Syftet med uppsatsen är att undersöka hur undervisning i moralfilosofi kan se ut på gymnasiet. Kursplaner och läromedel i filosofi har undersökts. Fyra lärare har i intervjuer gett sin bild av den undervisning i moralfilosofi som de bedriver. Kursplanerna ger varje lärare stor frihet att avgöra vilka teorier som ska diskuteras på lektionerna i filosofi. I uppsatsen diskuteras skillnaden mellan principetik och agentetik. Den första klassificeras ibland som manlig moral, och den senare som kvinnlig.

Studiens fokus har legat på hur elever utvecklas i sin läsning under den första terminen i årskurs 1. Vi valde att titta på två klasser i samma kommun, dock inte på samma skola. Vi intervjuade 38 elever angående deras tankar om läsning. Dessutom genomförde vi en kartläggning om var eleverna befann sig när det gällde språklig medvetenhet och läsutveckling i början på skolåret. Vi lät även berörda pedagoger svara på enkäter om hur de arbetar för att stimulera elevernas läsning.

Bilder av potentiella hot upptäcks snabbt och leder till en snabbare reaktionstid än bilder av icke-potentiella hot. Potentiella hot stjäl också fokus och kognitiva resurser, med en långsammare reaktionstid som följd. Rädsla, som kan mätas genom startlereflexen, leder till antingen ökad handlingsberedskap (snabbare reaktionstid) eller kognitiv distraktion (långsammare reaktionstid). Fem försöksdeltagare fick reagera på en visuell probe som lades ovanpå djurbilder, både potentiella hot och icke-potentiella hot i ett kombinerat reaktionstids- och startleprobeexperiment, där ljudstötar utdelades i hörlurar. Startlereaktion, hjärtfrekvens och reaktionstid mättes, varefter korrelationskoefficienter räknades ut.

Denna studie åsyftar att undersöka om produktutvecklande B2B företag använder sig av sina kunders tysta kunskap i sin innovationsprocess. Studien ämnar även att undersöka vilka redskap eller stimuli som de berörda företagen företrädesvis använder sig av i kunskapsdelningsprocessen.Den undersökningsmetod som valts är en flerfallsstudie av kvalitativ art och den har bedrivits genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades genom en abduktiv analysmetod. Fem produktproducerande företag har deltagit i studien. Resultatet visar att de redskap och stimuli som används mest frekvent av de undersökta företagen i avsikt att nå sina kunders kunskap är förtroende, "face to face" möten, prototyper och bilder.

Bilder av potentiella hot upptäcks snabbt och leder till en snabbare reaktionstid än bilder av icke-potentiella hot. Potentiella hot stjäl också fokus och kognitiva resurser, med en långsammare reaktionstid som följd. Rädsla, som kan mätas genom startlereflexen, leder till antingen ökad handlingsberedskap (snabbare reaktionstid) eller kognitiv distraktion (långsammare reaktionstid). Fem försöksdeltagare fick reagera på en visuell probe som lades ovanpå djurbilder, både potentiella hot och icke-potentiella hot i ett kombinerat reaktionstids- och startleprobeexperiment, där ljudstötar utdelades i hörlurar. Startlereaktion, hjärtfrekvens och reaktionstid mättes, varefter korrelationskoefficienter räknades ut.

Alla drömmer om att komma bort från vardagen även om det bara är för några timmar. När en person betalar för en upplevelse vill denne ha tid att njuta av flera minnesvärda händelser som erbjuds av ett företag, och som berör personen på ett personligt sätt. Karlstad CCC är en tillflyktsplats där gäster kan få energi och drömma sig bort för en kväll, genom bland annat en minnesvärd föreställning. Syftet med denna studie är att beskriva gästens upplevelse under en föreställning på Karlstad CCC. Denna upplevelse ska analyseras genom observationer, intervjuer, enkätundersökningar och experiment.

Uppsatsen behandlar hur konsumtionen av läkemedel påverkas av patientavgifter för läkemedel. Närmare undersöks om det finns olika effekter i olika samhällsgrupper och hur dessa kan förklaras. Empiriska studier från Sverige, USA och Storbritannien används för att besvara frågeställningarna. Den teoretiska bakgrunden presenterar individens nytta av hälsa och hur hälsa produceras. Vidare är individen begränsad av tid och pengar i sin konsumtion och påverkas av moral hazard och asymmetrisk information.

