Sökresultat:
6461 Uppsatser om Svar pć Job - Sida 54 av 431
"Utan lÀngtan skulle vi sitta och glo"
Min uppsats handlar om lÀngtan och syftet Àr att visa att och hur lÀngtan spelar en roll i vÄra liv. Jag försöker i uppsatsen att göra lÀngtan konkret genom att visa hur lÀngtan finns och deltar i vÄr vardag. Detta gör jag med hjÀlp av litteratur, tvÄ djupintervjuer och texter skrivna av 13 Ättondeklassare.Jag försöker inte ge nÄgra svar i min uppsats utan mer skapa en diskussion och ge lÀsaren nÄgot att tÀnka vidare pÄ. Kanske lÀngtans olika former och betydelse och hur nÄgot sÄ naturligt men svÄrt att definiera tar plats i oss. Jag kommer att ta upp hur vi formar vÄr lÀngtan bland annat beroende pÄ vÄr Älder och livssituation, men ocksÄ vad lÀngtan gör med oss och vilka influenser vi fÄr frÄn vÄr omgivning..
SjĂ€lvsanerande ytbelĂ€ggning i nanostruktur : Ăr det möjligt att applicera pĂ„ elektrooptiska sensorer och till vilken nytta?
DÄ marina enheter numera deltar i internationella missioner, kommer den nya miljön som enheterna opererar i att pÄverka bland annat deras sensorer.Den hÀr studien avhandlar nÄgra av de nu framtagna sjÀlvsanerande ytbelÀggningarna och ger en presentation av hur de fungerar pÄ nÄgra marina elektrooptiska sensorers yttersta linser.Studien försöker ge svar pÄ ytbelÀggningarnas transmittans och hur effektivt de kan sanera bort oönskade saltlager tillsammans med andra nedsmutsande partiklar frÄn sensorlinserna samt den militÀra nyttan av att anvÀnda sjÀlvsanerande ytbelÀggning..
SkolÀmnet geografi under grundskolans senare Är - vad lÀrs ut av det som ska lÀras ut?
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om geografilÀrarna som undervisar under grundskolans senare Ärskurser Àr behöriga och tagit del av den nationella kursplanen för skolÀmnet geografi samt om geografilÀrarna följer kursplanen och hur mycket de lÄter lÀroböckerna styra undervisningen.Genom en enkÀtundersökning undersöktes vilka större moment geografilÀrarna undervisade om ute pÄ skolorna. Undersökningen drabbades av ett stort bortfall men Àr ÀndÄ vÀgledande dÄ respondenternas svar Àr lika varandra. Undersökningen visar att det lÀggs mindre vikt och tid pÄ de delar av kursplanen som behandlar att eleven skall kunna dra slutsatser om natur- och kulturlandskap genom kartjÀmförelser och att göra egna analyser av olika omrÄden och förhÄllanden med egna kartor, texter etc..
En skolreforms möte med verkligheten
Syftet med vÄr undersökning har varit att öka förstÄelsen för komplexiteten som skolledningen och lÀrarna möter nÀr en ny reform genomförs i skolan. Vi har grundat undersökningen pÄ hur en skola upplevde och genomförde reformen med den individuella utvecklingsplanen, IUP. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med personer frÄn skolledningen samt en lÀrargrupp. I vÄra intervjuer har svaren frÄn respondenterna varit att de upplevt att direktiven med reformen IUP varit otydliga. Denna otydlighet har vi sökt svar pÄ genom att undersöka en reforms vÀg frÄn regeringsbeslut till lokalt genomförande.
Webbaserad vÀgledning ur ett vÀgledarperspektiv
I och med att mÄnga saker digitaliseras idag, vÀcktes vÄr nyfikenhet kring hur vÀgledare ser pÄ denna digitalisering och hur det Àr möjligt att arbeta utifrÄn den. Skype, Facebook, MSN och andra virtuella rum har tagit oss till en teknisk nivÄ dÀr webbaserad vÀgledning Àr möjlig att utföra. Hur definieras dÄ webbaserad vÀgledning av vÀgledarna och pÄ vilka sÀtt anvÀnder de den? Detta Àr frÄgestÀllningar vi arbetat utifrÄn i det hÀr examensarbetet. Syftet Àr att undersöka den webbaserade vÀgledningen ur vÀgledarnas perspektiv.
