Titel: Extern redovisning och intern styrning av sjukfrånvaro - den sjuka sanningen Seminariedatum: 2005-06-03 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats, 10 poäng Författare: Anna Constantien & Linda Johansson Handledare: Per Magnus Andersson Fem nyckelord: sjukfrånvaro, extern redovisning, intern styrning, belöningssystem, motivation Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur information om sjukfrånvaro används i företags externa redovisning och interna styrning och speciellt vilken effekt lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro har fått på dessa områden. Metod: Uppsatsen består av tre skilda delstudier för vilka olika tillvägagångssätt har tillämpats. Dessa omfattas av en årsredovisningsstudie, en enkätstudie och en djupintervjustudie. Teoretiska perspektiv: Det teoretiska underlaget har tagit sin form genom studier av såväl facklitteratur, forskningsrapporter och statliga utredningar. Empiri: Det empiriska materialet består av fakta från årsredovisningar, artiklar och företagsintern information, samt material från de intervjuer som har utförts.

Psykiska störningar, tillfälliga eller kvarstående, kan påverka en människas förmåga att uppfatta och möta sin omgivning. Det finns en stigmatisering av psykiskt sjuka som kan leda till att de agerar mindre tillitsfullt, mer defensivt, mer passivt eller helt undviker sociala kontakter då de är rädda för att bli avvisade. Travelbees omvårdnadsteori har som mål att hjälpa den sjuka individen att bemästra lidande och sjukdom samt att förebygga sjukdom och främja hälsa. Enligt Travelbee är det relationen mellan människor som möts i vården som är viktig. Syftet med denna litteraturstudie var att få fördjupad förståelse för hur en människa upplever det att förlora verklighetskontakten och hur sjuksköterskan kan hjälpa.

Bakgrund: Meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA) är ett växande problem globalt och är en bakterie som kan orsaka svåra infektioner i olika delar av kroppen. Oftast är den dock symtomfri då de flesta bär på bakterien utan att den orsakar infektion. I Sverige görs sedan länge mycket nationellt för att försöka minska spridningen och detta är antagligen en anledning varför prevalensen är förhållandevis låg. Dessutom måste patienterna själva förhålla sig till lagar och landstingen har utarbetat handlingsplaner för MRSA bärande patienter. MRSA sprids via kontaktsmitta och kan då spridas till sjuka människor som på grund av sin sjukdom är mer mottagliga för dessa bakterier.

Patienter som lider av svår kronisk njursvikt behandlas ofta med hemodialys ett flertal gånger i veckan. Dessa patienter stöter ofta på en rad problem och får kämpa med att bemästra dessa. Sjuksköterskan har här en viktig roll att identifiera dessa problem för att kunna ge ett gott stöd åt denna patientgrupp. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka vilka stressorer patienter som behandlas med hemodialys upplever samt vilka copingstrategier de använder sig av. Metoden som valdes var en litteraturstudie baserad på fyra kvalitativa och sex kvantitativa vetenskapliga artiklar som utfördes i enlighet med Friberg.

Bakgrund Sj?lvskadebeteende inneb?r att individen medvetet eller omedvetet skadar sig sj?lv och kan ofta vara ett s?tt att undvika sv?ra samt obehagliga k?nslor. Det kan ocks? vara ett s?tt att fly fr?n sv?ra minnen eller upplevelser. Sj?lvskadebeteende ?r ett v?xande h?lsoproblem och en ledande faktor till allvarliga skador samt ett tecken p? psykisk p?frestning.

Syftet med denna studie var dels att undersöka hur ett antal kliniskt verksamma psykoterapeuter beskriver sitt sätt att introducera patienter i psykodynamisk psykoterapi, dels att undersöka psykoterapeuternas reflektioner och resonemang kring detta. För detta syfte valdes en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta legitimerade psykoterapeuter, vilka alla hade en utbildning med psykodynamisk inriktning. Psykoterapeuterna var verksamma både inom offentlig och privat verksamhet. Deras beskrivningar av hur de introducerar patienter rörde två huvudområden.

Bakgrund: För att sjuksköterskan ska kunna ge en god vård krävs det en god kommunikation mellan sjuksköterska och patient. När sjuksköterskan vårdar patienter som är immigranter med annat modersmål räcker inte språkkunskaperna alltid till för att förstå och bli förstådd, vilket kan leda till missförstånd. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes som baserades på 14 vetenskapliga artklar. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och Elin@Blekinge. Artiklar mellan 2000-2010 inkluderades.

