Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

The purpose of this study is to explore how hybrid work affects the experience of organizational justice and psychological well-being within an organization where working conditions differ between professional groups. Using a combination of semi-structured interviews and a quantitative survey, the study offers a nuanced understanding of how various work arrangements are perceived and interpreted by employees. The findings show that justice is not primarily about having equal conditions, but rather about how these conditions are understood and communicated within the organization. Many employees accept differences in work arrangements when they are perceived as logically justified and clearly communicated. However, when these differences lack explanation or are associated with injustices, frustration can arise even if employees understand the reasons behind them.

SyfteStudiens syfte Àr att studera hur ICDP (International Child Development Programme), pÄ svenska kallat VÀgledande samspel, har initierats, implementerats och om det institutionaliserats i förskolan i en mindre svensk kommun. ICDP - VÀgledande samspel Àr ett program som avser utveckla samspelet mellan barn och vuxna. Programmet har genomförts som ett förbÀttringsarbete och studien avser sÀrskilt undersöka vilka konsekvenser det fÄtt för barn i behov av sÀrskilt stöd. TeoriStudien utgÄr frÄn ett systemteoretiskt och utvecklingsekologiskt perspektiv i vilket förÀndrade insatser för barn i behov av sÀrskilt stöd utgjorde den yttersta bestÄndsdelen i förbÀttringsarbetets genomslag. Operativt anvÀndes en begreppsapparat kring skolutveckling som belyser hur förbÀttringsarbetet initierats, implementerats och institutionaliserats.MetodSom metod har kvalitativa intervjuer anvÀnts.

Integreringen av utvecklingsstörda personer i samhÀllet, har resulterat i att vÄrden i större utstrÀckning Àn tidigare möter personer med detta funktionshinder. Finns det problem som kan uppstÄ i bemötandet av patienter med utvecklingsstörning som inte finns hos övriga patienter? Syftet med denna uppsats var att belysa bemötandet av patienter med utvecklingsstörning i vÄrden. Uppsatsen Àr utförd som en litteraturstudie, och Àr baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar. Resultatet som framkom av artiklarna var en genomgÄende problematik kring kommunikationen mellan vÄrdpersonalen och patienter med utvecklingsstörning.

Förskolan kan vara en fantastisk arena för barn att lÀra kÀnna andra barn pÄ och fÄ möjlighet att skapa sig kunskap och förstÄelse för andra mÀnniskor. NÀr barn trÀffas börjar de oftast leka pÄ olika sÀtt, vilket utvecklar deras sociala samspel. Under vÄr utbildning som blivande förskollÀrare har vi problematiserat kring vilken roll pedagoger har i barns lek för att pÄ bÀsta sÀtt stödja barnen i deras samspel. Syftet med studien Àr sÄledes att skapa en förstÄelse för vad pedagogerna anser vara lekens styrkor, hur pedagoger ser pÄ sin nÀrvaro och hur de kan stödja och stimulera det sociala samspelet i leken. Metoden som anvÀnts har varit kvalitativ med intervjuer av sex pedagoger pÄ tre olika förskolor.

Den fysiska beröringen Àr en förutsÀttning för att vÄrd överhuvudtaget skall kunna utföras. Varje dag sker inom hÀlso- och sjukvÄrden ett orÀkneligt antal beröringar i skiftande situationer. Beröringen finns dÀr som en sjÀlvklar del i den dagliga vÄrden men kan ocksÄ anvÀndas i olika fysiska behandlingsmetoder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken betydelse beröring hade i omvÄrdnaden för patienten. Vetenskapliga artiklar och litteratur i Àmnet anvÀndes och var publicerade efter 1995.

Den fysiska beröringen Àr en förutsÀttning för att vÄrd överhuvudtaget skall kunna utföras. Varje dag sker inom hÀlso- och sjukvÄrden ett orÀkneligt antal beröringar i skiftande situationer. Beröringen finns dÀr som en sjÀlvklar del i den dagliga vÄrden men kan ocksÄ anvÀndas i olika fysiska behandlingsmetoder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken betydelse beröring hade i omvÄrdnaden för patienten. Vetenskapliga artiklar och litteratur i Àmnet anvÀndes och var publicerade efter 1995.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Bakgrund: År 2008 levde 2719 personer med hemodialysbehandling i Sverige. Att leva med hemodialysbehandling innebĂ€r att stor del av veckans dagar tillĂ€gnas behandling och att livet anpassas efter bl. a. dietrestriktioner och energinivĂ„n, som pĂ„verkas av behandlingen. Att uppleva livskvalitet utgör en del av det psykiska vĂ€lbefinnandet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur hemodialysbehandling pĂ„verkar patientens upplevelse av livskvalitet.Metod: Litteraturstudien gjordes med en kvalitativ ansats och byggdes pĂ„ Ă„tta vetenskapliga artiklar.

Eutanasi, eller den svenska översÀttningen dödshjÀlp, innebÀratt vÄrdpersonal genom olika ÄtgÀrder pÄskyndar döendet hossvÄrt sjuka patienter. Aktiv dödshjÀlp Àr olagligt i Sverigeliksom i flertalet andra lÀnder. Samtidigt Àr det inte ovanligtatt patienter efterfrÄgar eutanasi med hÀnvisning till att dödendÀrigenom kan bli mer stilla och fri frÄn lidande. Genom sinnÀra kontakt med patienten har sjuksköterskan en given roll idet som hÀr kallas eutanasiprocessen. Syftet med litteraturstudienvar att beskriva sjuksköterskans delaktighet i eutanasiprocessen.UtifrÄn riktlinjerna för en litteraturstudie i Friberg(2008) har 11 artiklar granskats.

Syftet med denna undersökning var att genom kvalitativa intervjuer belysa hur personal pÄ tvÄ förskolor, dÀr man arbetar med TAKK (Tecken som Alternativ/Kompletterande Kommunikation), ser pÄ anvÀndningen av TAKK i arbetet med barn i Äldrarna ett till fem Är. VÄra frÄgestÀllningar Àr om personalen anser att anvÀndning av TAKK gynnar barnens sprÄkutveckling och om det gynnar samspelet i barngruppen. VÄrt resultat visar att vÄra informanter anser att TAKK gynnar alla barns utveckling i sprÄk och samspel. De barn som Àr i behov av det stöd som tillÀmpningen av TAKK kan medföra kan samspela och kommunicera med de andra barnen pÄ grund av att alla barn i barngruppen Àr med i integreringen av TAKK i förskolan. Genom ett fungerande samspel minskar konflikterna mellan barn. VÄr slutsats visar pÄ att TAKK gynnar alla barns sprÄkutveckling oavsett om det finns ett direkt behov av kommunikationsstöd eller inte..

Följsamhet till bromsmediciner mot HIV Àr viktig dÄ allt fler patienter i vÀrlden ges behandling och dÄlig följsamhet till mediciner har visat ge resistensutveckling. Syftet med denna studie var att fÄ förstÄelse för varför patienter pÄ Huddinges HIV-mottagning avbryter sin behandling. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer gjordes med sju patienter som pÄ eget eller lÀkarens initiativ avbrutit behandling. En induktiv tematisk analys av data visade att patienternas uppfattning om de viktigaste orsakerna till avbrottet frÄn behandling var fysiska biverkningar, tabletternas negativa inverkan pÄ vardagen och lÀkarens inflytande. Resultaten fÄr stöd i tidigare forskning kring följsamhet till bromsmediciner.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.