Bakgrund: Läckage av fostervatten i fullgången tid utan att värkarbetet börjar, benämns PROM (Prelabour Rupture of the membranes). Förtidig vattenavgång förekommer i mellan 6-19% av alla graviditeter. Därför är det viktigt att barnmorskor har kunskap från den senaste forskningen om handläggningen av PROM. Syfte: Att genom studie av publicerad forskning identifiera optimal behandlingsmetod vid PROM efter graviditetsvecka 34+0, singelgraviditet och barn i huvudändläge. Metod: Beskrivande systematisk litteraturstudie.

Bakgrund: Diskussionerna och studierna kring vegankost till barn är många och med spridda åsikter och resultat. I folkmun dominerar ofta de negativa åsikterna där riskerna för brister i kosten står i fokus. Många studier visar dock att om de vanligaste fällorna undviks växer och utvecklas barn som äter vegankost normalt. Idag hamnar debatten ofta kring riskerna med att ge barn vegankost, medan debatten kring den felbalanserade blandkostens baksidor lätt glöms bort. Enligt den senaste nationella koststudien på barn i Sverige (2003), ses generellt sett en tillfredställande fördelning av protein, fett och kolhydrater i kosten hos barn, medan typen av fett och kolhydrater är av dålig kvalitet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka näringsintag, livsmedelsval och måltidsmönster bland barn som äter vegankost och barn som äter blandkost, samt att undersöka hur näringsintaget stämmer överens med Livsmedelsverkets rekommendationer för målgruppen.Metod: En kvantitativ metod användes där en skattad kostregistrering på totalt tolv barn genomfördes under tre valfria dagar, där hälften åt vegankost och den andra hälften blandkost.Resultat: Barnen som åt vegankost åt mer frukt och grönt, fibrer samt hade ett högre energiintag.

Ledinflammation eller osteoartrit (OA) är en vanlig orsak till hälta hos häst. De metoder som idag används för att diagnosticera ledinflammation är förhållandevis ospecifika och allt för ofta diagnosticeras ledinflammation när skadan har blivit irreversibel med radiologiska skelettförändringar. Genom att mäta förekomsten av olika inflammationsmediatorer vid OA kan denna kunskap i framtiden förhoppningsvis utnyttjas för tidig diagnostik och utvärdering av behandling. Syftet med denna pilotstudie är att studera förekomsten av de två proinflammatoriska cytokinerna interleukin (IL)-1? och high mobility group box protein (HMGB)-1 i ledvätska och serum från halta hästar och korrelera dessa till kliniska fynd. Studien innefattar 14 hästar som vid klinikbesök uppvisat en initialhälta.

Promoters are genetic elements that facilitate the transcription of a gene and they have been found in front of non-coding RNA (ncRNA) genes in different organ-isms, e.g. the model plant Arabidopsis thaliana. A similar element, DUSE, has been found in front of ncRNAs in the social amoeba Dictyostelium discoideum and a part of this project has been to analyze the function of this putative promoter element through cloning and expression studies. A construct to analyze the func-tion of DUSE was successfully designed and introduced into D. discoideum but full expression studies were not finished because of shortage of time.

Bakgrund Det är viktigt att införa goda matvanor i tidig ålder då dessa lägger grunden för en god hälsa i framtiden. En balanserad och hälsosam kost är dessutom associerad med bättre inlärningsförmåga hos barn. Tidigare forskning visar att det finns skillnader i energi- samt näringsintag hos pojkar och flickor.  Syfte Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i intagen skollunch mellan pojkar och flickor samt att jämföra dem med Nordiska näringsrekommendationer (NNR) med fokus på energi- samt näringsinnehåll. Metod Studien genomfördes via ett samarbete med forskningsprojektet ProMeal. Datainsamling pågick under fem dagar genom vägd och fotograferad kostregistrering av skollunch hos 29 barn i årskurs 5.

To enjoy the richness of the grazing cows and high yield during the summers, even during the winter, cheese has been the way to store milk for thousands of years. Nowadays yield is high all year around and the cheese production is possible during all seasons. The aim of this paper is to investi-gate how and why the seasons influence taste and texture of pressed and ripened cheese. Milk is composed of proteins, fat, lactose and water but contains also a lot of vitamins. The quality of milk is very important for the final constitution of cheese.

Vallproduktionen i Sverige är av stor betydelse för utfodring av nötkreatur. Vallproduktionen utgör idag 46 % av åkerarealen i Sverige. Skördetillfället avgör till stor del näringsinnehållet i fodret och är därför av stor vikt för att producera ett tillräckligt bra vallfoder. I Sverige finns en webbaserad tjänst (http://www.vallprognos.se) tillgänglig där en prognos om skördetillfälle ges utifrån temperatursumma. Summan 250 dygnsgrader (? (dygnsmedeltemperatur ? 5° C)efter att dygnmedeltemperaturen överstigit + 5° C fem dagar i rad) anses ge ett energivärde på 10,8-11,0 MJ OE/kg ts vilket skulle vara ett bra tillfälle att skörda förstaskörden.

The demand for animal products has increased in the last decades, especially for poultry and pork. Pork production has increased drastically globally, and also in Uganda. Thirty-one percent of Uganda´s population lives in poverty. Pig production is believed to play a crucial role in poverty alleviation, because of the ability to convert low quality feed into high quality protein together with high reproductive potential. African swine fever (ASF) is a lethal disease of domestic pigs often characterized by haemorrhagic fever and with mortality rates up to 100%. The disease is endemic in most sub-Saharan countries and since 2007 in the Russian Federation and Caucasus area.

