Syftet med denna kvalitativa undersökning var att ta reda på hur barn förklarar att det blir natt. En intervjustudie gjordes med 21 skolbarn i år tre. Barnens svar kategoriserades enligt två olika svarsmodeller, tidigare utarbetade av Baxter och Brewer. Analysen av resultaten visade att barnens svar kunde tolkas olika beroende på vilken modell som användes. Även undersökningsmetoden visade sig vara avgörande för de svar vi fick.

Syftet med studien är att ta reda på vad som får eleverna att söka sig till Fordonsprogrammets inriktning Transportteknik. Studien undersöker även hur utbildningen motsvarat elevernas förväntningar samt hur eleverna ser på sin motivation att slutföra studierna. Som metod har jag valt att göra en enkätundersökning bland elever i årskurs två och tre på Transportteknik på en gymnasieskola. Jag har lagt stor vikt vid att informanterna ska förbli anonyma. Enkäten hade till största delen öppna svar för att jag ville minska risken att styra elevernas svar och för att få reda hur eleverna ser på sina studier ur deras perspektiv.

Vårt syfte med studien var att belysa vilka möjligheter och förutsättningar myndigheter ger ungdomar till att stanna i sin hemkommun. Med studien ville vi få en kunskap om myndigheterna uppfattning av ungdomar. Valet av myndigheter baserades på hur deras beslut påverkar ungdomars framtid i val av utbildning, arbete och inflytande. Myndigheterna intervjuades med en grundmall, som var i en ostrukturerad form och med öppna frågor, per telefon eller under planerade möten. Målet med intervjuformen var att få informella svar.

SammanfattningSamarbetet med föräldrar är en viktig faktor för att barnens förskoletid och skolgång ska bli så bra som möjligt. Utifrån detta är syftet med vårt examensarbete att få en inblick i hur föräldrar till barn som har Downs syndrom ser på sina barns skolgång. Vår frågeställning lyder: Vilken möjlighet att välja skolform för sina barn upplever de föräldrar som svarat på enkäten att de har? Hur ser de föräldrar som svarat på enkäten på sina barns skolplacering? Om de föräldrar som svarat på enkäten hade möjlighet att välja, vad avgjorde deras val? Har barnens födelseår någon påverkan för hur föräldrarna har svarat?För att få svar på våra frågor valde vi att använda oss av en enkät. Enkäten lämnades ut till 32 stycken familjer och av dessa var det fem föräldrar som svarade.Bland de fem svar vi fick var det tre barn som var integrerade elever i grundskolan och två som gått inom träningsskolan.

Under 1990-talet ökade Regeringens krav på redovisning från myndigheterna. För att mot-svara dessa krav startades inom Försvarsmakten Projekt Resultatredovisning, Projekt Rv, som hade till uppgift att utarbeta en ny modell för verksamhetsledning. Projekt Rv resulterade i Handbok för styrning, värdering, analys och redovisning av Försvarsmaktens verksamhet, H SVAR.Samtidigt som Projekt Rv genomfördes presenterades en modell för verksamhetsledning i USA som benämndes Balanced Scorecard. Den byggde på principen att uppföljning och styr-ning skulle ske mot organisationens vision. Mått för att följa upp detta skulle balanseras inom fyra områden: finansiellt-, kund-, process- och lärandefokus.

Syftet med min studie var att ta reda på hur verksamma pedagoger upplever att läroplanens mål om undervisning utifrån varje elevs förutsättningar och behov infrias inom ramen för deras undervisning. Genom sex kvalitativa intervjuer med klasslärare, speciallärare och lärare i förberedelseklass verksamma i grundskolans tidigare år, årskurs 1-6, har jag sökt mina svar. Jag har kommit fram till att informanternas svar grundar sig i pedagogernas individuella sätt att se på förutsättningar och behov samt på den grupp de bedriver undervisning i. Något enhetligt svar finns inte, den här studiens informanter individualiserar utifrån olika premisser samt på olika sätt. Faktorer så som tid, rum och personal spelar stor roll för vilka möjligheter till individualisering som informanterna tycker sig ha.

Dagens ungdomar ställs inför många val som kommer att ha inverkan på deras liv. Gymnasievalet är bara ett av alla dessa val, men också ett bland de största. Från skolors och myndigheters sida gör vi ingen skillnad på de sökande. Det förutsätts att alla hanterar valet på samma förnuftiga sätt. Psykologin visar dock att det finns stora skillnader på individers sätt att hantera val beroende på hur vår mognad ser ut. Syftet med mitt arbete var att försöka finna de faktorer som ligger bakom elevernas val av gymnasieprogram.

Uppsatsen är en intervjustudie som genom att analysera respondenternas svar med hjälp av diskursanalys som teori och metod svarar på frågeställningarna "Hur ser diskurserna ut om internet bland lärare i samhällsorienterade ämnen på gymnasieskolan? Vilken är dominerande och varför? Vad kan antas att detta leder till för undervisningen?"I resultatdelen visas att diskurserna om internet ser olika ut beroende på vilka diskursiva konstruktioner av eleven och läraren som används. Något entydigt svar på vilken diskurs som är dominerande ges inte, det handlar snarare om olika aspekter av internetanvändande och vilka konsekvenser för undervisningen de diskurser som hittats kan tänkas få. .

