ResuméStudiens syfte var att se om det fanns möjligheter till att kunna anpassa undervisningen i ett klassrum för alla de individuella behov som ryms där. För att finna ett lämpligt Svar på ovanstående fundering, beslutade författarna sig för att ta reda på vilka olika undervisningsätt det finns för de elever som lär kinestetiskt, alltså genom att få röra på sig i undervisningen. Detta gjordes genom att lärarna fick ett fiktivt case att utgå ifrån.Studien genomfördes med en kvalitativ inriktning mot ett fenomenografiskt angreppsätt. Författarna valde att göra kvalitativa intervjuer med lärare i skolan.Författarnas tolkningar av lärarnas Svar är att de gärna skulle vilja arbeta mer i grupper inom klasserna för att kunna tillgodose alla elevers lärande. Detta gäller inte enbart det kinestetiska lärandet.

Bakgrunden till uppsatsen är att jag vill titta närmare på hur man bygger ett framgångsrikt ishockeylag, där man får ut det mesta av varje individ för att på så vis bilda en svårslagen enhet samt hur en coach kan arbeta för att skapa ett klimat som uppmuntrar till utveckling, både på isen och vid sidan om.Syftet med uppsatsen är att utforska den vetenskapliga kunskap som finns om hur ett lag och dess individer kan coachas samt ta reda på hur elitseriecoacher arbetar för att coacha laget och individen och hur elitseriespelare vill att coachen ska agera.Följande frågeställningar ligger till grund för mitt arbete:Hur arbetar elitseriecoacher i ishockey med att coacha individen och laget?Hur vill elitseriespelare att en coach ska coacha individen och laget?Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med ett urval av Elitseriens coacher. För att jag också ska få en bild av hur en elitseriespelare upplever att coacherna agerar samt hur de vill att de ska agera, så kommer också intervjuer med ett urval av elitserielagens lagkaptener att genomföras.Undersökningens resultat visar att mycket av den kunskap som finns i den vetenskapliga forskningen om coaching också återfinns i intervjupersonernas Svar. Enligt intervjupersonerna ser den moderna ishockeycoachen väldigt annorlunda ut, jämfört med den traditionella. Framförallt betonades detta av spelarna, samtidigt som coacherna genom sina Svar också visade prov på att det finns en stor medvetenhet om hur coaching kan bedrivas, både när det gäller laget som helhet och den individuella spelaren.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förskolepersonal upplever de svårigheter som anmälningsskyldigheten för med sig, och att samtidigt försöka kartlägga vilka dessa svårigheter är. Anmälningsskyldigheten regleras av lagen (SoL 14:1) om Anmälan om missförhållanden, vi har valt att fokusera vid de missförhållanden som grundar sig på brister i omsorgen. Eftersom frågan kring vad som är brister i omsorgen är en definitionsmässig fråga tycker vi att det är intressant att undersöka vilka bedömningar som ligger till grund för anmälan om missförhållanden, vi har arbetat utifrån följande frågeställning:? Vad påverkar förskolepersonalens bedömningar i anmälningar om missförhållanden? Inom denna frågeställning ryms två aspekter som vi är särskilt intresserade av:1. Hur konstruerar förskolepersonalen en definition av bristande omsorg och kunskap om utsatta barn?2. Påverkar relationen till föräldrarna förskolepersonalens förmåga att se och anmäla missförhållande?För att finna Svar på frågeställningarna så har vi intervjuat tio förskolepersonaler på två olika förskolor inom samma kommun. Vi är tacksamma för den öppenhet som intervjupersonerna visat oss och bedömer att sannings- och verklighetsgraden i deras Svar är väldigt stor.

Detta arbete ger en uppfattning om vad elever i skolår 6 har för attityder kring området bråk och sin bråkinlärning. Insamling av material skedde med undersökningsmetoden enkäter. Med metoden ?Grounded Theory? har jag sammanställt och kategoriserat mina resultat. Det innebär att man låter elevernas Svar på enkäterna ?tala? till sig.

