Sök:

Sökresultat:

1539 Uppsatser om Svćra saker - Sida 18 av 103

Vad Àr lÀsning? : En studie om elevers uppfattningar om nyttan med att kunna lÀsa

Syfte med studien var att undersöka elevers tankar och uppfattningar kring nyttan med att kunna lÀsa. För att fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar; Vad Àr lÀsning, enligt elever, vilka uppfattningar har elever om att kunna lÀsa och nÀr upplever elever att de har anvÀndning för sin lÀskunskap.  Vi beslöt oss för att genomföra en enkÀtundersökning. Samtliga elever som ingick i vÄr kvalitativa studie gÄr i Ärskurs tre. Eleverna gick i tvÄ olika skolor i tvÄ skilda kommuner.Resultatet som framkom visar att eleverna inte har en klar uppfattning av varför det Àr bra att kunna lÀsa. De anser dock att lÀsning Àr ordförstÄelse, kunskap och ord.

Patienters upplevelser och behov av att fÄ vara privat i samband med vÄrd pÄ sjukhus: en litteraturstudie

NÀr patienter kommer till sjukhus Àr det mycket som kan kÀnnas frÀmmande och annorlunda. De vÄrdas i salar med okÀnda mÀnniskor och deras personliga saker tas ifrÄn dem. MÀnniskan exponeras bÄde kroppsligt och sjÀlsligt och möjligheterna att fÄ vara privat kan vara fÄ. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser och behov av att fÄ vara privat i samband med vÄrd pÄ sjukhus. Fjorton artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats.

Fem fritidspedagogers syn pÄ bilskapande som lÀrande pÄ fritidshemmet

LÀroplanen (Lgr11) anser att bild Àr en viktig del i mÀnniskors liv nÀr det gÀller att lÀra sig olika saker men Àven hur mÀnniskan upplever sig sjÀlv och andra. Bild Àr nÄgot vi möter dagligen i vÄra liv bÄde inom skolan och inom fritidshemmet. Syftet med studien Àr att analysera och beskriva fem fritidspedagogers syn pÄ planering av estetiska lÀrprocesser (bild) i verksamheten, utifrÄn lÀroplanen (Lgr 11) och forskning. Samt hur fritidspedagoger anvÀnder bild för att frÀmja barnens lÀrande under deras fritidshems tid. Intervjuer utfördes med fem fritidspedagoger pÄ fyra olika fritidshem dÀr frÄgorna kretsade kring bild som lÀrande, kommunikationsmedel och utveckling.

FramgÄngsrik kunskapsöverföring i och mellan projekt - En studie av projektledares kunskapsöverföring inom Locum AB

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..

Ytliga hjÀlpmedel

Har du nÄgonsin blivit trött pÄ nÄgot i samhÀllet? AlltsÄ jag menar riktigt trött sÄ man bara tÀnkervart Àr den hÀr vÀrlden pÄ vÀg egentligen, det kanske vore lika bra att bara skita i allt?Jag blir sÄ trött ganska ofta. PÄ till exempel fattigdom, hur vi behandlar djur, vÄldtÀkter, krig, att viskiter i vÄr jord som helt uppenbarligen hÄller pÄ att gÄ sönder, rasism, trÄngsynthet och att jag somkvinna Är 2013 fortfarande inte lever i samma verklighet som mÀn i min omgivning.Och till slut började jag kÀnna pÄ samma sÀtt nÀr det kommer till design. Vad Àr meningen medyrket? Varför gör jag det hÀr? Vem gör jag det för? Vad kan göras annorlunda? Var nÄgra av defrÄgor jag ville ge mig sjÀlv svar pÄ.Hittills har jag kommit fram till att jag vill göra nytta.

Den ideala lÀraren : Elevers uppfattningar om lÀrares ledaregenskaper

Att vara lÀrare innebÀr mÄnga saker men framför allt handlar det om att kunna leda mÀnniskor. LÀrares ledarskap pÄverkar elevernas lÀrande och utveckling. Det övergripande syftet med detta arbete Àr att försöka ta reda pÄ vad elever anser om lÀrares ledarskap och dÄ frÀmst vilka ledaregenskaper som kÀnnetecknar en bra respektive dÄlig lÀrare.Arbetet bestÄr av en litteraturstudie samt en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer med Ätta elever i Äldrarna 9 respektive 15 Är.I min undersökning har jag kommit fram till att elever uppskattar ett ledarskap som Àr grundat pÄ förtroende, tydlighet, struktur och ödmjukhet. Detta skapas genom tydliga regler och konsekvenser, ömsesidig respekt, ett inspirerande och variationsrikt arbetssÀtt samt genom att ha kul tillsammans. Det Àr Àven mycket viktigt att man som lÀrare har förmÄga att lösa och hantera konflikter pÄ ett professionellt sÀtt enligt eleverna..

Kostchefers coachande ledarroll

Coaching har blivit populÀrt i samhÀllet och anvÀnds idag allt mer inom ledarskap, men Àr fortfarande ett relativt outforskat omrÄde. Coaching Àr en kommunikationsteknik dÀr aktivt lyssnande och kraftfulla frÄgor anvÀnds. Det bygger pÄ individutveckling, lÀrande och prestationsökning samt mÄluppfyllelse. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ kostchefers uppfattning om en coachande ledarskapsroll inom mÄltidsservice. Huruvida coaching anvÀnds av kostchefer i den offentliga mÄltidsservicen Àr av intresse för vÄr kommande yrkesroll.

