Sökresultat:
2553 Uppsatser om Svag och stark hćllbarhet - Sida 35 av 171
Samband mellan vergensproblem och astenopiska besvÀr vid nÀrarbete hos barn i Ärskurs 3
Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det finns nÄgot samband mellan eventuella vergensproblem och astenopiska besvÀr vid nÀrarbete hos barn i Ärskurs 3.Metod: I studien deltog totalt 32 barn. Inledningsvis fick barnen tillsammans med förÀldrarna svara pÄ en enkÀt som behandlade ögonrelaterade symptom vid nÀrarbete. Objektiv refraktion genomfördes för att sedan genomföra alla mÀtningar med korrektion i provbÄge. Kliniska mÀtningar genomfördes dÀrefter för att undersöka de eventuella vergensproblemen. Det som undersöktes var: fixationsdisparitet, fori pÄ 40cm, fusionsvergenser pÄ 40cm, konvergensnÀrpunkt (KNP) och vergensfacilitet.Resultat: Majoriteten av eleverna hade inga astenopiska besvÀr vid nÀrarbete enligt enkÀten.
Stretching och styrketrÀnings pÄverkan pÄ kroppshÄllning : en studie om trÀningspÄverkan av hÄllningsmuskulatur under en begrÀnsad tidsperiod
Eftersom kroppen anpassas efter de krav vi stÀller pÄ den och vÄr inaktiva livsstil i vÀstvÀrlden stÀller allt lÀngre krav, formas ocksÄ vÄr kropp och fysik utefter detta.Inaktivitet och monotona rörelser dominerar idag mÄnga arbeten, stillasittande arbete med armarna framför kroppen under lÄnga perioder har en negativ inverkan pÄ vÄr hÄllning. Muskulatur som inte fÄr arbeta i sin fulla lÀngd kommer pÄ sikt att förkortas medan muskler som hela tiden hÄlls i förlÀngning kommer att försvagas. Syftet med studien var att undersöka om stretching och styrketrÀning under en sex veckors period kan ha en positiv pÄverkan pÄ stram respektive svag hÄllningsmuskulatur. 15 personer med en mer eller mindre ofördelaktig hÄllning genomgick hÄllningsanalyser och rörelsetester och utifrÄn dessa analyser och konstruerades ett trÀningsprogram innehÄllande styrketrÀning och eller stretching för att förbÀttra deras hÄllning. Efter sexveckors periodens slut gjordes ytterligare hÄllningsanalyser samt rörelsetester för att urskilja eventuella förbÀttringar.
Identitet mellan tvÄ kulturella vÀrldar : En studie om unga kvinnor med invandrarbakgrund i det svenska samhÀllet.
MÀlardalens högskola har utfört en omvÀlvande organisationsförÀndring. Denna förÀndring har skapat en stark negativ reaktion frÄn personalen pÄ Akademin förhÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling (HST). Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ varför personalen pÄ HST Àr negativa/positiva till den omorganisation som har skett.För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av Oregs (2006) modell som anvÀnder sig av sex olika orsaker som kan pÄverka personalens attityd till förÀndringen. Jag har anvÀnt mig av fyra stycken intervjuer av personalen inom den gamla institutionen Ekonomihögskolan och av en enkÀt gjord av MDH:s ledning (Feb - Maj 2009).Jag har kommit fram till att den största orsaken till en negativ syn pÄ organisationsförÀndringen Àr att förtroendet saknas mellan personalen och ledningen, vilketborde ÄtgÀrdas genom nÀrmare samarbete..