Syftet med denna studie är att ta reda på lärarnas uppfattning om sin undervisning, samt om undervisningen bedrivs med hänsyn till elevers inlärningsstilar. I mitt arbete har jag använt kvalitativa intervjuer som ger djupa beskrivningar av den intervjuandes värld. Intervjuerna består av två huvudfrågor, som beroende på Svar, skulle leda till eventuella följdfrågor, valda i förskott för att täcka alla områden som jag hade intresse för. Resultatet pekar på alla lärare bedriver undervisningen med hänsyn till elevers inlärningsstilar, men de gör inte detta utifrån inhämtat kunskap om teorier om inlärningsstilar, utan utifrån erfarenhet, känsla och intuition..

Detaljhandelsarbete har målats upp som ett lågstatusyrke i såväl media, litteratur, som av branschen själv under alla de tre år som vi har studerat Retail Management vid Lunds Universitet. Med hjälp av teorier kring status och angränsande begrepp, samt intervjuer med företrädare för både arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer försöker vi i denna studie finna Svar på vad som förklarar varför arbete inom detaljhandeln har den status det har. Vi söker också Svar på varför branschen vill höja statusen samt vilka åtgärder som vidtas, och kan vidtas, för att lyckas med detta.I uppsatsen förklaras detaljhandelsarbetets låga status med att det är en bransch som kännetecknas av obekväma arbetstider, många deltidsanställningar, kvinnodominans, en stor andel okvalificerade arbetsuppgifter samt en låg lönenivå.Denna studie visar också att de olika branschaktörerna har delvis olika motiv till att vilja höja statusen. Arbetsgivarsidan ser en höjd status som en möjlighet till att attrahera fler sökande med högre kompetens till branschen vilket förbättrar företagens konkurrenskraft, medan arbetstagarsidan, representerade av fackförbunden, ser en möjlighet till förbättrade arbetsvillkor. För att uppnå statusmålet vill arbetsgivarsidan tydliggöra karriärvägarna inom detaljhandeln samt öka den formella kompetensnivån.

Syftet med arbetet är att se hur begreppet hållbar utveckling presenteras i svenska läroböcker inom ämnet geografi vid gymnasiet. Jag har även haft som syfte att undersöka förhållandet mellan läroböckernas texter med det rådande forskningsläget kring begreppet hållbar utveckling. För att få Svar på frågeställningen har jag använt mig av en textanalytisk metod av tre läroböcker som är vanligt förekommande i undervisning i geografi vid gymnasiet. Resultatet visar på att man använt sig av en ytlig presentation av begreppet hållbar utveckling, vilket stämmer väl in på hur man valt att presentera nya händelser som tex. konferenser, rapporter etc.

Geometri är ett matematiskt område som visat sig vara svårt för svenska elever. Denna undersökning syftar till att ta reda på vilka aspekter på geometri elever i år nio, med särskilt stöd i matematik, behöver utveckla för att nå godkända resultat. Den söker även Svar på vilka faktorer som påverkar eleven i inlärningssituationer.Empirin inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att begreppsförståelse, formelhantering och förmåga att kommunicera är aspekter som måste fördjupas för att målen i matematik ska nås. De mest frekventa påverkansfaktorer som angavs i inlärningssituationer var läraren, tiden, kompisar och läromedlet..

ResuméStudiens syfte var att se om det fanns möjligheter till att kunna anpassa undervisningen i ett klassrum för alla de individuella behov som ryms där. För att finna ett lämpligt Svar på ovanstående fundering, beslutade författarna sig för att ta reda på vilka olika undervisningsätt det finns för de elever som lär kinestetiskt, alltså genom att få röra på sig i undervisningen. Detta gjordes genom att lärarna fick ett fiktivt case att utgå ifrån.Studien genomfördes med en kvalitativ inriktning mot ett fenomenografiskt angreppsätt. Författarna valde att göra kvalitativa intervjuer med lärare i skolan.Författarnas tolkningar av lärarnas Svar är att de gärna skulle vilja arbeta mer i grupper inom klasserna för att kunna tillgodose alla elevers lärande. Detta gäller inte enbart det kinestetiska lärandet.

