Sökresultat:
6461 Uppsatser om Svar pć Job - Sida 10 av 431
Motorik och inlÀrning- Vad anser specialpedagoger om det?
Vi ville med vÄr undersökning ta reda pÄ om specialpedagoger arbetar med motorisk trÀning med elever och om de anser att motorisk fÀrdighet och inlÀrning har nÄgot samband. Vi ville ocksÄ undersöka om de ser nÄgot positivt resultat efter motorisk trÀning. Ytterligare en frÄgestÀllning vi ville fÄ svar pÄ var om det skett en förÀndring i synsÀtt och attityd angÄende motorik och inlÀrning under de senaste 20 Ären.
För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av en kvantitativ enkÀt för att nÄ ut till sÄ mÄnga specialpedagoger som möjligt.
De slutsatser vi dragit utifrÄn vÄra enkÀtsvar Àr att motorikens betydelse för inlÀrning diskuterades och arbetades mer med för 10 ? 20 Är sedan. Det Àr 36 av 52 respondenter som anser att motorik och inlÀrning har ett samband.
Hur upplever personer med kronisk sjukdom patientundervisning?
Den som har en kronisk sjukdom Àr beroende av andra mÀnniskor för att kunna hantera det dagliga livet. Genom sundare livsstil med tobaksavvÀnjning, motion och bÀttre mat, kan en del kroniska sjukdomar förebyggas och lindras. För att stödja patienter ges patientundervisning i olika former. Med utgÄngspunkt i ett livsvÀrldsperspektiv utgör patientens skildring av sin vardag grunden för vÄrden. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa hur personer med kronisk sjukdom upplevde patientundervisning.
?Ăva, öva, öva, trĂ€na och Ă„ter trĂ€na?? : En studie om hur nĂ„gra lĂ€rare reflekterar över sitt sĂ€tt att arbeta med elever som har lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter.
Undersökningens syfte Àr att studera vad nÄgra lÀrare i Ärskurs 1-3 har för egna uppfattningar om hur de anvÀnder de metoder och hjÀlpmedel som finns lÀmpade för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer som metod.Resultatet visar att lÀrarna anser att lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr ett Äterkommande problem i skolan. Samtliga respondenter Àr överens om att lÀrare Àr i behov av stöd och hjÀlp frÄn varandra i arbetet med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter, problemet kan dock ibland vara att det Àr svÄrt att fÄ alla lÀrare att vilja samarbeta. NÄgot som genomsyrar alla de intervjuade lÀrarnas svar Àr att kompetensutveckling Àr vÀldigt viktigt för att fÄ nya kunskaper och utvecklas i sitt arbete och för att undervisningen ska bli givande för eleverna. DÀremot Àr kompetensutveckling inom lÀs- och skrivsvÄrigheter nÄgot som de berörda lÀrarna anser sig fÄr för lite av.
ETISKA UPPLEVELSER I DIGITALA SPEL : Om etiska spel och etiska spelare
Digitala spel Àr ett interaktivt medium. Engagemanget akten att spela krÀver leder till kÀnslan av immersion. Detta krav pÄ interaktivitet har lett till undersökningar kring effekten av att spela digitala spel, pÄ det etiska planet. Detta arbeta har gjorts för att analysera hur spelare med olika etiska spelarrepertoarer upplever etiska inslag i digitala spel. En undersökning gjordes genom att först skapa ett digitalt spel med etiska inslag och sedan lÄta respondenter spela det samt besvara nÄgra intervjufrÄgor.
Pedagogisk dokumentation i förskolan? : En studie av förskolornas realisering av pedagogisk dokumentation i Heby, Uppsala och Ăsthammar kommun
VĂ„r studie syftar till att ur ett lĂ€roplansteoretiskt perspektiv undersöka hur skolverkets pĂ„bjudna uppdrag med förskolans kvalitetsarbete kan utvecklas genom pedagogisk dokumentation, vilket Ă€r den metod som Uppsala kommun förordar. Studien Ă€r ett försök till att klarlĂ€gga hur begreppet pedagogisk dokumentation uppfattas av realiseringsarenan som formuleringsarenan pĂ„bjuder utifrĂ„n den reviderade LĂ€roplanen Lpfö98 (2010). Pedagogisk dokumentation har sina rötter i Reggio Emilia pedagogiken som Loris Malaguzzi Ă€r upphovsman av och innebĂ€r ett gemensamt reflektionsarbete mellan pedagogerna, barnen, de anhöriga runt barnen och nĂ€rsamhĂ€llet. Att dokumentera och diskutera Ă€r grunden i den pedagogiska dokumentationen.Studiens huvudsakliga resultat visar inte nĂ„gon mĂ€rkbar skillnad mellan stora och smĂ„ förskolor av de svar vi fĂ„tt in dĂ„ det gĂ€ller antal barn per pedagog i arbetet med pedagogisk dokumentation. Ăverlag kan vi se att begreppet pedagogisk dokumentation uppfattas pĂ„ skilda sĂ€tt.