Carl Johan De Geer : en studie om en egenskapad konstnÀrsmyt
Syftet med min uppsats Àr undersöka Carl Johan De Geers konstnÀrsmyt utifrÄn De Geers egna perspektiv. Det har tidigare inte gjorts nÄgra studier kring De Geers myt utan frÀmst har det funnits intresse kring hans förflutna. Mitt mÄl har varit att tillföra nÄgot nytt inom Carl Johan De Geers konstnÀrskap och ge en modern bild av vem han Àr. För att förstÄ De Geers framstÀllning av sig sjÀlv krÀvdes svar pÄ följande frÄgestÀllningar:Hur framstÀller De Geer sin resa frÄn borgerlig slottsadel till kommunistisk multikonstnÀr?Hur skildrar De Geer sin barndom i sina verk?Hur förhÄller han sig till sin familj och sin bakgrund?Hur gÄr han till vÀga för att framhÀva myten om sig sjÀlv?.
Stödjer lÀroböckerna i religionskunskap Àmnets mÄl?
Skolan i Sverige Àr till för alla och ska ge ungdomar en utbildning som förbereder för livet. Att skolan ska vara lika över hela Sverige krÀver att det finns nationella kriterier pÄ vad utbildningen ska innehÄlla. För gymnasieskolan och i detta fall för religionsÀmnet finns en lÀroplan framtagen liksom mÄlsÀttningar och betygskriterier och allt detta ska fungera som en riktlinje för lÀrare, elever och förÀldrar. Skolans uppgift Àr att skapa förutsÀttningar för barn och ungdomar att vÀxa in i samhÀllet och ha vetskap om vilka förutsÀttningar som krÀvs för att leva ett liv utifrÄn samhÀllets vÀrdegrund. PÄ lokal nivÄ vÀljs vilka lÀroböcker som ska anvÀndas.De tre undersökta böckerna Àr pÄ olika sÀtt lÀmpade för att kunna nÄ mÄlsÀttningen inom Àmnet religionskunskap A och B pÄ gymnasiet.
Slopandet av revisionsplikten : Redovisningskonsulternas syn pÄ det föreslagna undantaget
Regeringens förslag om en slopad revisionsplikt i smÄ aktiebolag har skapat en stor debatt de senaste Ären. Debatterna har sin grund i EG-rÀttens fjÀrde bolagsdirektiv som tillÄter lÀnderna att undanta de smÄ och medelstora företagen frÄn revisionsplikten. MÄnga av Europas lÀnder har valt att utnyttja regeln och idag Àr det endast Malta och Sverige som har den kvar.Revisorernas Äsikter Àr de som syns tydligast i debatterna medan redovisningskonsulternas försvinner i mÀngden. Syftet med den hÀr rapporten Àr dÀrför att föra fram redovisningskonsulternas Äsikter nÀr det gÀller revisionsplikten i de smÄ aktiebolagen. För att fÄ svar pÄ syftet har vi intervjuat fem redovisningskonsulter och dÀrefter jÀmfört detta med olika teorier samt annan forskning som gjorts pÄ omrÄdet..
Matematikundervisning i nÀrmiljön
Syftet med arbetet var att undersöka hur lÀrare anvÀnder nÀrmiljön i sin matematikundervisning. Vi undersökte Àven i vilken utstrÀckning de anvÀnde nÀrmiljön samt vilka för- och nackdelar det finns med att anvÀnda nÀrmiljön i matematikundervisningen. I denna studie anvÀndes ostrukturerad observation som metod. Dessutom anvÀndes kvalitativa intervjuer för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna. Resultatet visade att lÀrare anvÀnder nÀrmiljön bÄde nÀr de undervisar inomhus och utomhus.
Students' interest for the subject mathematic
Uppsatsen handlar om vilka faktorer som kan pÄverka elevernas intresse eller ointresse för Àmnet matematik och vilka likheter samt skillnader det finns mellan elevernas svar. Sex elever i Ärskurs fem och sex ingick i intervjuundersökningen. Faktorer som kan pÄverka elevernas intresse för matematik Àr bland annat matematikuppgifternas svÄrighetsgrad, kÀnnedom om matematikens relevans, tilltro till sin förmÄga, lust att lÀra, klassrumsklimat samt undervisningsinnehÄll. Som lÀrare behöver man forma ett undervisningsinnehÄll som stimulerar och motiverar eleverna. Det Àr bra att lÀra kÀnna sina elever och försöka utgÄ frÄn elevernas individuella förutsÀttningar..