West Nile febers etiologi hos hÀst och mÀnniska

West Nile virus (WNV) Àr ett zoonotiskt agens och anses idag vara ett av de mest utspridda arbovirusen i vÀrlden. Det ger influensa liknande symptom pÄ mÀnniska, hÀst och flera andra djurslag. Den allvarliga formen av West Nile feber kan leda till hjÀrnhinneinflammation. FÄglar Àr reservoar för viruset. HÀstar Àr extra mottagliga för WNV och viruset har högre affinitet för Centrala nervsystemet (CNS) hos hÀst Àn mÀnniska. Det Àr frÀmst neuronen i mellanhjÀrnan, rhombencephalon (bakre delen av hjÀrnan) och ryggmÀrgen som pÄverkas och detta kan bland annat leda till ataxi och paralys av extremiteter.

Emma och Totte som teknikförebilder i förskolan : - vilken gestalt vÀljer 2-3 Äringar?

Uppsatsen handlar om flickor, pojkar och teknik sett ur ett genusperspektiv. I undersökningen har 20 barn i Äldrarna 2-3 Är intervjuats. Undersökningen utgÄr frÄn tvÄ sagor, Emmas verkstad och Totte bakar. Sagornas huvudpersoner bryter det könsstereotypa mönstret i sina aktiviteter. UtifrÄn sagornas teknikaktiviteter intervjuas barnen.

Chatbot som kundsupport

Chatbotar Àr ett begrepp som börjat nÀstla sig in i Internetkommunikationen. Det handlar om virtuella assistenter som kan fungera som supportstöd pÄ företags hemsidor. Syftet med denna uppsats Àr att utröna hur en sÄdan chatbot bör utformas för att fungera sÄ bra som möjligt som support vid ett företag. Studien genomfördes med en litteraturstudie, en intervju med ett företag som anvÀnder en chatbot i sin kundsupport, samt tvÄ fokusgruppundersökningar för att se vad anvÀndarna tycker om tekniken. Det visade sig att anvÀndarna tyckte tekniken fungerade ganska bra.

Att förlora sin trygghet : En litteraturstudie om barns upplevelser dÄ de mister en förÀlder

Det har i tidigare studier framkommit att barnen glöms bort i sorgearbete dÄ de mister en förÀlder och att barnen inte fÄr bearbeta sorgen som de upplever. Om inte barnet fÄr bearbeta sin sorg kan det bli deprimerat i framtiden. Studiens syfte Àr att beskriva barns upplevelser av att förlora en förÀlder. Studien Àr en litteraturstudie gjord pÄ tvÄ böcker dÀr barnen genom författarna beskriver upplevelserna av att mista en förÀlder. Böckerna analyserades sedan enligt en innehÄllsanalys.

Ung och arbetslös : Fem ungdomars röster om vÀgen ur arbetslösheten

Studien vill belysa hur de undersökta ungdomarna ser pÄ sina möjligheter att ta sig ur arbetslösheten. Gentemot teorier, publicerad litteratur och forskning har studiens syfte varit att synliggöra vad respondenterna anser sig sjÀlva kunna göra för att ta sig ur arbetslösheten, vilket stöd den anser sig behöva och hur de tÀnker kring sin framtid i förhÄllande till arbete och studier. En kvalitativ undersökningsmetod har genomförts, det har utförts intervjuer med fem arbetslösa ungdomar. I studien framkom att respondenternas tilltro till den egna förmÄgan pÄverkar deras agerande och bedömningar av sina möjligheter gÀllande studier och yrken. Resultatet visar att utbildning ses som en vÀg ur arbetslösheten och att ungdomarna utöver det se fÄ saker de kan göra för att pÄverka sin situation.

TvÄsprÄkighet i förskolan

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger sÀger sig arbeta för att stödja de tvÄsprÄkiga barnens sprÄkutveckling och Àven att ta reda pÄ vilka problem som kan intrÀffa under arbetets gÄng. Jag anvÀnder en semistrukturerad intervju för att fÄ en uppfattning av förskollÀrarens tankegÄngar. Undersökningen visar att pedagogerna anvÀnder olika sorters material och metoder för att stödja barnens sprÄkutveckling. De arbetar Àven med olika uttrycksformer som till exempel rörelse och dans. LÀrarnas förhÄllningssÀtt har Àven betydelse för lÀrandet. Att frÀmja barnens sprÄkutveckling handlar inte i första hand om att göra speciella saker, eller att anvÀnda flera olika metoder.

De mÄste visa att de bryr sig : En studie om motivation pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program

Fenomenet motivation och sÀrskolan ur ett inifrÄnperspektiv d.v.s. ur ett elevperspektiv Àr ett tÀmligen outforskat omrÄde. Den hÀr undersökningen försöker belysa vad ungdomar pÄ ett nationellt program pÄ gymnasiesÀrskolan berÀttar om sin skolgÄng, hur de upplever kÀnslan av motivation samt vad de upplevelser som motiverande. Empirin utgörs av 4 kvalitativa intervjuer med elever, dÀr informanterna berÀttat om sina upplevelser av motivation och sÀrskolan. Med hjÀlp av livsvÀrldsfenomenologin och hermeneutiken har resultaten tolkats och analyserats.

Stress bland ungdomar : En kvalitativ intervjustudie om ungdomars upplevelser och pÄverkan av stress

Stress Àr ett allt mer vanligt problem i dagens samhÀlle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohÀlsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 Är) pÄ en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det pÄverkade dem. TvÄ ungdomar valde att delta i studien. Dessa tvÄ ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpÄ intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förvÀntningar pÄ körkort samt ideal.

<- FöregÄende sida 18 NÀsta sida ->