Abstract Holmström, Clara och Näckrup, Malin (2012). Om elevers självbild i en tredjeklass. Malmö Högskola: Lärande och samhälle. Vårt examensarbete handlar om barns självbild ur ett genusperspektiv. Studiens syfte är att undersöka hur elever i en tredjeklass ser på sig själva, och hur de tror att vänner och familj uppfattar dem. Vi har försökt se om och hur genus avspeglar sig i barnens svar. Genom vår empiri som består av teckningar med framtidsvisioner ritade av elever samt intervjuer med ett antal elever, har vi försökt få svar på följande frågeställningar: Vad går att utläsa av teckningar från elever i en tredjeklass om hur de tänker kring sig själva i framtiden? Vad kan vi utläsa om ett antal elevers självbild genom deras intervjusvar? Vilka eventuella genusskillnader avspeglas i barnens teckningar och intervjusvar? I kapitlet Bakgrund och tidigare forskning har vi skrivit om vad som kännetecknar barn i nio-elvaårsåldern, om olika självbegrepp och om genusbegreppet.

Fysiklärares genusmedvetenhet såsom den uttrycks i förhållande till ett tänkt undervisningstillfälle är i fokus i detta arbete. Detta undersöks genom en studie där fyra fysiklärare som är verksamma på gymnasieskolor i Malmö får i uppgift att diskutera en falluppgift baserad på en verklig klassrumshändelse, läsa om en genusteori och åter diskutera samma falluppgift. På de svar som lärarna lämnar in gjordes en fenomenografisk analys för att konstruera tolkningsmönster både individuella och gemensamma. Studien visar att fysiklärarnas tolkning av genus påverkar lärarnas svar på falluppgiften, och hantering av genusteorier. Vidare visar studien att val av metod för att undersöka och påverka fysiklärarnas genusmedvetenhet har stor betydelse för forskningens resultat.

Atopisk dermatit hos hund (CAD) är en kliande hudsjukdom med komplex patogenes som involverar felreglering av immunförsvaret, allergisk sensibilisering, defekter i hudbarriären, mikrobiell kolonisation samt olika miljöfaktorer. Dock är den inbördes relationen mellan dessa faktorer inte klargjord. En ökad förståelse för sjukdomens patogenes, bland annat den immunologiska bakgrunden inklusive vilken T-cells- och cytokinprofil som kännetecknar sjukdomen, skulle kunna öka drabbade hundars livskvalitet genom förbättrade behandlingsmetoder. Studier har undersökt cellinfiltrat och visat att både CD4+ och CD8+ T-celler förekommer i ökade mängder i huden hos AD-hundar, och således att det finns Th-celler samt CTLs och/eller suppressoriska T-celler i denna hud. Dessa studier hittade också förhöjda CD4/CD8-kvoter, vilket visar på en ökad lymfocytreaktivitet.

Syftet med undersökningen är att ge ett bidrag till debatten kring algoritmens betydelse i skolundervisningen.Frågan som undersökning vilar på är om elever har ett bättre självförtroende åt sina beräkningar om de använder sig av algoritmer i de fyra grundräknesätten? I undersökning jämförs svenska elever mot åländska elever.Metoden som har legat till grund för att ge ett svar på frågan är först och främst en enkätstudie och därefter förekommer även intervjuer som syftar till att bredda vyn runt frågan.Det framgår utifrån undersökningen att algoritmanvändare har ett högre självförtroende för sina beräkningar samt presterar fler rätta svar än elever som använder den alternativa beräkningsmetoden. Det framgår utifrån intervjuer att de elever vilket är lärda inom algoritmanvändning har svårt för att motivera varför deras svar blir rätt, utan att hänvisa till algoritmernas användningsregler. Med dessa elever förekommer också reflektionen kring deras svars rimlighet mer sällan..

Uppsatsen tar upp Arne Naess djupekologi. Den undersöker djupekologins struktur och vilka krav som ställs på en teori för att den skall vara en djupekologi. Uppsatsen tar även upp skillnader mellan djupekologi och grundekologi på en praktisk nivå. Uppsatsen behandlar Warwick Fox kritik rörande djupet i djupekologin och Arne Naess svar på den kritiken. Författaren till uppsatsen finner att Fox kritik inte är helt träffande och att Naess svar på kritiken är för svag..

Detta arbete handlar om informationskrigföring och hur det påverkar företag. Det är ett stort och komplext område, men det är högaktuellt och Försvarsdepartementet har en arbetsgrupp AgIW (1997) som ska försöka behandla ämnet som helhet och hur det påverkar Sverige. Jag har valt att fokusera mig på företag och min problemformulering lyder:1. Finns det svenska företag som har utsatts för informationskrigföring?2.

Syftet meduppsatsen var att undersöka huruvida valet av datainsamlingsmetod, i synnerhetwebbenkäter, pappersenkäter och telefonintervjuer, påverkar svaren vilkarespondenterna ger i kvantitativa IT-supportrelaterade undersökningar. Eftersomi princip alla verksamheter idag styrs av utvärderingars resultat är detviktigt att resultaten är sanningsenliga. Därför gjordes denna undersökning föratt se huruvida datainsamlingsmetoderna påverkar utvärderingars resultat iIT-supportsammanhang och i IT-sammanhang i stort. För att besvara syftet har enkvantitativ undersökning uppdelad på de tre datainsamlingsmetoderna gjorts hosVäxjö kommuns IT-supports kunder. 180 potentiella respondenter vilka nyligenvarit i kontakt med IT-supporten valdes ut och tilldelades varsindatainsamlingsmetod.