Den här uppsatsen handlar om smycket som kommunikatör. Dels vad ett smycke berättar om sin bärare men även på vilket sätt fem yrkesverksamma smyckekonstnärer/konsthantverkare förhåller sig till sina smycken som kommunikatörer. Genom att jämföra Svar från intervjuerna med litteratur i ämnet belyses likheter och skillnader mellan hur författarna beskriver smycket som kommunikatör och hur smyckekonstnärerna/konsthantverkarna gör det.Empiri till uppsatsen har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem konsthantverkare/smyckekonstnärer. Svaren har sedan tolkats och analyserat.Undersökningen visar en rad olika aspekter på smycket som kommunikatör..

Denna studie handlar om den muntliga interaktionen i klassrummet mellan lärare och elever i svenska som andraspråk. Uppsatsens syfte är att visa fram den språk- och kunskapsutvecklande potential som finns i klassrumsdialogen. Undersökningen vill visa på hur elever stimuleras att aktivt delta i dialogen och hur de med hjälp av att läraren bygger stödstrukturer förmår uttrycka sig på en språkligt sett krävande nivå. Den empiriska undersökningen är gjord i fyra olika klasser i svenska som andraspråk på en gymnasieskola. Materialet består av egna anteckningar gjorda under klassrumsobservationer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever samt tidningarna Aftonbladet och Sydsvenskan beskriver Zlatan Ibrahimovic. För att få Svar på studiens frågeställningar har en enkätundersökning gjorts, där 60 gymnasieelever fick ingå. För att analysera det insamlade materialet har Faircloughs tredimensionella modell inom den kritiska diskursanalysen använts. De centrala teorier som studien utgått ifrån är dagordningsteorin, framing, sensationsjournalistik samt diskursanalys. Studiens viktigaste slutsats är att det främst är en positiv bild av Zlatan som målas upp, både hos eleverna och i de valda artiklarna.

Syftet med vårt arbete är att få Svar på frågor inom fritidsverksamheten och uppdraget fritidspedagoger ställs inför inom skolverksamheten. Vi vill fokusera på uppfattningar om fritidshemmets verksamhet ur ett sociokulturellt perspektiv. Genom att undersöka fritidspedagogers och rektorers synsätt på hur fritidshemmet ska leda sin verksamhet samt hur fritidspedagogerna ska arbeta enligt uppdraget, vill vi få en klarhet i den förvirring vi uppfattat verksamheten och rollen har. Utifrån teorier och empiri insamlat via intervjuer har vi bekräftat att förvirringen finns i form av tolkningssvårigheter mellan olika individer i verksamheten och de förutsättningar som finns för den..

Jenny Forssberg och Hampus Nordqvist (2013) På tal om bollspel. Om elevers språk- och lärandemiljö i momentet bollspel i ämnet Idrott och hälsa. Examensarbete. Luleå, Sverige: Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Luleå Tekniska Universitet. Arbetets bakgrund behandlar bollspelets roll i ämnet Idrott och hälsa utifrån historiska och nutida perspektiv.

Abstract Arbetets art: Specialpedagogexamen 90 hp Sidantal: 40 sidor Författare: Hansson, Catarina & Ekberg, Camilla Datum: 2011-05-25 Examinator: Lotta Anderson Handledare: Lisbeth Ohlsson Sammanfattning: Undersökningen baseras på vårt gemensamma intresse för hur specialpedagogprogrammet stämmer överens med specialpedagogers uppdrag ute i verksamheterna. Undersökningen innehåller Svar från intervjuade specialpedagoger kring hur de upplever sitt uppdrag. Vi har i vårt arbete lagt fokus på specialpedagogprogrammets syfte jämfört med specialpedagogers uppdrag ute på skolorna. Vi har även undersökt hur specialpedagoger upplever rektorers syn på specialpedagoguppdrgaet samt specialpedagogers egen uppfattning om deras uppdrag. Syfte: Syftet med vår undersökning är att försöka få en uppfattning över hur specialpedagogprogrammet stämmer överens med de uppdrag specialpedagoger utför i verksamheterna. Vi vill få en uppfattning om hur det specialpedagogiska uppdraget kan se så olika ut.