Sökresultat:
2553 Uppsatser om Svag och stark hćllbarhet - Sida 19 av 171
ESG-rapportering inom svensk bilmarknad. Analys av hur f?retag p? bilmarknaden presenterar ESG-information
Bakgrund och problematisering: Tidigare forskning visar att f?retag g?tt fr?n att motverka
h?llbarhetsreglering till att de idag leder utvecklingen av den. ESG-information som
innefattar milj?, samh?llsansvar och bolagsstyrning ?r en viktig del i h?llbarhetsredovisning
samt i kommunikationen med f?retagets intressenter. Nya direktiv fr?mjar
h?llbarhetsredovisning och frivilliga ramverk underl?ttar redovisningen av ESG-information.
H?llbarhetsredovisning ?r viktigt f?r f?retag, s?rskilt i en s?dan milj?p?verkande bransch som
bilmarknaden, f?r att kunna p?visa legitimitet och f? ?kad konkurrenskraft.
?En förÄldrad brokig tafla? : Spatio-temporala representationer av samernas första politiska rörelse 1903-1907
Samernas första politiska rörelse runt sekelskiftet i Sverige var startskottet, inte bara för samernas egen politiska organisation, utan ocksÄ för en debatt kring samernas rasifierade identitet. Debatten kretsade kring rÀtten till land, och huruvida den skulle förbehÄllas endast nomadiserande renskötande samer, eller om rÀtten skulle inkludera alla samer oavsett levnadsuppehÀlle. Samtidens argumentativa klassificeringssystem satte samernas yrkesutövning frÀmst, men med rasifierade premisser kring samernas temporala och spatiala tillhörighet. En av premisserna för argumentationen, samernas temporala tillhörighet, prÀglades ur svensk medias synvinkel av en stark tro pÄ att samerna riskerade att försvinna. Jag argumenterar för att detta hade en rasbaserad logik i form av en anakronistisk tillhörighet utanför en (svensk) evolutionistisk tidslinje.
Starta eget företag - Garage: frÄn idé till verklighet
Att genomföra en affÀrsidé i praktiken, det Àr i korthet vad denna uppsats avhandlar. Syftet Àr att undersöka processen med att starta upp ett mindre företag frÄn grunden. FrÄn vision till förverkligande. Det finns mÄnga aspekter att ta i beaktande innan man gÄr frÄn idé fas till verklighet. KÀrnan i entreprenörskapet mÄste vara en produkt eller tjÀnst som konsumenten Àr villig att betala för.
Flyttning eller pendling? : PÄ vilket sÀtt kan förbÀttrade kommunikationer antas pÄverka pendlingen i VÀsterÄsregionen
Glesbygdsregioner som för sin sysselsÀttning Àr beroende av en enda industri eller den offentliga sektorn stÄr inför tuffa utmaningar. I Sverige har regionförstorning setts som en möjlighet att förbÀttra situationen för perifera regioner med svag ekonomisk utveckling. Regionförstorning definieras som den process dÀr tidigare separata lokala arbetsmarknader knyts ihop till en ny och större region genom ökad pendling. I denna studie har jag studerat i vilken grad investeringar i vÀgar etc. i VÀsterÄsregionen kan vÀntas pÄverka pendling och valet av fÀrdmedel.
Gymnasieelevers attityder till jobb inom skogsbranschen
MÄnga skogsföretag Àr dÄliga pÄ att marknadsföra sig som arbetsgivare. Detta har lett till att de skogsjobb som finns Àr okÀnda för mÄnga ungdomar, vilket leder till ett dÄligt intresse och svÄrigheter att rekrytera till skogliga utbildningar.
Huvudsyftet med detta arbete Àr att belysa hur gymnasieungdomar ser pÄ svenskt skogsbruk som en framtida arbetsgivare. Syftet Àr Àven att beskriva gemensamma nÀmnare för de ungdomar som kan tÀnka sig en skoglig bana. Detta i sin tur syftar till att ge underlag för effektivare informationsinsatser om det svenska skogsbruket i syfte att öka ungdomars vilja att söka sig till denna bransch.
Vi har gjort en fallstudie med en enkÀtundersökning i bÄde GÀvleborgs och VÀsterbottens lÀn dÀr en totalundersökning i en klass pÄ fordonsprogrammet, naturvetenskapliga programmet, samhÀllsvetenskapliga programmet för respektive lÀn gjorts. Teknikprogrammet samt naturbruksgymnasiet Àr enbart representerade i GÀvleborgs lÀn.
