen och kvinnorörelsen är särskilt relevant att undersöka motiveras dessutom av till exempel Ann-Sofie Ohlanders granskning från 2010 av läromedel i Samhällskunskap, som visar på ett betydligt mindre utrymme för dessa än för andra politiska ideologier och folkrörelser, då aktuella läroböcker är en tänkbart betydelsefull faktor för de didaktiska val som lärare gör. Utifrån den komplexa bild av feminismen och dess förhållande till begreppet jämställdhet som framkommer vid läsning av hur ideologin tidigare har definierats, är det även rimligt att anta att lärarens egen syn på feminismen utifrån frågor som hur den kan definieras och jämföras med andra ideologier kan vara av betydelse. Detta motiverar att undersökningen görs utifrån lärarnas egna beskrivningar av tillvägagångssätt och personlig inställning till ämnet.

I uppsatsen läggs ett intersektionellt perspektiv på konsthistorien. Det sker genom en belysning av det sydsvenska bonadsmåleriets undanskymda plats i allmänhet och de kvinnliga bonadsmålarnas osynliga roll i synnerhet.Uppsatsen består av fyra kapitel. I det första studerar jag den svenska konsthistorieskrivningen i tre historiografiska undersökningar: först en narrativ, sedan en kvantitativ och sist en komparativ diskussion av några historiografiska verk. Min huvudsakliga slutsats är att klassanalys lyser med sin frånvaro, ordet klass och framför allt arbetarklass nämns förhållandevis sällan. Genusstrukturer analyseras i varierande grad och på olika sätt medan etnicitet mest omnämns som en kanoniserad uteslutning.I det andra kapitlet introduceras först den sydsvenska bonadstraditionen.

Växtligheten på dagens kyrkogårdar har i regel knappt en 100?200-årig historia. Det var i slutet av 1800-talet som kyrkogården efterhand fick det utseende som vi förknippar med en gammal kyrkogård, med höga kyrkogårdsträd och en kyrkogårdsmur.Det trädsortiment som har använts i trädkransen som inramar kyrkogården eller trädrader längs gångar, har varit begränsat beroende på traditioner och trädens lämplighet. Man valde ofta arter utifrån de lokala förutsättningarna, såsom alm, lind, lönn och björk. Under en längre tid har sjukdomar på en del trädarter brett ut sig och hotar trädbestånden på våra kyrkogårdar.

Syftet var att studera hur utfodring av torra eller stöpta hela frön/kärnor av korn, raps, åkerböna och ärt påverkade förekomsten av hela frön/kärnor och foderpartiklar ? 1 cm i träcken, näringsinnehåll i träcken samt vikten och hullet hos ickeproducerande tackor.En hypotes var att tackorna skulle tugga sönder de hela fröna/kärnorna så bra att de kom åt näringen i kraftfodret på ett tillfredsställande sätt. En annan var att tackornas utnyttjande av de hela fröna/kärnorna skulle vara högre för stöpt än för torrt foder.Tjugofyra sinlagda tackor (finull/dorset-korsningar) delades upp i individuella boxar fördelade på de sammanlagt åtta foderstaterna så att den genomsnittliga vikten var jämn över behandlingarna. Försöksperioden föregicks av en tre-och-en-halv veckor lång tillvänjningsperiod, under vilken tackorna utfodrades försöksfodermedlen torra. Under försöksperioden utfodrades tackorna med begränsade givor grovfoder och kraftfoder.

Det råder idag en stor efterfrågan på strandnära lägen då drömmen att bo vid vattnet lever hos många personer i Sverige. Efterfrågan på strandtomter är stor samtidigt som tillgången är begränsad vilket märks inte minst på huspriserna. Den första juli 2009 trädde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnära lägen allt som oftast gjorde så planlöst och ofta i strid med gällande regler. Den nya strandskyddslagen innebär att kommunerna kan planera och styra boendet utmed vattnet i större utsträckning.