ROS- Relationer och Sexualitet : En granskning av ROS- policyn pĂ„ uppdrag av Ărebro kommun
Relationer och sexualitet utgör grundlĂ€ggande behov för alla mĂ€nniskor men detta Ă€r nĂ„got som ofta förbises av omgivningen nĂ€r det gĂ€ller funktionsnedsatta personer. Studiens syfte var att undersöka hur Ărebro kommuns ROS- policy för bemötande av brukares kĂ€nslor, relationer och sexualitet tillĂ€mpas i dagliga arbetet pĂ„ boenden med sĂ€rskild service inom förvaltningen för funktionshindrade. Studien har haft följande frĂ„gestĂ€llningar: hur följer medarbetarna ROS- policyn, pĂ„ vilket sĂ€tt kan medarbetarnas förhĂ„llningssĂ€tt pĂ„verka brukarnas möjligheter till relationer och privatliv. För att fĂ„ svar pĂ„ forskningsfrĂ„gorna anvĂ€ndes kvalitativa intervjuer, för att generera uttömmande och detaljerade svar. Intervjuer genomfördes med elva enskilda medarbetare, vilka valts ut genom mĂ„linriktat urval via en pedagogisk verksamhetsutvecklare.
RÀttvis bedömning av fria arbetsmoment
Sammanfattning (Abstract)
Vi vill kunna göra en rÀttvis bedömning av de fria arbetsmomenten. DÀrför vill vi undersöka om det finns skillnader mellan lÀrare och elevers syn pÄ vad som bedöms och vad som anses rÀttvist. Fria arbetsmoment sÄ som PBL, casemetodik, projektarbete, temaarbete och rollspel handlar om att elever sjÀlv konstruerar sin kunskap var och en efter sina förutsÀttningar. Som hjÀlpmedel vid bedömningen har lÀrarna i allmÀnhet nationella och lokala styrdokument. En rÀttvis bedömning av elevens kompetenser sker med bÄde summativa och formativa bedömningsformer.
Som man frÄgar fÄr man svar : En studie av skriftliga prov pÄ ett yrkesprogram
UtifrÄn att elever verkar ha en förmÄga till att endast söka svar pÄ uppgifterna de fÄr och inte vilja intressera sig för att förstÄ omrÄdet, sÄ uppkom iden om detta arbete. Syftet med arbetet Àr att studera vilken kunskap som mÀts i skolan. Begreppet kunskap beskrivs utifrÄn olika synsÀtt. OmrÄdet lÀrstil beskrivs i arbetet med en tyngd pÄ att beskriva ytinlÀrning och djupinlÀrning. Vidare beskrivs omrÄdet kunskapsbedömning dÀr olika frÄgetyper beskrivs.
Samverkan sÀrskola/grundskola : En studie av elevers sociala och kunskapsmÀssiga utvecking
Min undersökning Àr gjord, pÄ vad man i min kommun kallar SAM-grupper. Dessa SAMgrupper Àr ett samarbete mellan sÀrskolan och grundskolan.Mitt syfte var att ta reda pÄ hur klasslÀrare och förÀldrar upplever att SAM-gruppseleverna utvecklas bÄde kunskapsmÀssigt och socialt. Genom att intervjua personal och förÀldrar fick jag svar pÄ hur de upplever detta. Jag har jÀmfört nÄgra av frÄgorna och bÄde klasslÀrare och förÀldrar har liktydiga svar. Resultatet av min undersökning Àr att samarbetet mellan sÀrskolan och grundskolan gör att eleverna utvecklas vÀl efter var och ens förutsÀttningar.I min analys kan man Àven se att skolan fortfarande har det traditionella sociala synsÀttet.
Hur upplever personer med kronisk sjukdom patientundervisning?
Den som har en kronisk sjukdom Àr beroende av andra mÀnniskor för att kunna
hantera det dagliga livet. Genom sundare livsstil med tobaksavvÀnjning, motion
och bÀttre mat, kan en del kroniska sjukdomar förebyggas och lindras. För att
stödja patienter ges patientundervisning i olika former. Med utgÄngspunkt i ett
livsvÀrldsperspektiv utgör patientens skildring av sin vardag grunden för
vÄrden. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa hur personer med
kronisk sjukdom upplevde patientundervisning.