Bikarbonats pÄverkan pÄ prestationsförmÄga under Coopertest : En experimentell randomiserad crossover-studie pÄ fysiskt aktiva mÀn
AbstraktKonditionstrÀning aktiverar stora muskelgrupper och ökar aerob och anaerob energiomsÀttning. Bikarbonat (bi) har stor betydelse för gasutbyte för att konditionsutövare inte ska bli utmattade genom försurning i kroppen. Forskare har dÀrför undersökt om ett tillskott av bikarbonat kan leda till ökad prestation vid konditionstrÀning.Syftet med studien Àr att undersöka om bikarbonat kan utöka fysiskt aktiva mÀns prestationsförmÄga.Vi har anvÀnt oss av en randomiserad crossoverstudie. Manliga deltagare (n=13) undersöktes i studien (Älder 27 ± 9, lÀngd 183 ± 8 cm, vikt 81 ± 14 kg). Deltagarna utförde tre Coopertest vid tre separata tillfÀllen.
Ezrin som prognosmarkör för rektalcancer
Rektalcancer drabbar cirka 2000 personer i Sverige per Är. Trots förbÀttringar i preoperativ utredning och behandling, utgör fortfarande lokalrecidiv (lokalt Äterfall i bÀckenet) ett allvarligt problem. I dagslÀget överlever inte majoriteten av patienterna som fÄr ett lokalrecidiv. För nÀrvarande finns det inga kliniskt introducerade prognostiska vÀvnadsmarkörer för risken att utveckla ett lokalrecidiv. Identifieringen av en sÄdan markör skulle kunna leda till att en individuell behandlingsplan skapas för patienten, bÄde primÀrt och postoperativt samt för uppföljning.
VÀgen till bolagstoppen En kartlÀggning av hur Göteborgs kommunala vd:ar hamnade pÄ högsta posten
En öppen och transparent rekryteringsprocess borde vara sjÀlvklar i den offentliga sektorn. Trots det har sju vd-tjÀnster tillsatts utan att ha annonserats ut under de senaste tio Ären. Det visar vÄr kartlÀggning.Trots att Sverige Àr det tredje minst korrupta landet i vÀrlden, har det stormat kring Göteborgs kommun och de kommunala bolagen de senaste Ären. Mutor, korruption och kvittoskandaler har gjort att flera kommunala bolagschefer blivit ifrÄgasatta och nÄgra av dem har fÄtt gÄ pÄ grund av det bristande förtroendet för dem.I vÄr kartlÀggning granskar vi hur bolagscheferna hamnade pÄ högsta posten. Vi visar att nÀstan hÀlften av de vd:ar som tillsats under de senaste tio Ären i Göteborgs största kommunala bolag har rekryterats inifrÄn kommunen.
Efterlevande makes arvsrÀtt : En lagstiftning i behov av förÀndring?
Efterlevande makes arvsrÀtt har genomgÄtt stora förÀndringar under 1900-talet i svensk rÀtt. FrÄn en vÀldigt svag position under tidigt 1900-tal till en betydligt starkare stÀllning i dagens Àrvdabalk. Den senaste förÀndringen skedde 1986 dÄ efterlevande make började Àrva framför gemensamma barn. Det liknade den förÀndring som tidigare skett med arvingar i den andra arvsklassen, dÀr efterlevande make Àrvde före dessa arvingar men arvingarna hade i sin tur rÀtt till ett efterarv nÀr efterlevande make avled. I dagens Àrvdabalk Àr den stora motsÀttningen mellan sÀrkullbarn och efterlevande make, dÀr sÀrkullbarn Àrver före maken. SlÀktbanden har under de senaste Ärhundradet luckrats upp och det Àr inte lÀngre av samma vikt att arvet hÄlls inom slÀkten som det tidigare varit nÀr det frÀmst var den fasta egendomen som var det viktiga i arvet för att kunna bruka jorden.
