Sökresultat:
2553 Uppsatser om Svag och stark hćllbarhet - Sida 63 av 171
Biologisk mÄngfald i Tjörnedala - ett arv av den historiska markanvÀndningen : VÀxtinventeringar, kart- och arkivstudier
Det finns en stark koppling mellan historisk markanvÀndning och biologisk mÄngfald. Flera Àngs- och betesmarksarter gynnas eller Àr beroende av traditionell hÀvd sÄsom slÄtter och bete. Syftet med studien Àr att undersöka om olikheterna i den historiska markanvÀndningen har pÄverkat den biologiska mÄngfalden. Genom att studera kartor frÄn olika tidsperioder kan förÀndringar i landskapet tydas. Arkivstudier kan sedan kopplas till kartor och komplettera de historieluckor som kartorna inte visar.
VarumÀrkesarbetets inverkan pÄ en stark relation : En studie av hur ISS Swedens strategiska varumÀrkesarbete uppfattas i relationen mellan dem och Bonnier Tidsskrifter AB
VarumÀrken har traditionellt sett anvÀnts pÄ konsumentmarknader för att uppnÄ en relation till konsumenterna och dÀrmed skapa kundlojalitet. VarumÀrken har Àven blivit ett sÀtt att marknadsföra sig nÀr kunderna Àr andra företag. Men konsument- och företag-till-företagsmarknader skiljer sig till viss del, vilket Àven pÄverkar varumÀrkesarbetet. Denna uppsats fokuserar pÄ hur ISS Sweden arbetar med sitt varumÀrke och hur det arbetet uppfattas i relationen med Bonnier Tidsskrifter AB. För att undersöka detta nÀrmare har intervjuer utförts med inblandade personer pÄ de bÄda företagen.
Riskhantering: studie av riskhantering inom nÄgra byggföretag
i Norrbotten
Byggverksamhet innehÄller vanligtvis mÄnga och varierande osÀkerheter, som bÄde kan uppfattas som risker och som möjligheter. Byggföretagen har oftast en stark bild av hur riskhanteringen ska genomföras och har verktyg i form av checklistor och annat till hjÀlp för projektledningen. Nu nÀr fler och fler företag blir ISO certifierade sÄ blir riskhanteringen en allt viktigare del av verksamheten. Syftet med rapporten var att kartlÀgga hur nÄgra byggföretag i Norrbotten inom utvalda projekt sköter riskhanteringen med avseende pÄ uppstÀllda mÄl och krav. Arbetet började med en litteraturstudie för att fÄ insikt i Àmnet.
Sagor och vÀrdegrund : En studie av hur sagor kan anvÀndas i förskolans vÀrdegrundsarbete
Denna studie syftar till att ta reda pÄ mer om hur pedagoger i förskolan kan arbeta med sagor som ett verktyg i vÀrdegrundsarbetet. En mycket viktig del i barns uppfostran Àr just att barnen fÄr lÀra sig vilka grundlÀggande vÀrderingar som finns i vÄrt samhÀlle. I förskolan finns lÀroplanen att utgÄ frÄn och vÀrdegrundsfrÄgor om hur vi som mÀnniskor bör vara mot varandra Àr centrala i förskolans verksamhet. Det empiriska materialet till den hÀr studien Àr insamlat med hjÀlp av tre intervjuer och tre observationer pÄ en förskola. Informanterna uttrycker att arbetet med sagor Àr vÀldigt roligt samtidigt som det finns mycket för barnen att lÀra av sagor.
Arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse hos paramedicinsk personal
Anorexia nervosa Àr en allvarlig psykologisk sjukdom med hög dödlighet. Studien vill belysa den psykodynamiska terapin som behandlingsmetod vid anorexia nervosa. FrÄgestÀllning: Vilka Àr de verksamma faktorerna i psykodynamisk psykoterapi vid behandling av anorexia nervosa? Semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fem kvinnliga psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter. Intervjumaterialet har bearbetats och analyserats utifrÄn tematisk analys (TA).
SMS-lÄn och konsumentskyddet
Den viktigaste slutsatsen kring ocker Àr att SMS-lÄneverksamheten sannolikt inte Àr attlikstÀlla med ocker, som tillÀmpningen av ockerparagraferna ser ut idag. Den primÀraanledningen till det Àr den korta kredittiden, vilket gör att den totala kreditkostnaden inte blirför hög. Endast den effektiva rÀntan talar för ocker. Den ger emellertid en missvisande bildsom inte motsvaras av den helhetsbedömning av kreditvillkoren som mÄste göras.Den allmÀnna diskussionen som förs bl.a. i massmedia kring att SMS-lÄn ska likstÀllas medocker Àr missriktad.