Sahlgrenska Academy at University of GothenburgDepartment of Clinical NutritionAbstractTitle: The effect of nutritional treatment on functional recovery after stroke, a systematic reviewAuthor: Ingrid Blankenau and Amanda LindbladSupervisor: AnneMarie GrönbergExaminer: Anna WinkvistProgramme: Dietician study programme, 180/240 ECTS Type of paper: Examination paper, 15 hpDate: April 13, 2011Background: Every year 30 000 people in Sweden suffer from stroke. This costs society about twelve billion SEK. Many stroke survivors experience functional impairment which may lead to difficulties for them to meet their nutritional needs. Nutritional treatment is important in the recovery process after stroke as malnutrition increases the risk of complications.Objective: To investigate the possible effect of nutritional treatment on functional recovery after stroke.Search strategy: The search was conducted in the databases PubMed, Scopus and Cochrane by using the English keywords stroke, nutrition, rehabilitation, functional outcome, recovery, acute stroke, ischemic stroke, ischemic acute stroke, nutrition therapy, brain hemorrhage, functional recovery and nutritional rehabilitation.Selection criteria: Studies published before 2001 conducted on human subjects who suffer from stroke where they measured functional capacity and did a nutritional intervention, written in English, Swedish or Norwegian, and did not have to be requested from the library.Data collection and analysis: A systematic search was performed in PubMed. Studies which had an interesting heading were examined and abstract read.

Magnesium is one of the most important minerals in the body and it participates in many essential processes, such as energy metabolism and protein synthezis. Magnesium deficiency in cattle may occur when they are let out for pasture in the spring, and is associated with tetany, known as grass staggers. A high yielding dairy cow often loses more magnesium daily in the milk than she has available in the body, and magnesium thereby needs to be provided in the feed to prevent the cow from being affected by deficiency symptoms. The uptake of magnesium is mainly located to the rumen and is not regulated by hormones. The surplus is excreted in the urine by the kidneys.

Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att kartlägga kostvanorna hos gymnasieelever i årskurs 3.Frågeställning 1? Finns det några skillnader i kostvanor mellan icke idrottande elever och idrottande elever? Vilka är i så fall skillnaderna?Frågeställning 2? Finns det några skillnader i kostvanor utifrån följande faktorer: Kön, föräldrarnas utbildning, betyg från högstadiet, socioekonomisk status, rökning och religiöst engagemang? Vilka är i så fall skillnaderna?MetodVi har använt enkätundersökning som metod. 283 elever från sex slumpvist utvalda Nationella Idrottsutbildningsgymnasieskolor (NIU) från Stockholms län fyllde i enkäten. Resultaten har sammanställts i SPSS och jämförts med tidigare studier.ResultatIdrottande elever åt mer regelbundet än icke idrottande elever. Bland övriga faktorer skiljde det sig mellan pojkar och flickor vad gäller intag av frukt, grönsaker (flickor oftare än pojkar) och protein (pojkar oftare än flickor).

In 2003 the recommended phosphorus allowance for dairy cows in Sweden was lowered approximately 10 %. For a cow at a production level of 35 kg ECM it decreased from 0,40 to 0,36 % of dry matter. To investigate if the decrease has been implemented at farm level, analysis of following minerals; P, Ca, Mg, K, Na, S, Se, Cu, Mn and Zn was performed on the TMR at 20 farms in Sweden in the summer of 2004. The purpose was to describe the actual allowance of different minerals as compared to the new recommendations. One hypothesis was that the decrease in recommended allowance of phosphorus would lead to the need of new mineral feeds on the market.

Sammanfattning 1993 gjordes en studie i hur elever uppfattade olika genetiska och gentekniska begrepp. 2004 följdes denna studie upp. Båda undersökningarna är gjorda på samma skola och 186 elever deltog. Kunskapsmässigt var det inte någon större skillnad mellan de båda undersöknings tillfällena, vilket också visas i TIMMS- utredningen. Men man kan se att eleverna har förändrat sitt sätt att svara mellan de båda undersökningarna. 1993 fanns vardagsnära förklaringar till ord som DNA (Danska National Armen) och mutationer (muta).

Hösten 2011 drabbades Tyskland och Nederländerna av ett okänt agens som orsakade diarré, nedsatt mjölkproduktion och feber hos nötkreatur. Efter en metagenomanalys av blodprover ifrån en drabbad besättning kunde man konstatera att orsaken till utbrotten var ett nytt virus; vilket senare fick namnet Schmallenbergvirus (SBV). Ett par månader senare upptäcktes fostermissbildningar hos både nöt, får och getter på flertalet ställen i Europa, och dessa kopplades senare samman med de första utbrotten av SBV. Viruset drabbar idisslare och verkar vara vektorburet. Vuxna idisslare som infekteras får viremi och uppvisar en kort period av diarré, nedsatt mjölkproduktion och feber ? men infektionen kan också vara subklinisk och passera obemärkt.

Att uppfylla Sveriges lag om betesgång under sommarhalvåret är inte helt lätt för alla mjölkbönder. Särskilt i de större besättningarna krävs noggrann planering inför betessäsongen, exempelvis gällande drivgångar, kotrafik och tillhandahållande av betesareal. Inte alla gårdar släpper ut sina kor, och inte alla lantbrukare tycker att kor i lösdriftsbesättningar behöver komma ut på bete. Nio av tio svenska konsumenter anser dock att kor under sommarmånaderna ska ha rätt till bete. I denna litteraturstudie undersöks betets påverkan på mjölkkor, betets fördelar samt nackdelar och hur de påverkar djurens hälsa och produktion. Tjänar bönderna då på att släppa ut sina mjölkkor på bete eller kan de lika gärna fortsätta ha kvar dem inomhus även under sommarhalvåret? Självklart finns det risker med att släppa ut korna ? risken för stångningsskador, andra traumatiska skador och övriga olyckor ökar under betesperioden.