Socioekonomiska faktorers pÄverkan pÄ förskoleklasselevers tidiga matematiska fÀrdigheter och samband mellan dessa fÀrdigheter, kön och sprÄklig förmÄga - en kvantitativ studie
Undersökningens syfte var att studera om det finns nÄgon skillnad mellan elevers resultat i matematik beroende pÄ vilket socioekonomiskt skolomrÄde de bor i efter att de har lÀmnat förskolan och börjat i förskoleklass, men Àven att se om det finns ett samband mellan elevernas sprÄkliga förmÄga, kön och aritmetisk förmÄga i början av förskoleklass.Studiens resultat visar att elever frÄn omrÄden med svag socioekonomisk status hade generellt sÀmre matematiska kunskaper och fÀrdigheter och grundlÀggande sprÄklig förmÄga jÀmfört med elever frÄn omrÄden med god socioekonomisk status. Resultatet visar ocksÄ att elevers sprÄkliga förmÄga har betydelse för den förberedande aritmetiska förmÄgan. I analysen av den sprÄkliga förmÄgan Àr det framförallt den fonologiska förmÄgan som Àr avgörande för den förberedande aritmetiska förmÄgan..
LÀrares syn pÄ lÀssvaga elever inom matematik
Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrarna upplever att lÀssvaga elever pÄverkas av sina lÀssvÄrigheter inom matematiken samt hur lÀrarna hanterar de problem som uppstÄr för att hjÀlpa eleven. Jag har valt den kvalitativa arbetsmetoden med semistrukturerade intervjufrÄgor. Resultatet visar att svag lÀsförmÄga pÄverkar eleven inom matematiken men ocksÄ inom andra Àmnen. Inom matematiken pÄverkas eleven sÀrskilt vid lÀstal samt vid problemlösning om eleven lÀmnas ensam med en text som den inte klarar av att lÀsa eller tyda. För att stödja eleven kan lÀraren eller nÄgon annan lÀsa texten eller sÄ arbetar eleverna i grupp dÀr samarbetet mot resultatet Àr viktigast, inte att kunna lÀsa texten.
?Jag har en röst sÄ jag kommer att bli hörd, För i mitt hjÀrta bÀr jag Hans ord ?- Kvinnors röster om islam och religiös identitet i Sverige
Kunskapens makt Àr stor, men nÀr den anvÀnds fel blir den förödande. RÄdande diskurser producerar kunskap om muslimer dÀr muslimska mÀn framstÀlls som vÄldsbenÀgna och dÀr muslimska kvinnor ofta blir en symbol för förtryck. Dessa stereotypa bilder bidrar sedan till att muslimer blir utsatta för intolerans, krÀnkningar och diskriminering i Sverige.
Denna studie fokuserar pÄ unga muslimska kvinnors religiösa identitet för att nyansera de stigmatiserade bilderna som finns om muslimska kvinnor. Genom en kvalitativ undersökning med intervju som teknik, lyfter studien fram religion frÄn ett individperspektiv samt hur religiösa individer upplever sin religiositet i förhÄllande till ett samhÀlle dÀr sekularisering Àr en stark norm.
Den homosexuella mannen i tragedi och melodram. En jÀmförelse av homosexuell identitet och genre i teaterpjÀserna The River and the Mountain och The Boys in the Band
Examensarbetets syfte Àr att undersöka pÄstÄendet om att homosexuella mÀns identitet inte bör representeras i tragedi, pÄ grund av genrens maskulina ideal. IstÀllet bör representationen ske i melodram dÄ genren relaterar till feminina vÀrden. Textanalysen av tvÄ teaterpjÀser, tragedin The River and the Mountain (Uganda, 2012) och melodramen The Boys in the Band (USA, 1968), visar att tragedin stÄr för en essentialistisk (biologisk) syn pÄ sexuell identitet medan melodramen stÄr för en konstruktivistisk (kulturell och social). Kunskap om homosexuell kultur kan inte ses som en nödvÀndighet för en homosexuell identitet. Tragedi bör dÀrför inte avfÀrdas som en politiskt svag genre att representera homosexuella mÀn i.
Korrelation mellan fysiska testresultat vid antagning till friidrottsgymnasium och bĂ€sta friidrottsresultat som senior. Â
Bakgrund: Att skapa bra förutsÀttningar och ta hand om idrottstalanger Àr angelÀget i mÄnga lÀnder, sÄ ocksÄ i Sverige. Ett led i att skapa möjligheter för vÄra idrottsungdomar har varit satsningen pÄ idrottsgymnasier.Syfte: Syftet med den hÀr studien var att undersöka om de friidrottsungdomar som presterar bÀst vid antagningstester till Friidrottsgymnasiet i VÀxjö Àven Àr de friidrottare som presterar bÀst resultat som seniorer. Material och metod: Totalt 207 friidrottare, i 15 Ärs Älder, (100 flickor och 107 pojkar) som utfört ansökningstesterna till FIG VÀxjö och presterat ett friidrottsresultat som senior ingick i studien. Följande antagningstester ingick:30 meter flygande(snabbhet), kulkast framÄt (explosivitet) samt plinthopp, 90 sekunder (styrkeuthÄllighet). Antagningstesterna jÀmfördes med friidrottarens bÀsta prestation utförd som senior. En jÀmförelse gjordes Àven grengruppsvis.