Intresse och möjlighet av en Àmnesintegrerad undervisning mellan svenska a, b och idrott och hÀlsa a pÄ gymnasiet
Syfte/FrÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att ta reda pÄ möjligheterna kring ett Àmnesintegrerat samarbete mellan Àmnena svenska a, b och idrott och hÀlsa a pÄ gymnasiet. För att uppnÄ syftet har tvÄ frÄgestÀllningar valts att fÄ besvarade: Vilka möjligheter finns det enligt gymnasielÀrare för att en Àmnesintegrerad undervisning skall ske sÄ att kursmÄlen i bÄda Àmnena uppnÄs? Hur ser intresset enligt gymnasielÀrare ut för att en Àmnesintegrerad undervisning mellan idrott a och svenska a, b pÄ gymnasiet skall kunna ske?MetodFör att uppnÄ syftet och fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna sÄ har kvalitativa intervjuer med lÄg grad av standardisering valts som forskningsmetod. Kvalitativa intervjuer valdes som forskningsmetod för att man dÄ kan anvÀnda sig av den intervjuades sprÄkbruk och ta frÄgorna i den ordning de passar under intervjun. Intervjun byggde pÄ öppna frÄgor.
HÄllbar utveckling - en del av förskolans vardag: En studie om hur pedagoger i förskolan uppfattar lÀrande för hÄllbar utveckling
Studien som genomförts, hade till syfte att fÄ syn pÄ hur pedagoger i förskolan uppfattar att de skapar tillfÀllen för hÄllbar utveckling. De metoder som anvÀndes för att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgan, var en öppen enkÀt som efterföljdes av en fördjupad intervjustudie. Det resultat som framkom, visade att lÀrande för hÄllbar utveckling var en del av vardagen. Respondenternas utsagor och uttryck visar att lÀrande för hÄllbar utveckling, till stor del ligger i att vÀrna om naturen, ge barnen möjlighet till naturupplevelser, sopsortering och kompostering. ArbetssÀttet för att göra detta möjligt sker genom demokratiska arbetssÀtt dÀr delaktighet, dialog, kritiskt tÀnkande och inflytande Àr viktiga delar.
Vem vet KRAV? : En kvantitativ studie angÄende informations- och kunskapsbristen för KRAV-mÀrkt konsumtion.
Under de senaste Ären har det skett en ekonomisk tillvÀxt vilket bidragit till attmÀnniskan konsumerar mer Àn nÄgonsin. Den ökade konsumtionen har en negativpÄverkan pÄ miljön dÀr exempelvis livsmedelsbranschen stÄr för ungefÀrliga 44-57procent av de totala vÀxthusutslÀppen. DÄ överkonsumtionen har en negativ pÄverkan pÄvÀrlden har det blivit allt viktigare att konsumenter blir medvetna om deras konsumtionoch dess pÄverkan pÄ miljön. Forskare menar att konsumenter bör ta till sig ett mermiljöanpassat konsumentbeteende dÀr ett alternativ Àr att börja konsumera ekologiskt.Tidigare forskare har identifierat att det finns ett attitydgap hos konsumenter gÀllandeekologisk konsumtion. Attitydgapet innebÀr att konsumenter uppger sig ha en positivattityd gentemot att konsumera ekologiska produkter men nÀr de vÀl ska konsumeravÀljer de i flesta fall att konsumera konventionella produkter.
IdrottslÀrarstudenters syn pÄ friluftsliv i grundskolan : -En jÀmförelse mellan idrottslÀrarstudenter och kursplanen för idrott och hÀlsa
Studiens syfte Àr att ta reda pÄ lÀrarstudenter inom idrott och hÀlsas uppfattningar pÄ begreppet friluftsliv ur ett skolperspektiv, samt se hur det överens stÀmmer med vad kursplanen i Àmnet idrott och hÀlsa nÀmner om friluftsliv. Metoderna som anvÀnts i studien Àr en enkÀtundersökning och en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet av dessa tvÄ metoder har sedan jÀmförts med vad som stÄr i kursplanen för idrott och hÀlsa. Resultatet i studien Àr att studenternas uppfattning pÄ friluftsliv skiljer sig Ät, men att i ett skolperspektiv har studenterna en likartad uppfattning. Studenternas svar stÀmmer relativt bra överens med vad som stÄr i kursplanen..
Fotbollshuliganismen pÄ svenska fotbollsarenor
Denna undersökning fokuserar pÄ fotbollshuliganismen i Sverige ur ett historiskt perspektiv. Syftet med studien Àr att undersöka synen pÄ fotbollshuliganismens förÀndring och utveckling i Sverige mellan 1990-talet och 2012 samt att jÀmföra mina informanters berÀttelser med tidigare forskning inom Àmnet. I undersökningen vill jag ocksÄ redogöra för vad som ligger bakom huliganismens utveckling och hur den har kommit att pÄverka den svenska fotbollskulturen. I studien har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer för att samla in empiri till undersökningen och för att kunna besvara mina frÄgestÀllningar. Jag har genomfört och samlat in fakta frÄn fyra olika intervjuer.