Att leva med diabetes mellitus typ 2 : Faktorer som pÄverkar individens upplevda livskvalité
Diabetes Àr en av de stora folksjukdomarna ivÀrlden och cirka 300 000 personer i Sverige har diabetes mellitus typ 2. Tidigare forskningar har visat att olika diabetesrelaterade faktorer pÄverkar den upplevda livskvalitén negativt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka faktorer som pÄverkar den upplevda livskvalitén hos indi- vider med diabetes mellitus typ 2. Identifierade faktorer var bland annat egenvÄrd, utbildning, komplikationer, depression, biverkningar samt behandlingar. Resultatet visade att egenvÄrd och utbildning i sjukdomshantering hade en stark po- sitiv inverkan pÄ livskvalitén.
Tillsammans Àr stark - GrÀnsöverskridande nÀtverk och nÀtverkande gÀllande hÄllbar konsumtion i Malmö
Det sÀgs att vi lever i ett nÀtverkssamhÀlle dÀr öppen samverkan över grÀnser Àr en nyckel till innovativt skapande och framgÄng. Detta kan i globaliseringens tid vara en viktig del i hur kommunikation om lokala och globala problem förs. Ett problem som strÀcker sig över grÀnser Àr Àmnet privatkonsumtion och i Malmö finns det idag mÄnga aktörer som försöker uppmuntra allmÀnheten till mer hÄllbara konsumtionsmönster. Men vilken roll spelar nÀtverkande för dessa aktörer? Genom kvalitativa intervjuer undersöker denna studie den nÀtverkande aktiviteten i Malmö kring hÄllbar privatkonsumtion med sÀrskilt fokus pÄ intervjupersonernas syn pÄ nÀtverk och nÀtverkande samt problematiken kring grÀnsöverskridande samarbeten.
Urban kannibalism : relationen mellan mÀnniska och produktionslandskap
Samtidens jordbruk stÄr inför stora utmaningar för att kunna tillgodose vÀrldens befolkning med mat. Varje hektar odlingsbar mark kan dÀrför komma att spela en viktig roll i framtiden. Studien visar att dagens relation mellan mÀnniska och produktionslandskapet Àr svag. Detta fÄr konsekvenser för allt ifrÄn hur vi hanterar det produktiva landskapet i dagens planering till konsumtionsmönster pÄ individnivÄ. I förlÀngningen innebÀr detta att vi Àventyrar vÄrt produktionslandskap som en viktig resurs för framtida matförsörjning.
Idag försvinner SkÄnes Äkrar med en rasande fart och exploateringstakten pÄ den bördiga myllan har ökat drastiskt under de senaste Ären.
Ytterliggare antaganden om modern sjöstrid
Denna uppsats undersöker huruvida vi med hjÀlp av Gustav von Schmalensees modifikation av Lanchesters kvadratiska N2-Law kan bestyrka eller falsifiera teorin att en kustflotta med hjÀlp av en amfibisk miljö kan slÄ en pÄ pappret överlÀgsen motstÄndare. Den komplexa miljö som en kustremsa eller skÀrgÄrd utgör pÄverkar en högsjöflottas kapacitet att utgöra ett hot mot en kustflotta vars taktik Àr anpassad för terrÀngen och de synergieffekter som den ger. Uppsatsen försöker pÄvisa hur stor inverkan variabeln geografi har i sammanhanget.Vidare undersöker uppsatsen huruvida det Àr möjligt att förbÀttra von Schmalensees modifikation av Lanchesters N2-Law med hjÀlp av den faktiska sannolikheten för trÀff med sjömÄlsrobot inomskÀrs respektive utomskÀrs. Med hjÀlp av Försvarshögskolans sjökrigsspel Simple Surface Warfare Model (SSM) genomförs ett experiment dÀr teorierna testas empiriskt.Resultaten visar en förbÀttring i prediceringen av stridsutfall med sjömÄlsrobot om koefficienten för den faktiska sannolikheten för trÀff rÀknas in i ekvationen. Vidare konstateras att en stark korrelation kan ses i en mindre kustflottas överlevnad i amfibisk miljö dÄ de möter en pÄ pappret överlÀgsen motstÄndare..
