Rapporten behandlar framtagandet av en produktutvecklingsmetod för industriellt restmaterial. Studien har gjorts på uppdrag av Creatables som är ett projekt inom företaget KAAV AB.Creatables arbetar med att ta fram konsumentprodukter genom att ta tillvara och förädla restmaterial från industrin, därav deras slogan Made from Waste.Dagens konsumtionssamhälle förbrukar mycket av jordens resurser och det krävs en effektivisering i utnyttjandet av dessa för att säkra tillgångar för framtida generationer. Creatables är ett ungt projekt med små resurser och således har syftet med examensarbetet varit att ta fram en ny produktutvecklingsmetod för Creatables anpassad till deras arbetssätt och storlek.För att utreda uppgiften har arbetet delats in i två delar som sedan utvecklats parallellt med varandra. En produktutvecklingsmetod och ett flertal produkter av restmaterial har arbetets fram.Litteraturstudier, intervjuer och studiebesök har genomförts för att bygga en grund för resultatet att stå på. Tidigare publicerade teorier om produktutveckling har studerats och informationen och resultaten från dessa har i kombination med produktutvecklingsarbetet använts för att ta fram en produktutvecklingsmetod som passar Creatables.Resultatet är indelat i tre huvudområden.

Vårt syfte med undersökningen var att ta reda på lärares uppfattningar om möjligheter och svårigheter i arbetet med elevinflytande. Vi bedömde att intervju var det instrument som passade vårt ändamål bäst. Det genomfördes sex intervjuer med lärare och för att få en så heterogen grupp som möjligt valde vi att fråga lärare av olika åldrar, kön och som arbetar inom olika ämnen. Dessa lärare arbetar i grundskolans senare år och på två olika skolor. Resultaten av undersökningen visar att ett elevinflytande kan vara svårt att förverkliga inom ramarna för styrdokumenten.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare upplever styrdokumentens intentioner med elevinflytande. Studien har gjorts med en fenomenologisk livsvärldsansats där lärare beskriver hur de upplever elevinflytande utifrån sina egna erfarenheter och livsvärldar. Vidare har en hermeneutisk tolkningsteori använts för att ge en förståelse för hur lärare beskriver elevers inflytande i skolans verksamhet. Metoden för studien är kvalitativ. Det empiriska underlaget består av åtta intervjuer med låg- och mellanstadielärare på sex olika utbildningsenheter.Studien visar på olika förutsättningar för inflytande.

Denna litteraturstudie syftar till att visa vilka negativa effekter skifttjänstgöring kan medföra samt vad som kan göras för att undvika/reducera dessa. För att hitta relevant fakta har vetenskapliga artiklar sållats fram genom en avsmalnande sökning på databasen PubMed, med sökord från databasen MESH. Vidare har information hämtats från olika böcker. Antalet skiftarbetare har fördubblats i Europa de senaste 20 åren, de allra flesta utan de förutsättningar som krävs för att klara sig undan komplikationer. Lagar, direktiv och kollektivavtal har vuxit fram för att skydda arbetarens fysiska, psykiska och sociala välmående samtidigt som kraven på verksamheterna måste tillfredsställas.

Det moderna arbetslivet innebär högre krav och ökat ansvar för arbetstagarna. Ett sätt att hantera detta är att ta personligt initiativ, vilket kan definieras som ett proaktivt beteende där arbetstagaren på eget initiativ agerar med framhärdighet. Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan upplevd arbetsmiljö (i termer av arbetskrav, arbetskontroll, socialt stöd) och personligt initiativ samt huruvida det sambandet medieras av individens självtillit och hanteringsstrategier. Data insamlades genom en internetadministrerad enkät som fylldes i av individer med ett heltidsarbete, där 127 kompletta svar erhölls. En regressionsbaserad medieringsanalys genomfördes för att analysera data.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka vilka faktorer som kantänkas ligga bakom medias sätt att skriva om socialt arbete, på vilket sätt media skriver om socialt arbete utifrån hur tre svenska tidningsgenrer speglade det sociala arbetets profession åren 2002 och 2012 och vad detta kan tänkas ha för påverkan på läsarna och det sociala arbetets profession. Metoderna som används i undersökningen är en kvalitativ innehållsanalys och en diskursanalys. Materialet begränsas till artiklar publicerade i Sverige åren 2002 och 2012, från en national-, en regional- och åtta landsortstidningar. Faktorer som kan tänkas ligga bakom tidningars sätt att skriva om socialt arbete kan kopplas till att media använder sig av ett stiliserat berättande med bestämda roller. Socialt arbete får rollen som den starka myndigheten med makt över de svaga.

