Introduktion Autolog stamcellstransplantation a?r idag en vanlig behandling vid myelom och ho?gmaligna lymfom hos patienter <65 a?r utan omfattande komorbiditet. Behandlingen delas upp i fem faser: induktionsbehandling, stamcellsmobilisering, stamcellssko?rd, konditionering med ho?gdoscytostatika och stamcellsa?tergivning/transplantation. Initialt behandlades alla patienter som genomgick autolog stamcellstransplantation inom slutenva?rden under den sista behandlingsfasen, det vill sa?ga i samband med konditionering och stamcellsa?tergivning.

Bakgrund: Många äldre patienter från särskilda boenden som skickas till sjukhus borde kunna få vård vid en annan vårdnivå. Patienter med kognitiv svikt har svårt att medverka i beslut om vård och behandling och det finns risk att dessa patienter utvecklar konfusion, drabbas av komplikationer och ökat lidande i främmande sjukhusmiljöer. Med stöd av forskning och erfarenhet från klinisk verksamhet kan det ifrågasättas om vård på sjukhus alltid medför förbättrat hälsostatus och ökad livskvalitet för äldre, sjuka och sköra patienter med kognitiv svikt. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga de mest sjuka och sköra äldre patienterna, med kognitiv svikt och nedsatt beslutsförmåga, som skickas till akutmottagningen, med avseende på inskickningsorsaker, symtom och åtgärder. Metod: Kartläggningen utfördes genom granskning av vårdbegäran som sändes till akutmottagningen och granskning av sjukhusjournaler.

Bakgrund: Ett beteende som uppmärksammas mer och mer i samhället och blir allt vanligare är avsiktligt självskadebeteende. Beteendet är vanligast hos unga kvinnor. De fysiska skadorna är mestadels lindriga men det finns ofta bakomliggande själsliga problem och det borde därför vara av betydelse för omvårdnadspersonal att kunna se bakom ett självskadebeteende för att hjälpa. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar samspelet mellan patienter med avsiktligt självskadebeteende och omvårdnadspersonal. Metod: Studien har utformats som en litteraturstudie och baserades på vetenskapliga artiklar som publicerats i databaserna PubMed, ELIN @Kristianstad, Cinahl och artiklar funna genom manuella sökningar.

Introduktion: Fler och fler opereras inom den dagkirurgiska verksamheten i Sverige. Fo?r att bevara patientsa?kerheten och kvaliteten i va?rden, bo?r den sta?ndigt utva?rderas och vid behov fo?rba?ttras. Alternativ i detta fo?rba?ttringsarbete kan vara anva?ndandet av olika dagkirurgiska fast-track modeller, da?r den perioperativa omva?rdnaden, medicineringen och anestesimetoden anpassas efter individen och det kirurgiska ingreppet.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva och sammanställa befintlig forskning om de etiska konflikterna, som ambulanspersonal ställs inför i samband med HLR och att inventera om prehospitala HLR riktlinjer tar hänsyn till etiska aspekter på HLR. En litteraturstudie genomfördes där tretton vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att etiska konflikter uppstod när det gällde ambulanspersonalens beslut om att påbörja HLR eller inte, på patienter som av litteraturen beskrevs som terminalt sjuka eller äldre terminalt sjuka patienter. Ibland kränkte ambulanspersonalen patienternas autonomi genom att påbörja HLR mot patienternas och de anhörigas vilja, trots att det existerade en Ej HLR önskan från patienterna och deras anhöriga. Den huvudsakliga orsaken till att sådana situationer uppstod var oklarheter i lagstiftningen omkring prehospitala HLR riktlinjer i USA och Kanada.

SAMMANFATTNINGBakgrundHumant immunbristvirus kan drabba vem som helst och om det o?verga?r till fo?rva?rvat immunbristsyndrom kan sjukdomen bli do?dlig. Stigma a?r ofta fo?rknippat med sjukdomen och uppfattas av ma?nga sjuka som skam och skuld. Sjuksko?terskan har en betydelsefull roll vid mo?tet med patienter som har denna diagnos.

Bakgrund: I takt med att befolkningen ?ldras, och andelen patienter med demenssjukdomar ?kar, uppst?r utmaningar i h?lso- och sjukv?rden. En utmaning ?r att sm?rta ofta blir odiagnostiserad och underbehandlad inom denna patientgrupp. Syfte: Syftet ?r att unders?ka sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med demenssjukdom.

Introduktion: Sjuksköterskor har ett stort ansvarsområde och en viktig uppgift är att informera och kommunicera med patienter som fått svåra besked. Informationen till patienter om deras sjukdomstillstånd är ofta bristfällig, även om sjukvården har till uppgift att ge korrekt och ärlig information. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med patienter som är svårt sjuka och/eller befinner sig i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie gjordes där tre kvantitativa och tolv kvalitativa artiklar, efter kvalitetsbedömning analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor ansåg att patienter hade rätt till information om sin sjukdom, men upplevde det obekvämt att tala med patienter om svåra besked och om döden och information undanhölls ibland från patienten.

