Hälso- och sjukvårdspersonal har ett ansvar att ge alla patienter god vård på lika villkor. Icke-heterosexuella har en historik av att diskrimineras och att stämplas som avvikande. Heteronormativiteten, där heterosexualiteten fungerar som norm, genomsyrar hälso- och sjukvården. Det har visat sig finnas brister i bemötandet av icke-heterosexuella patienter och att de i högre grad har nedsatt psykiskt välbefinnande än heterosexuella. Syftet med vår litteraturstudie var att undersöka hur icke-heterosexuella patienter upplever sig bli bemötta i hälso- och sjukvården samt vilka faktorer som påverkar bemötandet.

Döden angår oss alla och vår kulturella bakgrund har stor betydelse för hur vi möter den. Palliativ vård fokuserar på att ge stöd och lindring till döende patienter för att öka deras livskvalitet. Av Sveriges invånare har var sjätte utländsk bakgrund och detta ställer andra och delvis nya krav på sjukvården. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans palliativa omvårdnad till patienter från andra kulturer. Studien är en litteraturöversikt där tolv artiklar analyserats utifrån syftet.

Bakgrund: Transplantationskirurgin är ett relativt nytt område som hade sin framväxt i Sverige på 60-talet. Transplantationsprocessen är en krävande process som har en stor påverkan på patienternas livssituation. Det finns evidens för att anhöriga till svårt sjuka är en grupp som riskerar att drabbas av ohälsa på grund av den påfrestande rollen som vårdare. När en svår sjukdom drabbar en person stannar familjens liv upp och de anhörigas behov blir åsidosatta. I transplantationsvården är anhöriga ett viktigt stöd för patienten och därför kan det antas att de anhöriga går igenom en påfrestande process och är själva i behov av stöd från vården.Syfte: Att öka kunskapen om personers upplevelser av att vara anhöriga till patienter som ska eller har genomgått en transplantation för att öka sjuksköterskors möjlighet att kunna ge stöd.Metod: Arbetet är ett resultat av en litteraturgranskning där flera sökningar på databaserna Cinahl, PubMed och Scopus gjordes och artiklar valdes ut för granskning.

Arbetet inom intensivvården kräver mycket av intensivvårdssjuksköterskan. Patienterna är mycket sjuka med svikt i vitala organ, anhöriga som kan vara i chock ska omhändertas, tekniskt krävande utrustning som ständigt utvecklas och förnyas skall bemästras. Syftet med studien var att undersöka hur psykologiskt påfrestande olika preciserade vårdsituationer inom intensivvården upplevs bland studerande samt nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterskor.Enkäter med frågor tagna ur CeFAMs (Centrum för Allmän Medicin) undersökning "Att förebygga psykisk belastning i sjukvårdsarbete", besvarades av 23 nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterskor på tre olika intensivvårdsavdelningar i Stockholm samt av 17 deltagare i en specialistsjuksköterskeutbildning inom intensivvård. Studien visar att informanterna ofta utsätts för psykologisk påfrestning, och vårdsituationer som oväntade dödsfall och vård av döende patienter ansågs i studien vara psykologiskt påfrestande. Andra psykologiskt påfrestande områden var bland annat oro för att göra fel, att ha ett för stort eget ansvar, att ställas inför snabba avgörande beslut och att ta emot en ny patient.

Allvarlig sjukdom, så som cancer påverkar patienten men också dennes närstående som många gånger är barn. I vården och under utbildningen har författarna sett att barn som närstående inte alltid uppmärksammas, de har en tendens att inte räknas med på samma sätt som vuxna närstående. Sedan 2010 har sjuksköterskan dock enligt lag en skyldighet att uppmärksamma barns behov av information, råd och stöd när en förälder drabbas av allvarlig sjukdom. Forskning belyser framförallt föräldrars perspektiv på barns upplevelser när mamman eller pappan har cancer. För att få en inblick i hur barn erfar sin förälders sjukdom krävs deras egna ord.

Bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal upplevs både negativt och positivt av patienter med missbruksproblematik. De upplever sig diskriminerade och stigmatiserade men har också positiva erfarenheter av stöd och förståelse. De möts av stereotypa antaganden och upplever att de får sämre vård på grund av deras missbruk. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens erfarenheter av att möta patienter med missbruksproblematik. En innehållsanalys utfördes av kvantitativa och kvalitativa artiklar vilket resulterade i fem kategorier; patienter med missbruksproblem stigmatiseras och ses som stereotyper, god vård förutsätter kunskap, utbildning, stöd och förståelse, brist på kunskap skapar osäkerhet i ansvaret av vården, motivation och engagemang saknas, samt känslan av sårbarhet och utsatthet bidrar till uppgiftsorientering.

Patienter med förmaksflimmer finns inom alla områden i hälso- och sjukvården och allmänsjuksköterskan kommer troligen att träffa på dessa i sitt yrke. Syftet med litteraturstudien var att studera vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med förmaksflimmer samt vilket kunskapsbehov de har angående sin sjukdom. Metoden är en litteraturstudie enligt Goodmans (1993) sju steg. Resultatet baseras på elva vetenskapliga artiklar. Carnevalis omvårdnadsmodell rörande dagligt liv ? funktionellt hälsotillstånd används som teoretisk referensram.

