Introduktion: Palliativ vård är en helhetsvård, där en obotligt sjuk människa blir hjälpt utifrån fyra perspektiv; fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Att vårda en människa i slutet av sitt liv, är en av de största utmaningar en sjuksköterska kan ställas inför. Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i ett palliativt skede på en specialmedicinavdelning där vården växlar mellan kurativ och palliativ vård. Metod: Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats som avsåg att belysa sjuksköterskors upplevelse. Data samlades in med hjälp av två fokusgruppintervjuer.

Överrapportering är en process då patientspecifik informa­tion förmedlas till sjuksköterskan i början av ett pass. Över­lämnande sjuksköterska formar innehållet i överrapporter­ingen efter det behov som framkommer under överrapporter­ingen. Kvaliteten i vården återspeglas av vårdkvalitet utifrån vårdindikatorer och patientens tillfredsställelse. Brister i över­­rapportering kan leda till skada eller till och med död för patienten, då information i överrapporteringen exempelvis är inkomplett. Syftet med studien var att belysa överrapporter­ingen mellan sjuksköterskor relaterat till kvalitet i vården.

Syftet med denna studie var att, utifrån litteraturen, redogöra för vilka faktorer som patienter, anhöriga och sjuksköterskor anser viktiga i den palliativa vården i hemmet. Artikelsökning på vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Pub Med och AcademicSearchElite. En begräns-ning gjordes på årtalen 1999 ? 2007 och olika sökordskombinationer användes utifrån sökor-den palliative care, nursing at home, caregivers, need a nurse at home, quality of life, rehabili-tation och advanced nurse. Exklusionskriterier var artiklar som inkluderade barn och AIDS-sjuka.

För snabb tillväxt och minimerad sjukdomsrisk hos kalvar är det viktigt med en bra start i livet både när det gäller utfodring och skötsel. Syftet med litteraturstudien var att undersöka olika utfodrings- och avvänjningsstrategier och granska hur de påverkar tillväxt och hälsa hos kalvar. De utfodringsstrategier som förekommer är att utfodra kalvar med begränsad eller fri tillgång till mjölk, utfodring av helmjölk eller mjölkersättning och antalet utfodringar/dag. Utfodringsstrategierna kan kombineras på olika sätt tillsammans med varierande avvänjningsstrategier, där tvär eller gradvis avvänjning från mjölk alternativt kraftfoderbaserad avvänjning är vanligast. Resultat från olika studier visar att utfodring av stora mjölkmängder leder till en ökad tillväxt under mjölkperioden och att en nedtrappning av mjölkgivan innan avvänjning är nödvändig för att kalven ska lära sig att konsumera större mängder kraftfoder och samtidigt bibehålla tillväxthastigheten.

Övervikt och fetma är ett ökande problem som leder till ökad sjuk- och dödlighet. Det innebär ett lidande för patienten och stora kostnader för samhället. För att en patient ska minska i vikt krävs livsstilsförändring och i detta arbete har distriktssköterskan en stödjande funktion. Syftet med den här studien är att öka kunskaperna om hur distriktssköterskan inom primärvården kan arbeta med överviktiga och feta patienter för att hjälpa dem till varaktig viktminskning. Vi vill belysa vilka svårigheter som finns och vilka faktorer som underlättar.

Multipel skleros, MS, förekommer främst i nordliga delar av välden och dabbar framförallt kvinnor mellan 20-40 år. Beskedet om en MS diagnos kan orsaka oro och kan kasta en påtaglig skugga över tillvaron för personen som är sjuk. Sjukdomen betraktas ofta som gåtfull, därför är livsvärlden hos en person som drabbas av MS ofta svår att förutse. Syftet med studien var att belysa livsvärlden hos personer med multipel skleros. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ ansats, där tre självbiografiska böcker inkluderades.

Bakgrund: Tidigare studier visar att när någon blir allvarligt sjuk påverkar det hela familjen. Familjefokuserad vård innebär att de som är viktiga i patientens liv inkluderas i vården. Få studier har med en djupare förståelse beskrivit anhörigas upplevda behov. Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna familjemedlemmars upplevda behov vid mötet med en akutmottagning/intensivvårdsavdelning. Metod: Litteraturstudien byggde på åtta studier, varav fyra med kvalitativ forskningsansats och fyra med en lämplig kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats.

Bakgrund: Det är först på senare år som familjens upplevelse samband med att en dotter insjuknar i anorexia nervosa uppmärksammats. Familjemedlemmarna kan känna stor ånger, skuld och förtvivlan när en familjemedlem blir sjuk. Eftersom det visats att sjukdomen påverkar hela familjen är det också av stor vikt att fokusera på hur familjen mår och ge dem stöd. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa familjens upplevelse beskrivet ur mammans perspektiv när dottern har anorexia nervosa. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie, där fyra böcker analyserades.