Kring bostaden : Reflektioner runt planerar- och arkitektrollen
Planering Àr en bred och komplex uppgift. Det finns mycket som ligger till hinder för att fokusera pÄ den gemensamma stora frÄgan - det uthÄlliga samhÀllet. Vad Àr det och hur ska vi förÀndra vÄr bebyggda miljö och befolkningens medvetande om dessa frÄgor? Behovet av en stark vision och en nationellt samlande handlingsplan Àr starkt.  Planerare och arkitekter Àr nyckelpersoner i denna förÀndringsprocess och mÄste illustrera detta steg med djÀrva förslag baserade pÄ genomarbetade och högkvalitativa koncept..
"...vad kul att fÄ lÀsa matbloggar pÄ lektionstid!" : En jÀmförelse av gymnasieelevers litteraturlÀsning i Svenska A mellan skönlitterÀr och saklitterÀr text
Samernas första politiska rörelse runt sekelskiftet i Sverige var startskottet, inte bara för samernas egen politiska organisation, utan ocksÄ för en debatt kring samernas rasifierade identitet. Debatten kretsade kring rÀtten till land, och huruvida den skulle förbehÄllas endast nomadiserande renskötande samer, eller om rÀtten skulle inkludera alla samer oavsett levnadsuppehÀlle. Samtidens argumentativa klassificeringssystem satte samernas yrkesutövning frÀmst, men med rasifierade premisser kring samernas temporala och spatiala tillhörighet. En av premisserna för argumentationen, samernas temporala tillhörighet, prÀglades ur svensk medias synvinkel av en stark tro pÄ att samerna riskerade att försvinna. Jag argumenterar för att detta hade en rasbaserad logik i form av en anakronistisk tillhörighet utanför en (svensk) evolutionistisk tidslinje.
Hur ser publikdeltagandet ut i svenska debattprogram hösten 2007?
Titel: Hur ser publikdeltagandet ut i svenska debattprogram hösten 2007?Författare: Jennie Johansson och Lina Engstrand.Handledare: Eva- Lotta Frid.Examinator: Malin Nilsson.Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90p, Högskolan i Halmstad.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur publikdeltagandet ser ut i svenska debattprogram hösten 2007. Detta gjordes genom att undersöka tvÄ olika program som sÀndes under den aktuella tiden dÄ studien genomfördes. Programmen som valdes var Argument och KvÀllsöppet.Metod: Kvalitativ innehÄllsanalys samt empiriskt material utifrÄn innehÄllsanalyserna av programmen och genom informantintervjuer med redaktörerna för respektive program.Resultat: Genom framför allt innehÄllsanalyserna har vi dragit slutsatsen att publikdeltagandet i de aktuella programmen Àr lÄgt. AllmÀnheten intar en svag roll och fÄr litet utrymme bÄde som publik och deltagare i debatterna, samtidigt som det ges endast en typ av publikdeltagande i varje program.
SÀrskilt stöd-till vilka?: en fallstudie om en kommuns
resursorganisation för elever i behov av sÀrskilt stöd
Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur en kommun organiserar resurser till elever i behov av sÀrskilt stöd och framför allt till elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att ta reda pÄ detta har vi i vÄr litteraturgenomgÄng redogjort för synen pÄ skolsvÄrigheter under det senaste seklet och studerat vilka styrdokument som reglerar den svenska skolan pÄ formuleringsarenan idag. Vi har anvÀnt fallstudien som vÄr metod och intervjuat olika befattningshavare som Àr delaktiga i processen kring stödet till elever i svÄrigheter pÄ realiseringsarenan. Resultatet visar att politikerna har goda intentioner och en tydlig viljeinriktning att elever som Àr i behov av stöd ska fÄ det. NÀr de politiska besluten ska realiseras kommer dÀremot skolans dilemma fram.
Effekterna av behandling med capsaicinkrÀm pÄ sjÀlvskattad smÀrta och aktivitetsnivÄ hos patienter med kronisk, benign smÀrta frÄn rörelseapparaten
Kronisk smÀrta Àr vanligt förekommande bland befolkningen och kan ge stor pÄverkan pÄ det dagliga livet. Personer med kronisk smÀrta blir ofta överkÀnsliga i det centrala nervsystemet (central sensitisering). LÀkemedlet capsaicin Àr potent för att lindra smÀrta och lugna ett överretat nervsystem. Syfte: Att utvÀrdera effekten av capsaicinkrÀm pÄ sjÀlvskattad smÀrta och aktivitetsnivÄ hos patienter med lÄngvarig, benign smÀrta frÄn rörelseapparaten. Metod: Av 40 tillfrÄgade personer valde 13 att delta.