AbstractAt the UN Conference on Environment and Development in 1992 the nations stated that traditional environmental policies were not sufficient to handle the multidimensional challenges posed by sustainable development. Governments needed to broaden their political decision making procedures in order to coordinate and integrate environmental, social and economic policies. Therefore a new tool was introduced in Agenda 21, National Strategies for Sustainable Development (NSDS). The aim of an NSDS would be to bring together actors from all parts of society to jointly reach a consensus on how to work towards the vision of a sustainable society. An NSDS would be seen as a strategic tool to help focus national policies for SD.

This essay will examine in which way festival tourism can affect the physical location of a festival and to operationalize this we implemented a case study of the music festival Storsjöyran. Storsjöyran is a Swedish music festival held annually in the city of Östersund and since the festival, with the accompanying festival week, attract up to 300 000 visitors annually, we wanted to see what impact the festival contributed to from a development perspective of the destination. The method for gathering data has consisted of both qualitative and quantitative approaches and the data was collected via interviews and questionnaires. We also presented various theories about festival tourism and destination development, as well as previous research on urban festivals. The conclusion is that Storsjöyran contributes to a variety of factors which can help Östersund to a destination development and increased tourism.

Efficient energy use in the housing sector is crucial for achieving a sustainable society. The expansion of this sector only represents a fraction of the existing houses, hence it?s within the existing houses the potential for energy savings lie. This potential has been analyzed in order to determine if it?s possible to cut the current energy demand in half.

Several cities have implemented various projects to improve traffic safety in city centers.During 1970s and 1980s the city centers changed as the suburbs grew and large shopping centers were located outside the center. At the same time, several projects were initiated with construction of pedestrian streets and restriction of traffic in the center. In year 1994,shared-used areas were introduced in Sweden and these areas are often used in center environments.In Sweden, municipalities are responsible for integrating security in public places and in comprehensive plans and detailed development plans. The National Board of Housing,Building and Planning is the authority for administrating planning issues and develop general guidance about planning. Traffic is one of their key issues, although today there are no concrete guidelines from the National Board of Housing, Building and Planningfor the design of traffic safety in city centers.Traffic safety in city centers affects many people because the city center is a public place.It is therefore important that there are current guidelines available that are helpful for changes and improvements in traffic safety in the city center.The purpose of this report is to formulate guidelines for planning city centers from a traffic safety perspective.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om fysisk planering kan samverka eller kombineras med destinationsutveckling genom en fallstudie av Stockholms stad för att skapa attraktiva destinationer i stadens ytterstadområden.Undersökningen omfattar en fallstudie av Stockholms fysiska planering och destinationsutveckling. Studien består av tidigare studier om urban turism i en litteraturstudie. Offentliga strategidokument har också analyserats. Intervjuer med fysiska planerare och destinationsplanerare har genomförts. Vidare har resultatet av intervjuerna analyserades tematiskt, en metod som valts för dess användbarhet för att få en djupare förståelse av en företeelse i samhället.Resultaten visar att det finns utmaningar, möjligheter för planerare att samarbeta och skapa ett nytänkande om hur deras planering områden kan samverka.

The aim of this study was to investigate and analyze what is required for the environmental quality objective Good built environment to be fulfilled by 2020 in the Swedish county Jämtland. The focus of the study was to gain an understanding of the work that the local government does and further investigate the problems that the officials face with implement these questions in themunicipal planning.The study is based on semi structured interviews with officials in the municipalities of Jämtland county. General plan and programs for the municipality have been reviewed, based on how the plans highlights these issues linked to sustainability and Good built environment.The results of the study show that there are major problems with the formulations of the environmental quality goal in itself and its specifications. The environmental quality goal is formulated to suit the entire Sweden. But as it turns out in the analysis it does not work on the basis of the conditions inJämtland with sparsely populated areas and scattered dwellings.

The history of environmental reporting began in the early 1990?s when some companies included the environmental issue in their annual report. The increased interest of ethical and sustainable investments and demands from different stakeholders conjure a change of the report design. To develop the environmental reports and create design guidance for sustainability reports an organisation called Global Reporting Initiative (GRI) was born. The GRI is environmental reporting taken to another level, a level that is according to sustainable development.