Intresset fo?r att redovisa de ansta?llda som tillga?ng o?kar i takt med att kunskapsintensiva fo?retag blir allt fler. Na?r fo?retag vill visa denna immateriella tillga?ng fo?r intressenter saknas la?mpliga va?rderingsmetoder och rapporteringsstandarder. Vissa fo?retag kompletterar da?rfo?r a?rsredovisningen med en rapport da?r information om medarbetarna, humankapitalet, presenteras.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om man kan förbättra avkodningen och därmed öka läshastigheten hos långsamma läsare på gymnasiet genom intervention med Rydaholmsmetoden. Syftet är också att undersöka dess användbarhet vid olika typer av läs- och skrivsvårigheter. Undersökningsmetoden är kvantitativ. Vi har genomfört en intervention i en experimentgrupp i upp till tolv veckor. Experimentgruppens utveckling har därefter jämförts med utvecklingen i en kontrollgrupp.

This study intends to explain the problem with the implementation of new Swedish accounting rules called K2. The rules are simplifications of the general accounting rules and the purpose is to make it easier for small companies to account. Despite this, few small companies have adopted the rules. This study seeks to explain the weak response to the K2-rules using institutional theory.The research objects of this study are Burger King, McDonald?s and two audits and accountants.

Stress i arbetslivet anses ligga till grund för en del av det stora antalet långtidssjukskrivningar. Arbetet att få tillbaka fler i arbete är viktigt men också förebyggande åtgärder för att förhindra fler sjukskrivningar. I denna studie undersöktes socialt stöd och copings modererande effekt på sambandet mellan arbetskrav och ohälsa. Urvalet bestod av lärare (n=443, svarsfrekvens 72 % Tid 1, n=340 Tid 2, longitudinell svarsfrekvens 78 %). Stegvis Multipel regression genomfördes för variablerna arbetsbelastning, måloklarhet, socialt stöd från kollegor och chefer, coping med hänsyn till kontrollvariablerna ålder och kön.

Samhällsutvecklingen medför förändringar i hur människor lever sina liv. Traditioner och normer bryts ner och ifrågasätts i allt snabbare takt idag än tidigare. Den kulturella moderniseringen påverkar alla, i synnerhet ungdomar som befinner sig i en känslig livsfas där de söker sin identitet. Utseendet och kroppen har fått en central roll idag, vilket inte enbart leder till en sundare livsstil utan även till en oroande kroppsfixering. Just kroppsfixeringen tillsammans med svag självkänsla ligger många gånger bakom dopingmissbruk, ett missbruk som ökat bland ungdomar på sistone.

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka försvarsstrategier som svenska företag använder sig av efter det att ett fientligt bud har lagts, samt vilka som kan anses vara effektiva i avsikt att avstyra uppköpserbjudandet alternativt höja budet. Studien är en totalundersökning av fientligt lagda bud i Sverige mellan åren 1996-2006. Försvarsstrategiernas effektivitet mäts utifrån två parametrar, dels om köpet avstyrts och dels om försvarsåtgärderna resulterat i ett högre bud i de fall där uppköpet gick igenom. Den första regressionen visade att vit riddare och finansiell omstrukturering är effektiva instrument i avseende att antingen få budet att dras tillbaka eller att höja budet. Efter att en indelning i stark respektive svag effektivitet gjorts genomfördes ytterligare två regressioner varvid den första visade att användandet av vit riddare minskar risken för att ett fientligt bud går igenom.

Spel om pengar är vanligt förekommande för människor i vårt samhälle. Spelproblematik är ett folkhälsoproblem, där unga män i åldern 18-24 år står för den största ökningen. Enligt vetenskapliga studier är de främsta riskfaktorerna för att utveckla spelberoende tillgänglighet, tidig speldebut, kognitiva störningar, alkoholmissbruk och psykisk ohälsa. Ålder, kön och etnicitet utgör riskgrupper. Syftet med studien är att undersöka vad som gör att en människa hamnar i ett spelberoende och vad som utgör vändpunkten i en människas liv.

Studien syftar till att studera interaktionen mellan riskfylld livsstil och relation till föräldrar vid förklaring av ungdomsbrottslighet. Forskningen kring interaktionen är otillräcklig men lämnar vissa indikationer på att interaktionen kan ha en inverkan på ungdomars brottslighet. Studien testar hypotesen om att en starkare relation till föräldrar minskar livsstilens effekt på ungdomars brottslighet. Studiens resultat och slutsatser baseras på kvantitativ data från en enkätundersökning utförd i Halmstad (N = 1003) år 2005. Fyra blockvisa multipla linjära regressionsmodeller beräknas där den beroende variabeln brottslighet förklaras av fem variabler: kön, invandrarbakgrund, relation till föräldrar, livsstilsrisk och interaktionen mellan relation till föräldrar och livsstilsrisk.