Plockmatic International AB har sedan 1974 utvecklat och tillverkat maskiner förpappershantering. De gör idag maskiner för bland annat häftestillverkning och kuvertering.I maskinerna finns CAN-bussar med upp till tio noder med mikrokontroller.Vid mjukvaruuppdatering måste varje nod uppdateras för sig. Detta ärtidskrävande. Det finns därför behov av centraliserad uppgradering.En litteratustudie genomfördes och olika sätt att lösa centraliserad installation avmikrokontroller undersöktes. Vikt lades på hur installationen kan göras säker ochverifieras.

Den 1 juli 2013 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) beslut i ett mål gällande kvittningsrätten för kapitalvinster och kapitalförluster på delägarrätter. Frågan som be-handlades i målet var om aktiebolaget hade rätt att kvitta sina kapitalförluster mot kapital-vinsterna som uppkommit i den utländska delägarbeskattade juridiska personen. HFD beslutade att neka aktiebolaget möjligheten till kvittning på grund av att lagstöd saknades.Denna bedömning väcker frågor, då aktiebolag som väljer att placera delägarrätter i del-ägarbeskattade juridiska personer får en mindre utsträckt kvittningsrätt vid jämförelse om delägarrätterna hade placerats direkt i aktiebolaget. Vid närmare granskning av kvittnings-möjligheterna kan det konstateras att även kvittningsrätten för kapitalförluster (inte bara kapitalvinster) på delägarrätter i delägarbeskattade juridiska personer är begränsade, vid jämförelse om motsvarande kapitalförluster hade uppkommit direkt i aktiebolaget. Be-gränsningarna för kapitalförlusterna på delägarrätter i delägarbeskattade juridiska perso-ner innebär att kapitalförlusten ska kvoteras till 70 % innan kvittning kan ske, vilket inte är ett krav om kapitalförlusten hade uppkommit direkt i aktiebolaget.

Under 1990-talet ökade Regeringens krav på redovisning från myndigheterna. För att mot-svara dessa krav startades inom Försvarsmakten Projekt Resultatredovisning, Projekt Rv, som hade till uppgift att utarbeta en ny modell för verksamhetsledning. Projekt Rv resulterade i Handbok för styrning, värdering, analys och redovisning av Försvarsmaktens verksamhet, H SVAR.Samtidigt som Projekt Rv genomfördes presenterades en modell för verksamhetsledning i USA som benämndes Balanced Scorecard. Den byggde på principen att uppföljning och styr-ning skulle ske mot organisationens vision. Mått för att följa upp detta skulle balanseras inom fyra områden: finansiellt-, kund-, process- och lärandefokus.

Syftet med den här studien var att undersöka vilka uppfattningar ett antal pedagoger har kring mobbning mellan flickor i förskolan. Med uppfattningar menar vi om pedagogerna i förskolan anser att det försiggår mobbning mellan flickor och om de har några erfarenheter kring ämnet. De data som vi använt oss av har varit tidigare forskning inom detta område. För att inhämta vår information har vi utfört intervjuer med sex pedagoger på två olika förskolor i Norrland.Informationen från våra intervjuer har sedan behandlats och analyserats. Resultatet av intervjuerna påvisade att de flesta pedagoger direkt eller indirekt medger att mobbning mellan flickor kan vara svårare att upptäcka än mellan pojkar, detta menar de beror på att flickors mobbning är mer subtil.

Syftet med min studie var att ta reda på hur verksamma pedagoger upplever att läroplanens mål om undervisning utifrån varje elevs förutsättningar och behov infrias inom ramen för deras undervisning. Genom sex kvalitativa intervjuer med klasslärare, speciallärare och lärare i förberedelseklass verksamma i grundskolans tidigare år, årskurs 1-6, har jag sökt mina svar. Jag har kommit fram till att informanternas svar grundar sig i pedagogernas individuella sätt att se på förutsättningar och behov samt på den grupp de bedriver undervisning i. Något enhetligt svar finns inte, den här studiens informanter individualiserar utifrån olika premisser samt på olika sätt. Faktorer så som tid, rum och personal spelar stor roll för vilka möjligheter till individualisering som informanterna tycker sig ha.