TÀnk pÄ att trÀna och trÀna pÄ att tÀnka : en kvantitativ studie om anvÀndningen av idrottspsykologiska fÀrdigheter hos spelare och trÀnare inom ishockey och handboll
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet var att beskriva, förklara och jÀmföra hur ofta elitjuniorlag inom ishockey och handboll anvÀnder sig av idrottspsykologiska fÀrdigheter. (1) Hur ofta anvÀnder sig spelare av idrottspsykologiska fÀrdigheter? (2) Hur ofta uppmuntrar trÀnarna spelarna att anvÀnda idrottspsykologiska fÀrdigheter? (3) Finns det ett samband mellan trÀnarens uppmuntran av idrottspsykologiska fÀrdigheter vid trÀning och match, samt hur ofta spelarna anvÀnder dem? (4) Finns det ett samband mellan hur ofta spelarna anvÀnder idrottspsykologiska fÀrdigheter vid trÀning och match, samt med deras sjÀlvförtroende?MetodUrvalet bestod av 122 ishockey- och 89 handbollsspelare som hade en medelÄlder pÄ 16,9 Är samt 8 ishockey- och 6 handbollstrÀnare som hade en medelÄldern pÄ 39,2 Är. Respondenterna som alla var manliga besvarade enkÀterna Test of Performance Strategies (Hardy, Roberts, Thomas & Murphy 2010; Thomas, Murphy & Hardy 1999) som undersöker hur ofta idrottare anvÀnder idrottspsykologiska fÀrdigheter vid trÀning och match, samt Trait Sport Confidence Inventory (Vealey 1986) som undersöker sjÀlvförtroendet hos idrottare.ResultatResultaten visade att bÄde spelare och trÀnare anvÀnde idrottspsykologiska fÀrdigheter oftare vid match Àn trÀning. Ishockeyspelarna och trÀnarna hade mer erfarenhet av idrottspsykologi och anvÀnde ocksÄ fÀrdigheter oftare Àn handbollsspelarna och trÀnarna.
Hypersexualisering i spel : Kvinnliga dataspelares attityd till kvinnliga spelkaraktÀrer
Detta arbete har undersökt kvinnliga dataspelares attityder till hypersexualiserade spelhjÀltinnor för att utröna huruvida hypersexualitet Àr nÄgot som verkar avskrÀckande och vad som i sÄ fall gör att det upplevs sÄ. I bakgrunden undersöks hur hypersexualitet behandlas i bÄde digitala spel och traditonella medier med tonvikt pÄ hur kvinnor presenteras. En studie genomfördes dÀr deltagarna fick ange vilka intryck de fick av fyra olika karaktÀrsillustrationer. Det framgick att karaktÀrernas hypersexualitet upplevdes olika beroende pÄ vilken attityd och pose karaktÀren visade. Hypersexualitet i sig utgjorde inget hinder för att anvÀnda karaktÀren för de flesta deltagarna men en karaktÀr som framstod som passiv och objektifierad upplevdes negativt och en karaktÀr som framstod som aktiv och stark upplevdes positivt..
"Vik och Vass" : stÄndortsanpassat gestaltningsförslag till nybyggd villa i Kivik
Gestaltningsförslag till nybyggd villa i Kivik med hÀnsyn till i huvudsak stÄndorten. Tomtens öppna lÀge göra att den Àr utsatt för stark vind och marken bestÄr till större delen av sand, vilket stÀller ett högre krav pÄ det valda vÀxtmaterialet. Omgivningen bestÄr av hÀsthagar, ett villaomrÄde frÄn 70/80-talet och ett ljust och öppet lÀge med naturen som bakgrund, vilket har en stor pÄverkan pÄ trÀdgÄrdens design. Huset har en modern arkitektur och skiljer sig frÄn den övriga bebyggelsen och utmaningen har varit att integrera detta till den övriga omgivningen med hÀnsyn till den speciella stÄndort som finns pÄ platsen.
Ekonomistyrning i projekt : Redovisning, Styrning och uppföljning av lÄnga projekt
Denna rapport avser att behandla ekonomistyrning explicit i lÄnga projekt och lyfta ut och granska de problem som kan uppkomma. Vi har valt att avgrÀnsa undersökningen till lÄnga projekt dÄ dessa inte med automatik fungerar i verksamhetens normala budgeterings och bokslutsprocess. Vi undersöker om det finns specifika problem med att projektets löptid strÀcker sig över flera Är och över Ärsbokslut. Vi har valt att genomföra undersökningen genom en fallstudie dÀr vi har valt ut ett företag som arbetar med vÀldigt lÄnga projekt. Vi tittar pÄ hur budgetering och uppföljning fungerar och vilka problem som kan uppstÄ.
