Sökresultat:
1539 Uppsatser om Svćra saker - Sida 40 av 103
Synen pÄ Àmnet religionskunskap hos nÄgra elever, lÀrare och deras skolledare i de tidigare Ären
Min undersökning handlar om hur nÄgra elever, lÀrare samt skolledare ser pÄ Àmnet religionskunskap i de tidigare Ären. Det jag vill ta reda pÄ i den hÀr uppsatsen Àr vad orsakerna kan vara till att detta Àmne verkar ges litet utrymme i undervisningen. Jag vill ocksÄ se om det möjligtvis har skett nÄgon förÀndring i synen pÄ religionskunskapsÀmnet hos de jag har intervjuat, dÀr jag gör jÀmförelser i viss mÄn utifrÄn tidigare forskning som har haft sin utgÄngspunkt frÄn Lgr80. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med nÄgra elever, lÀrare och deras skolledare för att försöka fÄ fram hur de ser pÄ Àmnet religionskunskap.
Jag har i avsnittet diskussion och slutsatser funderingar kring skolledarens instÀllning och hennes betydelse för Àmnet i undervisningen i skolan. Hon menar, liksom en av lÀrarna att ordet religionskunskap leder tankarna till kristendomskunskap som man hade i tidigare lÀroplan (1962).
Soloslagverk
Detta examensarbete behandlar fenomenet att anvÀnda djurkroppar som material. Studiens syfte Àr att undersöka fenomenet döda djur och djurkroppar i konst, hantverk och design, och lyfta fram pÄ vilket sÀtt döda djur anvÀnds och hur anvÀndandet kan tolkas och förstÄs. Teorin belyser relationen djur och mÀnniska ur historiskt perspektiv, hur djur framstÀllts inom konsten, samt den etiska aspekten. Metod och material bestÄr i en analys utifrÄn texter och medier, och en kvalitativ intervju med MÀrta Mattsson, som skapar smycken av frÀmst insekter. Studien visar pÄ att djur har varit symbol för mÄnga olika saker som mod, tapperhet, hÀxkonst och erotik.
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan: Sett ur förskollÀrarnas perspektiv
Syftet med denna studie var att utforska förskolans pedagogiska miljö utifrÄn barnens perspektiv gÀllande barns inflytande och delaktighet i förskolan. Studien utgÄr frÄn ett postmodernt perspektiv pÄ barnet och barndomen. För att nÄ barns kÀnslor och tankar kring ett eget inflytande och deltagande i förskolan utfördes 8 intervjuer, utförda pÄ tvÄ förskolor dÀr sammanlagt 16 barn deltog. Barnen som ingick i studien var mellan 4-5 Är gamla. Intervjuerna som utgjorde studiens empiri videodokumenterades och videofilmerna anvÀndes senare i studiens analys.
Aspirantansökningsförfarandet : En genomgÄng av lagstiftningen som reglerar tillsÀttningen av aspiranter
Denna rapport ger inledningsvis en bakgrund till aspirantansökningsförfarandet och de problem som kan uppstÄ i samband med detta. Bakgrunden ger vidare en översikt av gÀllande lagar som reglerar förfarandet. Syftet med rapporten Àr att redogöra för den lagstiftning som finns gÀllande statlig tjÀnstetillsÀttning samt att undersöka hur polismyndigheterna tolkar den lagstiftning som finns. Lagstiftningen ges ett eget kapitel dÀr den gÄs igenom grundligt. Under samtal med studenter sÄ visar det sig att stor osÀkerhet rÄder angÄende gÀllande lagstiftning och att studenterna dÀrigenom inte kan ta tillvara sina rÀttigheter under förfarandet.
?Ni upplevde att ni hade en d?lig upplevelse?. En kvalitativ kritisk diskursanalys av f?retags svar p? negativa kundomd?men p? Trustpilot Frida Rapphed
Kundomd?men har blivit v?sentligt f?r att best?mma vilket f?retag man vill best?lla varor och tj?nster fr?n (Pollach 2006:2). Positiva kundomd?men kan vara avg?rande f?r ett f?retags ?verlevnad. Men det ?r n?st intill om?jligt att bedriva verksamhet utan att l?mna en enda kund otillfredsst?lld.
Realiserandet av en skola för alla, röster ur grundskolan. Implementing a "school for everyone": Voices from compulsory school
Detta examensarbete undersöker pedagogers syn pÄ begreppet "en skola för alla", hur de gÄr tillvÀga för att realisera begreppet samt implikationerna av detta. Jag har undersökt hur pedagogerna upplever i vilken utstrÀckning det Àr en skola för alla, men Àven hur de arbetar för att individualisera undervisningen samt vilka medel de tror skulle förbÀttra lÀromiljön.