Lövträd har traditionsenligt valts ut för att berika stadens grönska och barrträden har ännu inte fått samma förtroende i stadsmiljöns gator och torg. Vi var nyfikna på att undersöka om 70-talets överanvändning av barrträd och dess negativa klang dröjer sig kvar och påverkar dagens val av stadsträd. Eller kan det vara barrträdens bristande egenskaper att hantera stress som begränsar dess framfart i urbana sammanhang? Att utöka dendrofloran med en varierad sammansättning av barrträd ger ett flertal fördelar som grönska året runt och ett stabilare ekosystem. Undersökningen är avgränsad till sydvästra Skåne och behandlar arterna utifrån de geografiskt rådande förhållandena.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka stadsplaneringvid tre tidsepoker. Genom att jämföra mellanrummen i stadenoch sedan plocka ut de positiva inslag som vi tror tilltalar deflesta människorna vill vi komma fram till hur en idealstad skullekunna se ut.De tidsepoker vi valt är Kvartersstaden, Funktionalismens stadoch Dagens byggande. För att kunna bygga framtidens städermåste man titta tillbaka och ta till vara på det som fungerat ochlära sig av sina misstag. Från den korrekta kvartersstaden via detstorskaliga funktionalistiska samhället till dagens förtätningarfinns det tydliga likheter såväl som olikheter. Grönskan har storbetydelse för en stad och dess invånare.

The state of our society is frequently changing. Due to various factors, the pressure of creating a changeable city is high and necessary to adequately supply the needs for its inhabitants. But making these changes and adapt to the fast shifting state of the city is not always physical possible. Young adults and students is a group that often seeks to move to intensely growing city regions. The reason for this is a more promising job market and more attractive educations, but coincidentally the shortage of housing is extremely high in these areas.

Analys Handelshamnen, förslag till utveckling av Handelshamnen i Karlskrona är ett examensarbete för en kandidatexamen i Fysisk Planering från Blekinge Tekniska Högskola 2008, skrivet av Jesper Borgström med Anders Törnqvist som handledare. Den 5 december 1679 togs det officiella beslutet att grunda staden Karlskrona och örlogsbasen. 1998 upptogs Karlskrona på UNESCO:s världsarvslista med motivationen: ?Karlskrona är ett utomordentligt väl bevarat exempel på en planerad europeisk örlogsstad, som influerats av äldre anläggningar i andra länder. Karlskrona har i sin tur tjänat som förebild för efterföljande städer med liknande uppgifter.? Handelshamnen är en utfyllnad, området fanns inte med i Karlskronas ursprungliga stadsplan utan har tillkommit senare.

This bachelor essay aims to illuminate different images and ideas about Bellevue industrial area.The area is situated in a district in Gothenburg, called Gamlestaden, where Bellevue industrialarea is a former industrial area, today mostly used by minor occupations. The district is facing amajor transformation, based on a detailed master plan. One aim is to create a district with mixedfunctions; like residences, businesses, offices, services and cultural activities all together. Thisessay is based mainly from a user perspective, but it also has the perspective from the ideas andvisions by the City Planning Office.The material is mainly based on interviews with seven informants, representing different kinds ofoccupations in the area. One interview is also made with a city planner.

It has become increasingly common for a city or region to use sporting and media events to promote themselves. But what is behind these events? What kind of organisation is necessary to plan and run them? In the summer of 2009 the internationally known Volvo Ocean Race will arrive in Stockholm. The race is eight months long and will be hosted in Stockholm for almost the whole of June. The City of Stockholm is behind the event and Stockholm?s marinas will be responsible for making sure that everything runs smoothly and on schedule.

Sättet på vilket vi tar oss från en plats till en annan i staden har effekter på den lokala miljön samt i förlängningen även på det globala klimatet. För att våra system för persontransport ska gynna en hållbar samhällsutveckling står vardagliga resemönster, såsom pendlande till arbete och skola, för den stora utmaningen. Beroende på var i staden en individ är bosatt har denna följaktligen olika grad av tillgänglighet till kollektiva infrastrukturnätverk såsom sträckan till närmaste hållplats för tunnelbana. Möjligheterna att använda mindre miljöbelastande transportmedel skiljer sig därmed åt bland stadsbefolkningen vilket gör miljöpåverkan i vardagsresor relevant att studera ur ett sociologiskt perspektiv. Denna kandidatuppsats behandlar miljöpåverkan i vardagsresor i förhållande till individens fysiska och sociala plats i den urbana strukturen.För att undersöka detta används ett redan befintligt intervjumaterial från studien ?Ett miljöanpassat Stockholm? som innefattar 633 intervjupersoner och utfördes i forskningsprogrammet Hushåll och Urbana Strukturer i Uthålliga Städer.

Denna uppsats är en beskrivning och undersökning på vad utemiljön har för betydelse för oss som individer och hur den påverkar oss. Uppsatsen kommer först att gå igenom en litteraturgenomgång, sedan görs en analys av två bostadsområden i Kristianstad och därefter presenteras en intervjuundersökning som har gjorts på respektive bostadsområde. Utefter de slutgiltiga resultaten kommer uppsatsen att avslutas med en diskussion och slutsats. Enligt bl.a. Karla Werner (Olsson m.fl. 1998), Kevin Lynch (1977) och Patrik Grahn (Olsson m.fl.) föredrar människan platser där denne känner sig hemma och kan skapa sig en egen identitet.