Författare: Boine Svensson Titel: Industriprogrammet - en bra grund för kommande arbetsliv? Min undersökning har gått ut på att intervjua f.d. elever på Brinellgymnasiets Industriprogram i Nässjö samt deras nuvarande arbetsgivare. Mitt mål med denna undersökning var att få klarhet i om industriprogrammet ger de bästa förutsättningar för kommande yrkesliv samt om eleverna, enligt företagarna, är anställningsbara direkt efter gymnasial utbildning. Tidigare forskning visar bara på vad företagen kräver, socialt och tekniskt, och inte på vad industriprogrammet lär ut. Därför har jag valt att göra denna studie av vad utbildningen ger eleverna samt vad företagarna anser sig behöva för framtiden och nuet. Min undersökningsmetod har varit kvalitativ med öppna frågeställningar.

Dagens ungdomar ställs inför många val som kommer att ha inverkan på deras liv. Gymnasievalet är bara ett av alla dessa val, men också ett bland de största. Från skolors och myndigheters sida gör vi ingen skillnad på de sökande. Det förutsätts att alla hanterar valet på samma förnuftiga sätt. Psykologin visar dock att det finns stora skillnader på individers sätt att hantera val beroende på hur vår mognad ser ut. Syftet med mitt arbete var att försöka finna de faktorer som ligger bakom elevernas val av gymnasieprogram.

Kundomd?men har blivit v?sentligt f?r att best?mma vilket f?retag man vill best?lla varor och tj?nster fr?n (Pollach 2006:2). Positiva kundomd?men kan vara avg?rande f?r ett f?retags ?verlevnad. Men det ?r n?st intill om?jligt att bedriva verksamhet utan att l?mna en enda kund otillfredsst?lld.

AbstractSkanska Sweden has decided to split the organization that earlier handled both large and small projects into two different subsidiaries. A consequence of this is that all construction service handling will from now on be enforced under the name Skanska Direkt AB. The management of Skanska sees this as an opportunity to develop the organization and in the long term achieve higher earnings.   The task which Skanska in connection with the reorganization wanted to be investigated was a proposal on how the organization of work with the insurance work in the future should look like.The organization that is handled is from production manager to professional workers and includes damage handling that has been obtained from insurance companies in the southern and northern parts of Värmland. The purpose with this work is to present a different kind of view to the problem with developing this branch of the company. The main target was to work out a proposal of an organizational plan for the damage handling in Skanska Direkt AB that is possible to apply, less sensitive for dismissals, results in higher earnings, obtains higher customer satisfaction and also a staff stab that develops their skills at their own.The report and work progressed as following:Opening theory study of strategies to obtain the objectives set.Restructuring of existing organization with theories as support.Interviews with the actors involved to verify feasibility of the developed organization plan  Organization chart, the result of work means that some workers at each location shall be responsible for a small group of workers and work independently. They shall manage the process of invoicing and calculate costs at the same time as they work out on the workplace.

Forskningsfrågor: Hur upplever migranter massturismen i Barcelonas stadskärna och vilken plats i samhället anser sig migranterna ha?Syfte: Att undersöka migranters förhållningssätt till massturism i Barcelonas stadskärna.Metod: En hermeneuetisk ansats har legat som grund till studien. Insamlingen av empiriskt material har gjorts via 15 webb-baserade intervjuer med personer med icke-spansk nationalitet. Samtliga var boende eller före detta boende i den centrala stadsdelenCiutat Vella.Slutsats: Turismutvecklingen i Barcelona har direkt påverkan på migranternas vanor och rutiner. Intervjupersonerna i denna undersökning kämpar för att finna sin plats i staden, men ser sig själva som Barcelonabor snarare än lokalbor.