I examensarbetet ges en översikt över tidigare forskning om en skola för alla, inkludering och exkludering samt information frÄn svenska lagar och styrdokument angÄende skolan samt internationella lagar. En kvalitativ fenomenografisk intervjumetod anvÀndes. Arbetet grundas pÄ intervjuer med Ätta grundskolepedagoger, tvÄ specialpedagoger samt en rektor, totalt elva informanter.
Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen pÄ att pedagogerna inte anser att det fullt ut Àr en skola för alla.
Vem Àr populÀr i klassen? En jÀmförande studie av hur pojkar och flickor i Ärskurs tre ser pÄ status
Detta examensarbete handlar om faktorer hos skolbarn i Ärskurs tre som ger hög status/popularitet i den egna klassen. Syftet Àr att skapa en bild av hur elever ser pÄ popularitet och status samt belysa vad som gör att vissa elever anses ha högre status bland klasskamraterna Àn andra. I syftet ingÄr ocksÄ att ta reda pÄ om det finns skillnader mellan pojkars och flickors syn pÄ hög status. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vad eller vilka faktorer ger elever hög status/popularitet i skolklassen? Finns det skillnader mellan vad som ger pojkar respektive flickor hög status/popularitet och i sÄ fall vilka Àr dÄ dessa skillnader? Undersökningen Àr genomförd i tvÄ klasser i Ärskurs tre.
Upplevelser av rollen som anhörigvÄrdare till person som drabbats av stroke
Bakgrund: NÀr en person drabbats av stroke Àr det i mÄnga fall Àven nÀrstÄende som pÄverkas och mÄste anpassa sig till den nya situationen. Syfte: Syftet var att beskriva negativa respektive positiva upplevelser av att vara anhörigvÄrdare till en person som drabbats av stroke. Metod: Litteraturöversikt med granskning av 15 kvalitativa studier publicerade mellan Ären 2006-2012. Resultat: UtifrÄn anhörigvÄrdarnas upplevelser av vÄrdarbetet framkom tio teman. Huvudresultatet var att de upplevde vÄrdarbetet som betungande, utmattande, bekymrande med brist pÄ egentid och avlastning.
?Genusarbete i fokus : En kvalitativ undersökning rörande genusarbete i förskolan.
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om pedagogerna pÄ en förskola i Halmstad arbetar genusinriktat, genom att jÀmföra förskolan i Halmstad med förskolan Tittmyran. Teori kapitlet kommer att ta upp ett par viktiga saker sÄsom vad genus innebÀr eftersom det ska ge en bild av begreppet. DÀrefter kommer genusprojektet Tittmyran att tas upp med fokus pÄ pedagogernas arbetssÀtt före den stora förÀndringen till en mer genusinriktad förskola. Under metod kommer jag att beskriva hur jag gÄtt tillvÀga med mitt arbete, vilka val jag har gjort men ocksÄ hur tillförlitligt jag anser mitt eget arbete Àr. Jag kommer Àven att ta upp viss etik sÄsom att det Àr viktigt att alla deltagande ska vara insatta i vad arbetet gÄr ut pÄ redan frÄn början. Mitt arbete Àr en kvalitativ undersökning dÀr jag valt observationer som mitt sÀtt att samla information angÄende mitt Àmne.
?Det gÄr inte att ta dem ur deras rytm? Konstruktioner av rumÀnska romers utanförskap
Denna uppsats utforskar hur aktörer inom det sociala arbetet i RumÀnien talar om ochbenÀmner romer, hur de konstruerar orsakerna till deras marginalisering och hur deanser att man kan förbÀttra deras situation. Studien bygger pÄ tio intervjuer med olikaaktörer inom det sociala arbetet. Teorier om socialkonstruktivism, kategorisering ochförhÄllningssÀtt till kultur har anvÀnts i analysen av materialet. Informanterna i studienhade ofta samma bild av romers livsvillkor, men betonade olika saker och konstrueradeproblemen pÄ olika sÀtt, vilket gav olika bilder pÄ hur man borde arbeta vidare. Hur manbenÀmnde och kategoriserade mÄlgruppen avgjorde ocksÄ hur man konstrueradeorsaken till marginaliseringen.
