Patienter med psykisk störning riskerar att få sämre behandling när de söker vård för somatiska sjukdomar. Patienter med psykisk störning upplever också att de blir sämre bemötta än patienter utan psykiska diagnoser inom den somatiska vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med psykiska störningar inom den somatiska vården. Syftet var också att som kvalitetsgranskning beskriva de utvalda studiernas undersökningsgrupp och bortfall. Studien är en litteraturstudie med beskrivande design där13 artiklar inkluderades från databaserna PubMed och Scopus.

Postoperativ smärta är vanligt förekommande hos patienter som genomgått ortopedisk kirurgi. Intensivvårdsjuksköterskor möter dagligen dessa patienter på intensivvårdsavdelningar. Därför är det av stor vikt att intensivvårdssjuksköterskor har medvetenhet i hur patienter upplever smärta samt vilka omvårdnadsåtgärder som kan vidtas för att lindra smärta. Genom att undersöka hur patienter upplever sin smärta beroende på kön, ålder, ASA- klassifikation samt operationstyp, samt vilka omvårdnadsåtgärder som intensivvårdssjuksköterskor utför i ett smärtlindrande syfte, kan en bättre omvårdnad bedrivas och den postoperativa smärtan kan lindras. Som metod har kvantitativ ansats med enkäter använts som grund till arbetet.

En kvantitativ studie genomfördes som en mindre kartläggning på några orter i Skaraborg. Det framkom i studien att kontinuiteten av vårdpersonal vid behandling av bensår varierar. Kartläggningen genomfördes under en månads tid inom både primärvård och kommuners hemsjukvård. En grupp patienter hade få omläggare medan en annan grupp hade många som lade om bensåret. Nästan alla patienter med bensår i kommunens hemsjukvård hade en patientansvarig sjuksköterska.

Många människor drabbas av sjukdom. En del blir friska medan andra aldrig återhämtar sig. Hos dessa patienter försämras tillståndet successivt och slutligen kommer sjukdomen till en brytpunkt (turning point) där det längre inte är motiverat att fortsätta med den kurativa behandlingen. När den kurativa behandlingen avbryts, syftar de fortsatta omvårdnadsåtgärderna till att patienten upplever välmående i livets slutskede.Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som påverkar identifikation av brytpunkten hos svårt sjuka patienter, samt på vilket sätt omvårdnadsåtgärderna ändras efter denna identifikation. En kvalitativ innehållsanalys på aktuella vetenskapliga studier har genomförts.

Sjuksköterskor möter ofta patienter med diabetes typ 2 som av flera olika anledningar har problem med följsamheten till egenvården. Därför är det viktigt att känna till de olika faktorer som hindrar samt främjar patienter i deras egenvård. Syftet med studien var att belysa de faktorer som påverkar egenvården hos patienter med diabetes mellitus typ 2. Studien är genomförd som en litteraturstudie. Majoriteten av patienterna upplevde att de saknade kunskap i behandling om diabetes typ 2, en av anledningarna till detta var att de fick olika information från vårdpersonal om hur de skulle sköta sin egenvård.

Patienter upplever ofta att den information de får är felaktig. Felaktig på så sätt att det är för lite, för mycket, ingen alls, given vid fel tidpunkt, för komplicerad och given på ett fackspråk med många krångliga ord som patienten inte förstår. Syftet med den här litteraturstudien var att belysa vilket informationsbehov patienter med cancer kan ha. Studien baserades på 20 vetenskapliga artiklar och resultatet visar att de flesta patienter med cancer vill ha all tillgänglig information om såväl diagnos som behandling och även veta vilka valmöjligheter som finns. Det finns dock vissa som endast vill ha begränsad information varför det är viktigt att utvärdera varje patients informationsbehov.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar möter dagligen patienter som är alkohol- eller narkotikapåverkade. När patienter kommer till akutmottagningen och är påverkade av alkohol eller narkotika förekommer det ofta våld. Det vårdvetenskapliga perspektivet i examensarbetet är Kaséns syn på vårdrelationen och delaktighet. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter som är påverkade av alkohol eller narkotika på akutmottagning. Metod: Sex narrativa intervjuer har genomförts med sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning i mellersta Sverige.