Tight och loose kontroll - En studie om svenska myndigheters budgetefterlevnad och huruvida samband föreligger med tight och loose kontroll
Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva i vilken utstrÀckning statliga myndigheter efterlever sin finansiella budget och att analysera huruvida det finns ett samband mellan budgetefterlevnad och om myndigheterna upplever att de styrs med tight eller loose kontroll. Metod: Uppsatsen har ett deduktivt angreppssÀtt. De undersökningar som gjorts har skett genom ett kvantitativt tillvÀgagÄngssÀtt. Materialet analyseras genom statistisk bearbetning, kopplat till teorin. Materialet presenteras med tabeller och figurer.
Revisionsutskott ? En förtroendehöjande institution?
Ăkning av bedrĂ€gerier i den finansiella rapporteringen anses ha skadat förtroendet för bolagsledningar och revisorer vilket i sin tur har lett till ett ökat krav pĂ„ ansvarstagande för bolag. Svag bolagsstyrning anses vara en av de bakomliggande orsakerna till det förtroendeproblem som uppstĂ„tt inom det svenska nĂ€ringslivet. För att försöka Ă„terfĂ„ investerarnas förtroende har ett antal Ă„tgĂ€rder vidtagits. Svensk Kod för bolagsstyrning uppkom delvis med syftet att stĂ€rka förtroendet för de svenska börsbolagen. Styrelsen Ă€r ansvarig för transparens och upprĂ€ttandet av intern kontroll och i ett försök till att höja dess kvalitĂ©t skall styrelsen inrĂ€tta ett revisionsutskott.Som ett i led i att försöka stĂ€rka allmĂ€nhetens förtroende för bolagsledningar och revision skall revisionsutskotten sĂ€kerstĂ€lla den interna och externa rapporteringen i bolagen.
Elevers motivation inför Àmnet matematik i skolÄr 4
UtifrÄn intervjuer med Ätta elever undersöktes vad det Àr som motiverar elever i skolÄr 4 inför skolÀmnet matematik. Det som eleverna uttryckte kring sina tankar angÄende motivation analyserades sedan ur perspektiven inre och yttre motivation. Undersökningen visade att det finns en stark generell motivation hos de intervjuade eleverna att lÀra sig matematik - hÀlften av de intervjuade eleverna anstrÀngde sig maximalt för att lÀra sig matematik. Sex av eleverna upplevde matematiken som rolig, vilket var den vanligaste faktorn till att eleverna ville lÀra sig matematik. De yttre faktorerna som var vanligt förekommande och som pÄverkade elevernas motivation var elevernas förÀldrar, deras krav och uppmuntran, samt de framtida belöningar eleverna kunde se med att lÀra sig matematik..
Högskola + gymnasiet = sant? : En diskursiv brukstextanalys av utbildningsreglerande texter inom svenskÀmnet.
Syftet med denna uppsats Àr att genom en diskursiv textanalys undersöka hur utbildningen Svenska: sprÄk, kultur och litteratur för lÀrare 120 hp, pÄ Högskolan i Halmstad, korresponderar med den tilltÀnkta undervisningen i svenska A och B pÄ gymnasiet utifrÄn de utbildningsreglerande texterna. För denna studie undersöks Àven vad det Àr för kunskap som lyfts fram som efterstrÀvansvÀrd i respektive nivÄs utbildningsreglerande texter. Teoretisk utgÄngspunkt Àr diskursteori och metoden som anvÀnds Àr en diskursiv brukstextanalys med komparativt inslag. Inom diskursteorin finns olika riktningar, och för denna uppsats anvÀnds den anglosaxiska grenen av diskursteori och -analys. Inom denna metod finns vissa centrala begrepp. I denna studie har ekvivalenskedja, nodalpunkt, tecken, tillslutning och diskurs varit sÀrskilt viktiga.