Uppsatsen är en intervjustudie som genom att analysera respondenternas svar med hjälp av diskursanalys som teori och metod svarar på frågeställningarna "Hur ser diskurserna ut om internet bland lärare i samhällsorienterade ämnen på gymnasieskolan? Vilken är dominerande och varför? Vad kan antas att detta leder till för undervisningen?"I resultatdelen visas att diskurserna om internet ser olika ut beroende på vilka diskursiva konstruktioner av eleven och läraren som används. Något entydigt svar på vilken diskurs som är dominerande ges inte, det handlar snarare om olika aspekter av internetanvändande och vilka konsekvenser för undervisningen de diskurser som hittats kan tänkas få. .

Syftet med magisteruppsatsen är att undersöka om filminstruktioner ur ett pedagogsikt hänseende är bättre eller åtminstone upplevs som bättre än andra typer av instruktioner. För att få svar på det har mina frågeställningar varit: Hur fungerar utbildningsfilm kopplat till QR-kod i industrin som verktyg för lärande? Hur upplever arbetarna olika typer av instruktioner? Vad krävs för att filmade instruktioner kopplade till QR-kod ska fungera som ett medel för lärande i industrin? Hur ser arbetarna på kombinationen av QR-kod och video som instruktionsform? De metoder jag använde var av kvalitativ karaktär och bestod av observation, intervjuer, analys av filmade testningar samt experiment.Det finns för- och nackdelar med alla instruktionsformer och uppgiftens utformning, svårighetsgrad eller riskgrad styr preferens. Arbetarna i min undersökning föredrar filmade instruktioner på grund av deras effektivitet, multimodalitet, individualisering samt tillgänglighet till expert. Försökspersonerna upplever dock att tekniken tar tid.

Alla företagare som har en fastighet i rörelsen har säkert någon gång ställt sig frågan ?är denna utgift direkt avdragsgill eller måste den aktiveras??. Utgör utgiften reparation blir den direkt avdragsgill i företagets näringsverksamhet. Om utgiften däremot utgör ombyggnad ska den istället aktiveras. Då avskrivningstiden för exempelvis en byggnad varierar mellan 20 och 50 år, kan detta innebära en långsam kostnadsföring.

Abstract Holmström, Clara och Näckrup, Malin (2012). Om elevers självbild i en tredjeklass. Malmö Högskola: Lärande och samhälle. Vårt examensarbete handlar om barns självbild ur ett genusperspektiv. Studiens syfte är att undersöka hur elever i en tredjeklass ser på sig själva, och hur de tror att vänner och familj uppfattar dem. Vi har försökt se om och hur genus avspeglar sig i barnens svar. Genom vår empiri som består av teckningar med framtidsvisioner ritade av elever samt intervjuer med ett antal elever, har vi försökt få svar på följande frågeställningar: Vad går att utläsa av teckningar från elever i en tredjeklass om hur de tänker kring sig själva i framtiden? Vad kan vi utläsa om ett antal elevers självbild genom deras intervjusvar? Vilka eventuella genusskillnader avspeglas i barnens teckningar och intervjusvar? I kapitlet Bakgrund och tidigare forskning har vi skrivit om vad som kännetecknar barn i nio-elvaårsåldern, om olika självbegrepp och om genusbegreppet.

Som en följd av samhällets utveckling väljer företag idag att periodvis hyra in personal från bemanningsföretag för att kunna klara av de nya krav som ställs. Syftet med denna studie var att jämföra det psykiska välbefinnandet hos arbetstagare i två olika anställningsformer i relation till den upplevda psykosociala arbetsmiljön. För att besvara syftet konstruerades en enkät som delades ut till två olika grupper av arbetstagare som arbetade på samma företag dock med olika förutsättningar. Hälften var inhyrda medan den andra hälften var direkt anställda av företaget. Totalt delades 78 enkäter ut och svarsfrekvensen blev 59 procent.