Examensarbetet ställer frågan i vilken mån den individuella utvecklingsplanen integreras i den dagliga undervisningen och elevernas lärande. Utgångspunkten har varit två frågeställningar: vilka arbetsmetoder använder lärare i arbetet med den individuella utvecklingsplanen och vilka för- och nackdelar ser de med dokumentet? Problemområdet introduceras med en förklaring av den individuella utvecklingsplanen för att senare ge en inblick i den tidigare forskningen. De teoretiska utgångspunkterna har varit det sociokulturella, kognitiva samt det behavioristiska perspektivet på inlärning och lärande. Empirin bestod av sex klasslärare i de lägre årskurserna från tre skolor.

Studien jämför tv-serierna Girls och Entourage utifrån homosocialitet och samkönad vänskap, det vill säga bromance och womance som det i studien refereras till. Syftet var att undersöka om framställningen av homosocialitet och homosociala band såg olika ut, samt om detta stämde överens med tidigare studier och generella uppfattningar av homosocialitet i såväl mellanmänskliga relationer som i populärkulturen. Homosocialitet beskrivs som prefererade och uppskattade vänskapsrelationer mellan personer av samma kön. Homosocialitet och homosociala normer ligger därför till grund för könssegregering och exkluderandet av kvinnor genom att män tenderar att intressera sig för, välja och bekräfta andra män. Ju starkare homosociala band mellan män desto starkare är deras traditionella genusordning, tvärtom är kvinnans traditionella genusordning starkare om hennes homosociala band är svaga.

Förr eller senare kommer vi som lärare att ställas inför det faktum att vi måste hantera krissituationer där en eller flera elever behöver omsorg. Vårt syfte med detta examensarbete har varit att försöka beskriva och jämföra erfarna lärares och lärarstudenters åsikter och erfarenheter om bemötande av barn i kris. Vi ville genom vår undersökning ta reda på vad lärare har för beredskap för att möta barn som drabbats av en kris och hur lärare bemöter dessa barn på bästa sätt. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuat sex lärare med minst fem års yrkeserfarenhet och sex lärarstudenter i slutskedet av sin utbildning. Intervjuerna har tillsammans med den litteratur vi läst gett oss följande resultat: Skilsmässa är den krisorsak för barn som enligt resultatet är den vanligaste.

Vårt syfte med undersökningen var att ta reda på lärares uppfattningar om möjligheter och svårigheter i arbetet med elevinflytande. Vi bedömde att intervju var det instrument som passade vårt ändamål bäst. Det genomfördes sex intervjuer med lärare och för att få en så heterogen grupp som möjligt valde vi att fråga lärare av olika åldrar, kön och som arbetar inom olika ämnen. Dessa lärare arbetar i grundskolans senare år och på två olika skolor. Resultaten av undersökningen visar att ett elevinflytande kan vara svårt att förverkliga inom ramarna för styrdokumenten.