Bakgrund: I Sverige vårdas döende patienter både på hospice och på allmänna vårdavdelningar. Vissa av dessa patienter uttrycker en önskan om att få påskynda döden. Sjuksköterskor beskriver ibland en osäkerhet i hur de ska bemöta dessa patienter och vad denna önskan består i. Det kan finnas olika bakomliggande orsaker till en förfrågan av den här typen och en del av dessa kanske går att åtgärda.Syfte: Att beskriva bakomliggande faktorer till att vissa svårt sjuka patienter önskar påskynda sitt döende.Metod: En litteraturstudie baserat på 11 vetenskapliga artiklar genomfördes.Resultat: Rädsla inför lidande i framtiden visade sig vara den mest förekommande faktorn till att vissa patienter önskade påskynda döendet. Fler bidragande orsaker var svåra symtom (särskilt smärta), förluster av bland annat identitet och värdighet, samt en känsla av att vara en börda.

Bakgrund: Sjuksk?terskans ansvar i slutenv?rdspsykiatrin innefattar att st?dja patienter till h?lsofr?mjande f?r?ndringar, f?r att g?ra detta kan en patient i vissa fall beh?va v?rdas enligt lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT). Tv?ngsv?rd kan ibland inneb?ra tv?ngs?tg?rder, d?r sjuksk?terskan utf?r ?tg?rderna och samtidigt str?var efter att arbeta personcentrerat. Sjuksk?terskan ska enligt kompetensbeskrivningen v?rna om patienters autonomi och delaktighet, och enligt etiska principer ska sjuksk?terskan f?ra kontinuerliga etiska resonemang. Tidigare forskning visar att sjuksk?terskor upplever etiska dilemman och sv?righeter i att arbeta med tv?ngs?tg?rder. Syfte: Syftet med studien ?r att utforska sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter p? en psykiatrisk slutenv?rdsavdelning under tv?ng. Metod: En strukturerad informationss?kning d?r ?tta litteraturstudier med kvalitativ ansats hittades och analyserades utifr?n Fribergs fyra steg kring att g?ra en litteratur?versikt.

Det är lika viktigt för sjuksköterskan att se de närstående och ge stöd till dem likväl som till den svårt sjuka, eftersom de ofta genomgår liknande sorgeprocess. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors stödjande omvårdnadsinterventioner för närstående till palliativa patienter. En systematisk litteraturöversikt genomfördes baserat på 10 vetenskapliga artiklar och resulterade i 7 grupper Dessa interventioner grupperades enligt; att ge information, att förmedla hopp, att bekräfta och inkludera närstående , att erbjuda avlastning till anhörigvårdare, att erbjuda uppföljning, att ge taktil massage och att erbjuda deltagande i vårdprogram. Studien visar att det finns omvårdnadsinterventioner för stöd till närstående till svårt sjuka personer men dessa är få. Omvårdnadsinterventioner är ett redskap för sjuksköterskan till stöd för närstående..

Bakgrund: Behovet av palliativ vård är stort och kommer att öka i framtiden eftersom att allt fler svårt sjuka patienter önskar att avsluta sitt liv i hemmet. Distriktssköterskans vårdrelation till svårt sjuka patienter är avgörande för en god palliativ hemsjukvård. Denna vårdform är distriktssköterskans centrala roll att anpassa omvårdnadsåtgärder efter den enskilde patientens önskemål, dennes hälsotillstånd, personlighet, närstående och hem.Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att skapa en vårdrelation i mötet med patienten inom palliativ hemsjukvård.Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju distriktssköterskor genomfördes. Intervjumaterial transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Analysen resulterade i två kategorier; distriktssköterskans förhållningssätt och yttre faktorer som påverkar vårdrelationen. Distriktssköteskans förhållningssätt innefattade att vara professionell, att ge tid, samtal, vikten av kontinuitet, att ge stöd och dela med sig av kunskaper.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

I kommunen X skolplan står det skrivet att Vägledande samspel är ett arbetsverktyg för ökad måluppfyllelse bland eleverna. Vägledande samspel är ett program vars mål är att öka lärarnas medvetenhet om sina egna roller och om det betydelsefulla samspelet med barnen. Syftet med den här studien var att ta reda på hur lärare och rektorer på två F-6 skolor upplevde Vägledande samspel. Via åtta kvalitativa intervjuer har vi fått svar på hur lärarna och rektorerna upplever Vägledande samspel, hur Vägledande samspel kan tillämpas under skoldagen och vilka begränsningar som upplevs med Vägledande samspel. Respondenterna är alla positivt inställda till Vägledande samspel.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva och sammanställa befintlig forskning om de etiska konflikterna, som ambulanspersonal ställs inför i samband med HLR och att inventera om prehospitala HLR riktlinjer tar hänsyn till etiska aspekter på HLR. En litteraturstudie genomfördes där tretton vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att etiska konflikter uppstod när det gällde ambulanspersonalens beslut om att påbörja HLR eller inte, på patienter som av litteraturen beskrevs som terminalt sjuka eller äldre terminalt sjuka patienter. Ibland kränkte ambulanspersonalen patienternas autonomi genom att påbörja HLR mot patienternas och de anhörigas vilja, trots att det existerade en Ej HLR önskan från patienterna och deras anhöriga. Den huvudsakliga orsaken till att sådana situationer uppstod var oklarheter i lagstiftningen omkring prehospitala HLR riktlinjer i USA och Kanada.