När en äldre person drabbas av sjukdomen demens vårdas ofta denne av närstående i hemmet under lång tid. När den äldre blir för sjuk brukar denna vård bli ohållbar och en flytt till särskilt boende behövs. Sjukdomen och flytten väcker många olika känslor hos de närstående. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av att vara närstående till en äldre person med demenssjukdom i samband med flytt till särskilt boende. Resultatet i studien baseras på semistrukturerade intervjuer med sju närstående till äldre med demenssjukdom där den äldre flyttat till särskilt boende.

När en person insjuknar i en kroniskt psykisk sjukdom påverkas ofta relationerna till de närstående med betydande störningar i familjelivet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av nära relation med kroniskt psykiskt sjuk person. Åtta artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fem kategorier: Att inte förstå och att sörja: att leva med känslor av skam, skuld och oro: att ansvar kräver tid och ekonomiska resurser, men ger inga rättigheter: att leva i nya relationer och att få andrum, ökad förståelse och försoning. Närstående tycktes hamna i ett kristillstånd och upplevde att de saknade rättigheter när det gällde professionell vård av personer med kronisk sjukdom, trots att de fortsatte som vårdgivare utanför sjukhusvården. Resultatet diskuteras med ledning av Cullbergs (2006) kristeori, Erikssons (2003) och Orems (1995) omvårdnadsteorier.

I Sverige kan det ske oväntade krissituationer. Hösten 2010 drabbades flera tusen invånare i Östersunds kommun av att det lokala dricksvattnet förorenats av parasiten cryptosporidium. Östersunds kommun hade ingen tidigare erfarenhet av en sådan omfattande händelse. Några månader senare skedde ett liknande fall i Skellefteå. Vid en sådan krissituation är informationen till invånarna en avgörande faktor för antalet smittade.

Många akutmottagningar har problem med stora patienttillströmningar och överfyllda väntrum. Det beror delvis på att många söker vård där trots att de bedöms som ej akut sjuka ur rent medicinsk synpunkt. Syftet med studien var att belysa de ej akut sjuka patienternas upplevelser av bemötandet på akutmottagning. Det är en utsatt patientgrupp då deras omvårdnad och behov ofta kommer i skuggan av de patienter som prioriteras vara akut sjuka. Patienter som beskrivs som ej akut sjuka är de som har fått en låg prioriteringsgrad enligt den prioriteringsskala som använts.Studien grundades på en dataanalys av sex kvalitativa artiklar där Evans (2003) modell användes.

Fertilitetsegenskaper har ofta låga arvbarheter och selektion baserat på fenotyp är ofta ineffektiv och långsam. För att förbättra fertilitetsegenskaper som ovulationsmängd och kullstorlek hos får är det effektivast att selektera avelsdjur utefter deras genotyp. Olika mutationer i gener tillhörande transforming growth factor-? (TGF?) superfamiljen har visat sig påverka ovulationsmängd och kullstorlek hos får. Dessa gener är BMPR-1B, BMP15 och GDF9.

Det har visats att hoppet mellan sjuksköterskestudent och yrkesverksam sjukskö-terska är stort och att det har tagit tid att komma in i rollen som legitimerad sjuk-sköterska. Runt om i riket finns det ett flertal sjuksköterskeutbildningar som varie-rar i utformning olika mycket. Inskolningsperiod eller bredvidgång är därför något som blivit centralt för att mildra övergången från skolbänken till sjukhuskorrido-ren. Det finns också många varianter på inskolningsperioder Syftet med denna studie var att med hjälp av en kvalitativ ansats undersöka nyut-examinerade sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av inskolningen på sin första arbetsplats. Metod: åtta semistrukturerade intervjuer gjordes för att försöka få svar på studiens syfte och frågeställningar som var; Hur påverkar inskolningen tryggheten i yrkesrollen? Påverkar inskolningen utövandet av omvårdnadsarbe-tet? Det insamlade datamaterialet transkriberades och analyserades med inne-hållsanalys inspirerad av Burnard och två kategorier med sju underkategorier ar-betades fram.

Bakgrund: Arbetsbelastningen inom hälso-och sjukvården har ökat och efterfrågan på grundutbildade sjuksköterskor är större än antalet som utexamineras varje år. Den höga arbetsbelastningen bidrar till att nyutexaminerade sjuksköterskor inte får den hjälp och stöd de behöver. Var tionde sjuksköterska vill avsluta sin yrkesbana efter första året. Syfte: Syftet var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny inom professionen. Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt som innehåller fjorton kvalitativa vetenskapliga artiklar.