Problem: Företaget AB arbetar med att mäta kundupplevelser inom detaljhandeln och detta med hjälp av Mystery Shopping. Genom statistik påvisar de butikers svaga sidor vilka Företaget AB:s kunder sedan förväntas arbeta vidare med. Det har dock framkommit att detta är mycket svårt och många butiker har problem med att förbättra sina mätresultat. Företaget AB har som en reaktion på detta påbörjat en tjänsteutveckling i vilken de tar fram verktyg som skall underlätta butikernas arbete med att förbättra butikspersonalens förmåga att förmedla service i kundmötet.   Syfte: Att ta fram koncept kring verktyg vilka skall vara vägledande i lärande och kompetensutveckling för butikschefer samt butikspersonal inom detaljhandeln. Metod: I kommande studie används en kvalitativ ansats där datainsamlingsmetoderna består utav intervjuer samt reflektionsformulär.Slutsats: Under studien framkom att det bör finnas en balans mellan hårda värden i form av hård kunskap och mjuka värden vilka bygger på känslomässiga aspekter.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera om förändringar i arbetet med rörelsekapital hade ett samband med lönsamheten i företag. Som mått på rörelsekapital används Cash Conversion Cycle och som mått på lönsamhet används ROA.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen består av teorier om Working Capital Management, Cash Conversion Cycle, Lean, Supply Chain Management och Supply Chain Finance.Metod: I denna uppsats används en kvantitativ metod där sekundärdata samlas in från årsredovisningar för 2005 och 2013. Denna data ligger till grund för fyra korrelationsanalyser. Den beroende variabeln i korrelationsanalyserna är ROA och defyra oberoende variablerna är Cash Conversion Cycle, dagar i lager, dagar som kundfordring och dagar som leverantörsskuld. Urvalet i denna studie består av svenska aktiebolag inom branschen tillverkning och industri med fler än 50 anställda.Empiri: Empirin består av fyra tabeller som presenterar de beräkningar som gjorts.Slutsats: Sambandet mellan förändring i Cash Conversion Cycle och förändring i ROA blev väldigt svagt positivt men inte signifikant.

Syftet med detta arbete är att utifrån given struktur och organisation, befintlig personal och medarbetare, identifiera och analysera de mest väsentliga konfliktområdena inom Svenska kyrkan och söka förklaringar till dessa utifrån organisatoriska och/eller ledarskapsmässiga faktorer.Vi har funnit att den kritik som riktats mot Kyrkan de senaste decennierna kvarstår än idag. Den stora, komplicerade och byråkratiska organisationens tvedelade karaktär, i en synodal och en andlig struktur samt det svaga individuella ledarskapet och en oförmåga att hantera konflikter utgör källa till de flesta konflikter. Det pågår en maktkamp inom organisationen och biskoparnas marginalisering från makten kan ses som ett exempel. Den demokratiska linjens inflytande är starkt och påverkar i många stycken även det andliga arbetet. Organisationen har inte förmåga att förändra sig, att anpassa ledning och struktur efter de nya förhållandena, att möta kraven på modernt ledarskap och att möta förändringar i en allt mer sekulariserad omvärld, vilket kan förklaras med svagt ledarskap, otydlig ledningsstruktur och oförmåga att implementera fattade beslut.

Klädkoder förekommer på många olika typer av företag och påverkar ett stort antal arbetstagare. Vissa har sin grund i lagstiftning, andra i avtal, personalpolicies eller liknande. Rättsområdet rörande klädkoder är dock relativt oklart och det finns en brist på relevanta, aktuella rättsfall. De regler som har faktisk effekt verkar mer bygga på rättsprinciper och sedvana än på uttrycklig lagtext. Syftet med denna uppsats är att söka utreda detta rättsläge för att utröna vad arbetsgivaren har för möjligheter att genomdriva och upprätthålla en klädkod samt att undersöka arbetstagarens rättigheter.

SammanfattningSvenska elever visar svaga resultat i algebra jämfört med elever i andra länder. Bristande bråkkunskaper skulle kunna vara en bakomliggande orsak till detta.Syftet med examensarbetet har varit att utifrån ett didaktiskt perspektiv studera hur fyra specifika pedagoger introducerar och bedriver sin bråkundervisning i grundskolan. Min intention har varit att koppla resultatet från min studie till styrdokument och forskning, för att se hur man kan bedriva en god bråkundervisning som leder till ökad förståelse.Områden som behandlas i uppsatsen är bland annat laborativ matematik, språk och matematik, vardagsmatematik samt erfarenhetsbaserad undervisning.I genomförandet av studien har jag valt metoden self report. Studien är fenomenologisk, vilket innebär att man fokuserar människors erfarenheter, upplevelser och uppfattningar. Vidare valde jag att fokusera kvalitet snarare än kvantitet, det var inte mängden informanter som var centralt utan innehållet i deras berättelser.Resultatet i studien visar att fyra specifika pedagoger med särskilt engagemang hade såväl varierad som konkret, laborativ samt vardagsförankrad undervisning.