Profilen och jag : En studie av anvÀndarprofiler och identitet pÄ Steam
Internet och sociala medier har lett till att anvÀndare har fÄtt möjligheter att dela med sig av information som i sin tur fÄr representera dem i de olika virtuella miljöerna. Bland annat finns Steam som Àr en spelplattform med möjlighet att skapa samt Àndra anvÀndarprofiler. Men varför vÀljer aktiva anvÀndare av Steam som har Àndrat sin anvÀndarprofil att Àndra den?Efter en enkÀtundersökning med svar frÄn 50 deltagande skapades en uppfattning om anvÀndares valmöjligheter samt anvÀndning av olika funktioner som tillÀt anvÀndare dela med sig av information om sig sjÀlva via Steam. DÀrefter anordnades semistrukturerade intervjuer dÀr deltagares svar ledde till diskussion kring olika begrepp som skulle kunna förklara anledningar till anvÀndandet av funktionerna pÄ anvÀndarprofilerna.Resultaten i denna studie visade att de olika begrepp som beskriver varför anvÀndare vÀljer att Àndra sina profiler Àr virtuell identitet, anonymitet och socialt kapital.
Att betygsÀtta fantasi
Syftet med denna studie Àr att undersöka möjligheten att betygsÀtta elevers fantasi i Àmnet svenska i B-kursen pÄ gymnasiet. Materialet bestÄr av kvalitativa intervjuer med en lÀrare och fyra elever samt textanalys av dessa elevers provsvar. Intervjuerna har utgÄtt frÄn ett prov lÀraren formulerat och rÀttat, vilket eleverna skrivit svar pÄ. Styrdokumenten för gymnasiet samt annan relevant litteratur har granskats och sedan kombinerats med resultaten frÄn intervjuerna. Mitt resultat visar att formuleringarna i styrdokumenten samt den praktiska möjligheten i undervisningen inte ger nÄgot tydligt svar pÄ om fantasi bedöms eller ska bedömas.
Försvararens engagemang i pÄföljdsfrÄgan : Sanningsplikt, klientvÄrd och klientens instruktioner
Denna utvÀrdering av UmeÄ universitetsbiblioteks (UB) övergÄng till RFID-teknik (radio frequency identification) tar upp hur personalen har upplevt konverteringstiden och övergÄngen. Syftet var att undersöka den involverade personalens Äsikter och attityder kring omstÀllningen och de eventuella konsekvenser och effekter som RFID-övergÄngen fört med sig.Undersökningen genomfördes med korta uppsökande intervjuer vars frÄgor utformats i samrÄd med UmeÄ universitetsbiblioteks projektledare för RFID-konvertering. FrÄgorna resulterade i kvantitativa svar men respondenterna gavs möjlighet att utveckla sina svar med egna reflektioner. Av de totalt 17 respondenterna var nio mÀn och Ätta kvinnor i Äldrarna 32-64 Är. Resultaten visar pÄ en till stora delar nöjd respondentgrupp, majoriteten tycker att övergÄngen till RFID har fungerat bra, de flesta kÀnner sig opÄverkade i sin yrkesroll efter införandet och endast ett fÄtal har lÀmnat konverteringstiden med nÄgra bestÄende men som drabbat deras arbete eller de sjÀlva. Bland respondenterna finns det en generellt positiv instÀllning till RFID-teknikens framtid pÄ arbetsplatsen och ett flertal hoppas pÄ en vidareutveckling och utbyggnad av tekniken..
"Jag hinner inte se alla" : LÀrares syn pÄ individualisering i Àmnena svenska och samhÀllskunskap i mellanstadiet
Syftet med denna studie var att fÄ svar pÄ hur lÀrare i mellanstadiet arbetar med individualisering. Vi ville Àven ta reda pÄ vilka för- och nackdelar lÀrare ser med individualisering i Àmnena svenska och samhÀllskunskap. Som datainsamlingsmetod anvÀnde vi oss av enkÀter. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor anvÀnde vi bÄde kvalitativa och kvantitativa frÄgor i enkÀten. EnkÀterna besvarades av klasslÀrare i Är 4-6 frÄn 8 olika grundskolor.
Internetpoker : En studie i köpbeteendet hos pokerproffs
Arbetet behandlar hypotesen om huruvida personer som har sin primÀrinkomst frÄn Internetpokerspel har homogena köpvanor eller inte. Med hjÀlp av konsumentteori och kvalitativa intervjuer med ett antal pokerproffs fösöker denna studie ge svar pÄ detta..