KolfiberförstÀrkning av nitförband
En av de saker som Àr sÀkert hÀr i vÀrden Àr att saker och ting förÀndras, inte minst konstruktioner och kraven pÄ konstruktioner. Dessa konstruktioner gÄr mot sitt slut hur man Àn gör, men tiden det tar dit kan pÄverkas. För att denna tid, den sÄ kallade livslÀngden, ska bli sÄ lÄng som möjligt mÄste underhÄll ske för att konstruktionen inte ska försÀmras. Ibland sÄ Àndas dock kraven, oftast Àr det att belastningarna kommer att öka. DÄ finns det tvÄ olika alternativ att lösa detta problem: den första Àr att byta ut den befintliga konstruktionen mot en ny, men detta Àr ofta en vÀldigt kostsam lösning.
Debattens sakfrÄgor glöms bort nÀr tidningarna utser vinnare och förlorare : En kvalitativ textanalys av hur Svenska Dagbladet och Aftonbladet under fem decennier gestaltat TV-sÀnda partiledardebatter
Den hĂ€r studiens syfte var att undersöka hur den sista TV-sĂ€nda partiledardebatten innan valdagen gestaltades i Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Vi har undersökt om politiken gestaltades som spel eller sakfrĂ„ga, hur gestaltningen förĂ€ndrats över tid och vilka faktorer som avgjort vilken gestaltningsform som dominerat. En slutdebatt per decennium frĂ„n 70-talet och framĂ„t har genomgĂ„tt en kvalitativ textanalys. Ă
ren Àr 1976, 1982, 1991, 2002 och 2010.  Den kvalitativa textanalysen kompletterades med dels en kvantitativ studie som redovisar hur mÄnga gÄnger olika karaktÀristiska drag frÄn spelgestaltning förekommer i tidningarna, och dels en tillbakablick pÄ de olika valrörelserna för att sÀtta analysen i en historisk kontext.  Studiens slutsats var att vilken gestaltning som dominerar i tidningarna beror pÄ flera olika saker. En jÀmnare valrörelse skapar mer artiklar om vinnare och förlorare och ger mer spelgestaltning.
KoncentrationssvÄrigheter : Hur kan vi som pedagoger hjÀlpa elever som har koncentrationssvÄrigheter i skolan?
Mitt examensarbete handlar om koncentrationssvÄrigheter. Att vara koncentrerad Àr inte det lÀttaste, under en hel dag mÄste eleven koncentrera sig pÄ mÄnga olika saker. Eleven mÄste Àven lÀra sig att koppla bort vissa ljud och hÀndelser för att kunna koncentrera sig pÄ det den hÄller pÄ med. Att hjÀlpa elever med koncentrationssvÄrigheter behöver inte vara komplicerat, det handlar om att göra undervisningen mer enkel och konkret. KoncentrationssvÄrigheter kan bero pÄ mÄnga olika faktorer som till exempel miljön runt omkring eleven eller rent biologiska orsaker.
Konceptgenerering av hydrauliskt redskapsfÀste till Brokk 160
PÄ Brokks maskiner sitter det idag ett mekaniskt redskapsfÀste. RedskapsfÀstet spÀnns fast i en adapterplatta med hjÀlp av en kil som slÄs in med en kraftig hammare. Det Àr sedan pÄ adapterplattan som redskapet fÀsts. PÄ grund av det extra arbetet som mÄste utföras för att sÀkra att redskapet sitter fast samt den ökade risken för personskador nÀr kilen ska slÄs in som Brokk nu vill byta ut det mekaniska redskapsfÀstet mot ett hydrauliskt eller elektriskt redskapsfÀste. NÄgra krav som stÀlls pÄ den nya lösningen Àr att den ska ha en sÀker lÄsning, styras hydrauliskt eller med el, bör vara fullt utbytbar mot det nuvarande redskapsfÀstet samt bör bestÄ av en robust konstruktion.
Pedagogens bemötande av barn i socioemotionella svÄrigheter
Den hÀr studien handlar om hur man som pedagog bemöter och stöttar barn i socioemotionella svÄrigheter.  Studiens syfte Àr att undersöka vad tre förskollÀrare och en elevassistent anser om hur man som pedagog bemöter barn i socioemotionella svÄrigheter. Studien Àr kvalitativ och data har samlats in via intervjuer. Resultatet visar att utagerande barn Àr de som syns om mÀrks mest och har dÀrför en tendens till att fÄ lÀrarens uppmÀrksamhet mer Àn de inÄtvÀnda barnen. Barn med koncentrationssvÄrigheter behöver en miljö dÀr det inte finns mycket saker runt omkring dem som kan distrahera dem.