Sjuksköterskan kommer i kontakt med patienter som genomgått en hjärtinfarkt i sitt dagliga arbete, en del av dessa patienter är rökare. Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att beskriva rökvanor hos patienter som drabbats av en hjärtinfarkt. Resultatet bygger på vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1997 till 2007 ifrån databaserna MedLine, Blackwell Synergy och Science Direct. Den här studien visar på att trots att patienterna har drabbats av en hjärtinfarkt betyder det inte att de slutar röka helt eller fortsätter att vara avhållsamma om de slutar. Ungefär hälften av de patienter som upphör med sin tobakskonsumtion i samband med en hjärtinfarkt har börjat röka igen inom en fyraårs period.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Sjuksköterskor möter ibland patienter med nyligen diagnostiserad bröstcancer. För att dessa patienter ska få ett gott bemötande är det viktigt att veta vilka upplevelser som är framträdande. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av att leva med bröstcancer.Studien var en systematisk litteraturstudie som grundade sig på resultaten av tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteraturstudien resulterade i sex olika kategorier; Betydelsen av Socialt stöd, Krisen, Familjens betydelse, Viljan att leva/Rädslan att dö, Kroppslig förändring och Synen på livet.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar möter dagligen patienter som är alkohol- eller narkotikapåverkade. När patienter kommer till akutmottagningen och är påverkade av alkohol eller narkotika förekommer det ofta våld. Det vårdvetenskapliga perspektivet i examensarbetet är Kaséns syn på vårdrelationen och delaktighet. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter som är påverkade av alkohol eller narkotika på akutmottagning. Metod: Sex narrativa intervjuer har genomförts med sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning i mellersta Sverige.

Åtta tusen personer är drabbade av njursjsukdom i Sverige, det är därför troligt att den svenska sjuksköterskan träffar på dessa patienter i sitt dagliga arbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva livskvalitet och copingstrategier hos människor som lever med kronisk njursvikt, detta genom att granska och sammanställa vetenskaplig litteratur. Tre frågeställningar användes. Den första var vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med kronisk njursvikt. Den andra frågeställningen var om patientens livskvalitet skiljer sig åt beroende på vilken behandling som ges och den tredje var vilka copingstrategier dessa patienter använder.

En ny tvångsvårdslag trädde i kraft 2008 som gjorde det möjligt för psykiatrin att ställa särskilda villkor till patienter som vårdats i psykiatrisk slutenvård för att få bli utskrivna. Detta öppnade upp möjligheten för att patienter kan få villkor ställda till att ta emot kommunal hälso-och sjukvård samt kommunala insatser. Tvångsvård får enligt lag enbart bedrivas inom sluten psykiatrisk vård och kommunen får i hemmet enbart bedriva frivilliga insatser. Syftet med denna undersökning är att belysa hur psykiatrisjuksköterskorna i den kommunala hälso-och sjukvården upplever att vårda utifrån en frivillighet, som är beslutad utifrån en tvångsvårdslag. Undersökningen är genomförd utifrån en kvalitativ metod, med intervjuer av psykiatrisjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård.

Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan kan stödja föräldrar och syskon till barn som vårdas på sjukhus. De ingående artiklarnas kvalitet redovisades utifrån de metodologiska aspekterna urval och bortfall. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där författarna granskade tolv vetenskapliga artiklar som var relevanta, dessa söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet visade att sjuksköterskan genom att leverera korrekt, individanpassat stöd kunde främja hela familjens hälsa. God kommunikation och tydlig information från sjuksköterskan bidrog till ökad trygghet hos föräldrarna.

De vanligaste organtransplantationer som utförs idag är transplantationer av njure och lever. För att förebygga problem och stärka hälsan hos dessa patienter är det av vikt att vårdpersonal har kännedom om hur patienterna upplever och påverkas i sitt dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva upplevelse av att leva med en transplanterad njure eller en transplanterad lever. Artiklarna som använts i analysen är kvalitativa studier som är gjorda på vuxna personer utan psykisk sjukdom. Elva artiklar användes i analysen och granskades med en manifest kvalitativ innehållsanalys.

De vanligaste organtransplantationer som utförs idag är transplantationer av njure och lever. För att förebygga problem och stärka hälsan hos dessa patienter är det av vikt att vårdpersonal har kännedom om hur patienterna upplever och påverkas i sitt dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva upplevelse av att leva med en transplanterad njure eller en transplanterad lever. Artiklarna som använts i analysen är kvalitativa studier som är gjorda på vuxna personer utan psykisk sjukdom. Elva artiklar användes i analysen och granskades med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att ha och inte ha hälsa, att behandlingen inverkar på livet, att stödet och informationen har betydelse, att ha förmågan att påverka det nya livet samt att känna och visa tacksamhet.