I den dagliga kontakten med patienter med endotrakealtub och trakealkanyl som respiratorbehandlas noterades tendens till oförväntade tecken på luftvägsstopp. Syftet var att genom en litteraturstudie med systematisk metodansats identifiera beskrivna sugtekniker för att säkerställa fria luftvägar på patienter med endotrakealtub/trakealkanyl. Resultatet visar en fördel med att använda böjd sugkateterspets för att nå en specifik lunga och att slutet sugsystem inte är mer effektivt än öppet avseende mängden uppsuget sekret samt antal sugtillfällen. Ett visst mått av rutinmässig sekretsugning per dag är till godo för patienten trots avsaknad av sekret. Att arbeta utifrån nationella riktlinjer är säkert bra men det är också nödvändigt att respektive klinik med dess kategori av patienter förhåller sig kritisk och vid behov utfärdar lokala föreskrifter och rutiner..

Bakgrund: Akutmottagning är en enhet på sjukhus som har en hög omsättning av patienter. För patienter kan akutmottagningen upplevas kaotisk. Akutmottagningen är avsedd för människor med skador och/eller akuta sjukdomar. Patienttillfredsställelse är en indikator på kvalitén av vården som akutmottagning ger. Ett besök på akutmottagning ger ibland det första och enda intrycket patienter får av sjukhuset.

Bakgrund: Döende patienter väcker mycket känslor hos dem som vårdar. Denna vård ställer också mycket höga krav på professionellt bemötande från sjuksköterskorna. Svårigheter kan uppstå eftersom många patienter i palliativt skede vårdas på avdelningar som inte är specialiserade för detta.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativa patienter i sent skede i sluten somatisk vård på allmänmedicinsk avdelning.Metod: En enkät skickades ut till femtio sjuksköterskor på en medicinsk klinik och svarsfrekvensen var 44 % (n= 22). Svaren på de öppna frågorna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att anhörigbemötande och symtomlindring var viktiga men svåra områden.

Patienter som läggs in på intensivvårdsavdelningar blir ofta sängliggande en längre period. Invasivt ventilatorbehandlade patienter blir inte alltid mobiliserade som de borde. Immobiliseringen hos patienterna har en rad negativa effekter på kroppen, men att låta mobiliseringen bli en prioriterad åtgärd kan vara utmanande för intensivvårdssjuksköterskan och teamet kring patienten. Syftet med denna studie är att beskriva effekter av tidig mobilisering för invasivt ventilatorbehandlade intensivvårdspatienter. Metoden som valts för att genomföra studien är litteraturstudie.

BAKGRUND: Dagligen genomgår ett stort antal patienter datortomografiundersök-ningar med intravenöst (i.v.) kontrastmedel. Kontrastmedlet kan bidra till en stegring av S-kreatinin värdet och orsaka njurskada = kontrastmedels nefropati (KMN). För att kunna bedöma och följa patientens njurfunktion tas S-kreatinin prov. SYFTE: Att be-lysa riskfaktorer för KMN på polikliniska patienter som ska genomgå röntgenundersök-ningar med i.v. kontrastmedel.

Syfte: Att beskriva nyutexaminerade allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slut. Metod: Författaren har genomfört en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Undersökningsgruppen valdes ut genom bekvämlighetsurval och bestod av sju allmänsjuksköterskor som jobbat max två år som sjuksköterska. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat I analysen framkom sju kategorier. De intervjuade sjuksköterskorna beskrev en tillfredsställelse i arbetet med patienter i livets slut, vilket kunde dels bero på att de utvecklades i det jobb de gör, men det kunde också bero på att de fick uppskattning från patient och anhöriga. Trots arbetstillfredsställelsen som sjuksköterskorna beskrev kunde de även få en känsla av otillräcklighet i vårdandet av patienter i livets slut, vilket kunde vara en konsekvens av brist på tid och personal.

Bakgrund: Mänsklig omsorg är en utgångspunkt för allt mänskligt liv. Människor ärberoende av varandra och vårdrelationen utgör underlaget för all professionellomvårdnad. Tidigare forskning visar att sjuksköterskans attityd påverkar vårdrelationenmed patienter som missbrukar droger. Enligt sjuksköterskans etiska kod bör arbetetgenomsyras av ett etiskt och holistiskt förhållningssätt. Värdegrunden ska vila på enhumanistisk människosyn och alla patienter ska bemötas jämlikt och ges samma tillgångtill högkvalitativ vård oavsett kontext.Syfte: Att belysa attityder i vårdrelationer med patienter som missbrukar droger, ur ettsjuksköterskeperspektiv.Metod: Systematisk litteraturstudie.

Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva förekomst av whiplashtrauma hos TMD patienter. Metod En systematisk litteratursökning av PubMed, CochraneLibrary och Bandolier databaser genomfördes för artiklar publicerade från 1 januari 1966 till 11 november 2011. Den systematiska sökningen identifierade121 artiklar. Efter borttagning av brev till redaktion och författarinlägg, utfördes en initial screening av abstract på 108 artiklar. Efter den initiala screeningen lästes 32 artiklar i fulltext med tillämpning av inklusions- och exklusionskriterier.