Fritid i fritidshem. En etnografisk studie kring beskrivningar av meningsfull fritid, fritidshemmets innehÄll och meningserbjudande
Inledning: Fritidshem Àr en verksamhet som skall erbjuda barn meningsfull fritid och rekreation (Skollagen 2010:800) Vad detta kan vara och vem som definierar vad som Àr meningsfullt kan diskuteras. Pedagoger har stort inflytande över vad för pedagogisk verksamhet som skapas och fritidshemmets innehÄll kan antingen planeras för barn som med barn beroende pÄ hur man tolkar uppdraget i fritidshem och hur man ser pÄ barn, barndom och pedagogik. Syfte och frÄgestÀllningar: Studiens syfte Àr att fÄ kunskap om barns beskrivning av fritid och meningsfull fritid. Vidare vill jag undersöka hur fritidshemmens verksamhet styrs, organiseras, utformas för att möta barns önskemÄl betrÀffande innehÄll samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar verksamhetens meningserbjudanden. Mina frÄgestÀllningar Àr; Hur beskriver barn fritid och meningsfull fritid? Hur organiseras och utformas fritidshemmet? Vad erbjuds för innehÄll och meningsskapande i fritidsverksamheten? Vilka faktorer pÄverkar verksamhetens innehÄll, utformning och meningserbjudanden?Tidigare forskning: I denna del beskrivs barns fritid och fritidshemmets framvÀxt och dÀrefter fritidshemmets styrning och teoretiska grund.
Ăr mĂ€nniskan formad med det karismatiska ledarskapet redan frĂ„n tidig Ă„lder.- En observerande studie över mindre barn.
Abstract.
Studiens syfte var att undersöka om mÀnniskan Àr formad med det Karismatiska
ledarskapet redan frÄn tidig Älder. DÄ egenskaper Àr svÄra att studera, som
ocksÄ litteraturen beskriver, sÄ valdes mönster som Àr karateristiska för det
karismatiska ledarskapet ut, som exempelvis; stark utstrÄlning, stor
kommunikations förmÄga, en ledare för gruppen. Dessa mönster valdes att
studeras genom observation av en klass dÀr barnen var i sju Ärs Älder. Av
datainsamlingen gjordes an analys och tolkning och av detta framkom ett
resultat som i sig visade pÄ att det fanns mönster och beteenden
karakteristiska för karismatiskt ledarskap hos vissa av barnen. Barnen hade
olika mycket av mönsterna men det visade sig Àndock tydligt vilka som var av
det karismatiska ledarskapet och som kamraterna lÀt sig ledas av.
Trygghet och ansvar som mÄl i skolan
Syftet med mitt examensarbete Àr att studera den nya skollagen och dess syfte gÀllande trygghet och arbetsro. Jag har utgÄtt frÄn regeringens beslut kring varför en ny skollag arbetades fram, och vilka behov regeringen ansÄg att en ny skollag skulle uppfylla. UtifrÄn detta beslut har jag sedan genom kvalitativa intervjuer studerat hur man som lÀrare arbetar med skollagen, samt hur kunskapen kring lagen faktiskt ser ut. Den nya skollagen har tre huvudkategorier; kunskap, valfrihet och trygghet, dÀr jag har fokuserat pÄ arbetet kring trygghet.
Jag inleder mitt examensarbete med att förklara skollagen utifrÄn regeringens beslut.
Ungdomars identitetsarbete: med fokus pÄ media och kompisar
Vi lever idag i en tid dÀr media i hög grad Àr integrerat i vÄrt vardagsliv. Medieutbudet genomgÄr samtidigt en fas av bÄde utökning och förÀndring. Till detta har vi alla att förhÄlla oss till. Detta gÀller inte minst ungdomar i sitt identitetsarbete. VÄr studie har som syfte att beskriva ungdomars identitetsarbete i en kontext av medial pÄverkan och kompisar.
Verbalt flöde hos ungdomar födda för tidigt
Studier av exekutiva förmÄgor har visat lÀgre resultat för unga vuxna födda för tidigt, prematurt, jÀmfört med jÀmnÄriga födda i fullgÄngen tid. Föreliggande studies syfte var att undersöka ordflödestest som indikator pÄ olika aspekter av exekutiv förmÄga samt att utröna vilka förmÄgor som krÀvs för verbalt flöde. Resultat pÄ ordflödestest för kontrollgrupp och prematurgrupp, samt inom prematurgruppen, jÀmfördes. Samvariation med andra exekutiva mÄtt frÄn 18-Ärsuppföljningen i Stockholm Neonatal Project undersöktes. Antal deltagare var för prematurgruppen 134 och kontrollgruppen 94, totalt 228 testpersoner.