Ambulanssjuksköterskor möter i sitt yrke ofta föräldrar när de ska ta hand om barn som har råkat ut för sjukdom eller olycka. Syftet med examensarbetet var att undersöka vad ambulanssjuksköterskorna anser vara ett bra bemötande av föräldrar till sjuka barn. Studien genomfördes som en semistrukturerad intervjustudie. Nio ambulanssjuksköterskor intervjuades och intervjuerna har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier.

Sjuksköterskor möter ofta sorg i sitt arbete, därför är kunskaper om sorgprocessen och sorgreaktioner viktiga för att sjuksköterskor ska kunna ge bra stöd till sörjande patienter. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans stöd till patienter i sorg. Studien har genomförts som en litteraturstudie med resultat som visar på att många sörjande ansåg att stödet från vårdpersonalen var otillfredsställande eller otillräckligt. De sörjande ansåg att mest negativt var vårdpersonalens brist på medkänsla, empati, ärlighet och intresse för den sörjandes känslor. Det viktigaste i stödet visade sig vara när vårdpersonalen bara var där och lyssnade på de sörjande och lät dem uttrycka sina känslor.

Bakgrund: Kommunikation med patienter som vårdas med respirator är en stor del av omvårdnaden för intensivvårdssjuksköterskan. Otillräcklig kommunikation mellan sjuksköterska och patient kan leda till otrygghet och stress hos patienten. Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur intensivvårdssjuksköterskor kommunicerar med patienter som vårdas med respirator, vilka möjligheter och hinder som finns samt om sjuksköterskans erfarenhet har betydelse.Metod: En kvantitativ ansats valdes och data till pilotstudien insamlades med hjälp av en enkät. Resultat: Sjuksköterskorna i studien ansåg inte att det är svårt att kommunicera med patienter som vårdas med respirator. Större delen av sjuksköterskorna använde sig av kroppsspråk, ögonkontakt och beröring som kommunikationsmetoder.

Malnutrition är ett välkänt problem inom akutsjukvården. Det finns flera orsaker till malnutrition, bland annat olika sjukdomstillstånd som ger nedsatt aptit. Syftet var att undersöka om sjuksköterskor har tillräcklig kunskap om malnutrition och hur sjuksköterskan identifierar patienter med risk för malnutrition i akutsjukvården. Tio vetenskapliga artiklar användes som grund till studien. Resultatet presenteras i tre rubriker, malnutrition på sjukhus, nutritionsscreening samt brist på kunskap.

SammanfattningBody Dysmorphic Disorder (BDD) karaktäriseras av en fixering vid en inbillad defekt i utseendet. BDD leder till påtagligt lidande och svårigheter att fungera i vardagen. Diagnosen förknippas med depressivitet, social ångest och hög suicidrisk. Syftet med studien var att under svenska förhållanden prova en behandling bestående av exponering med responsprevention (ERP) och monitorering på patienter med svår BDD-problematik. I single-case designer av 5 patienter undersöktes effekten av ERP som specifik faktor utöver terapeutnärvaro och monitorering.

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreglerna är ett omdebatterat ämne och innehållet i dessa har förändrats mycket under årens lopp. Senaste ändringen var i form av införandet av den så kallade rehabiliteringskedjan i socialförsäkringsbalken (2010:110;SFB). Rehabilitering syftar enligt 29 kap. 2 § SFB ?till att en försäkrad som har drabbats av sjukdom ska få tillbaka sin arbetsförmåga och få förutsättningar att försörja sig själv genom förvärvsarbete?.

Introduktion: Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige samt dencancerform med högst mortalitet. Patienter med lungcancer upplever en stor symtombörda,som påverkar patienten såväl psykiskt, fysiskt som socialt. Syfte: Litteraturstudiens syfte varatt kartlägga symtomkluster hos patienter med lungcancer med utgångspunkt i The middlerangetheory of unpleasant symptoms. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudiesom följde Polit och Becks niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes ilitteratursökningen.

Bakgrund Närstående följer vanligtvis med svårt skadade och sjuka patienter till akutmottagningen. Närståendes närvaro tillåter patienten och närstående att finnas som stöd för varandra under akuta situationer. Det är även av stor vikt att sjukvårdspersonal bemöter patienter och dess närstående på ett bra sätt för att kunna skapa en bra vårdrelation till dessa samt för att kunna förmedla viktig information så att dessa upplever trygghet under vårdtiden. Det finns tidigare forskning som belyser närståendes upplevelser av sjukvårdens bemötande men det finns inte så mycket skrivet om sjuksköterskors upplevelser av närstående i akuta situationer. Syfte Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av mötet med närstående i samband med akuta situationer i akutmottagningens akutrum. Metod En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats valdes för att besvara studiens syfte. Totalt intervjuades sex legitimerade sjuksköterskor på två olika akutmottagningar i Stockholm.