Abstrakt Syftet med min undersökning är att undersöka elevers inställning till läxor i skolan. Jag har två övergripande frågor som jag har jobbat utifrån nämligen följande: 1. Vad är elevernas uppfattningar kring läxor? 2. Vad är elevernas uppfattning om läxhjälp? Tillvägagångssättet var genom semistrukturerade intervjuer med totalt nio st elever i grupper om tre elever.

Studien ämnar belysa hur medarbetare och ledning upplever och sätter ord på samma organisationsförändring. Den syftar även till att uppmärksamma skillnader och likheter i upplevelser av en organisationsförändring mellan dessa två grupper. Genom detta kan studien bidra till framtida förändringsarbete genom att belysa förändringsprocessen, vilka faktorer som är viktiga för de undersökta grupperna och på vilket sätt faktorerna påverkar resultatet av förändringen. Resultatet som presenteras grundas i intervjuer med medarbetare och personer från ledningsgruppen på en organisation som genomgått en strategisk organisationsförändring och skapat ett resursteam. Viktiga faktorer som framkommit hos båda respondentgrupperna som viktiga är kompetens, kommunikation, trygghet och uppföljning.

Denna uppsats har som mål att identifiera en problematik gällande medborgarinflytandet i den svenska planeringsprocessen genom att undersöka vilka gruppers berättelser, bilder och föreställningar om Staden som väljs ut att bli representativa. Arbetet har utifrån detta konstruerat ett teoretiskt ramverk där adekvata begrepp definieras och förklaras. Dessa ligger sedan till grund i forskningsöversiktens redovisning av vad olika aktörers föreställningar av platser är förankrade i, vilka aktörer som påverkar dessa, samt vilka konflikter som uppkommer vid en planeringsprocess. Arbetets empiri består av samrådshandlingar från två detaljplaneprocesser från Karlskrona innerstad och lokalpressens bevakning av dessa. Analysen har skett genom en kvalitativ innehållsanalys, och resultatet av denna belyser att det finns en problematik angående medborgarinflytandet i vilka individer och grupper som får sin berättelse, föreställning att bli representativ för platsen, och de gruppers och individers berättelse, föreställning som exkluderas..

Denna uppsats tar reda på var några ungdomar i årskurs nio har lärt sig att hantera datorn och hur man använder och tänker kring bilder på internet. Jag undersöker hur de pratar och berättar om sitt användande av olika digitala medier som TV, elektroniska spel som TV- och dataspel, mobil och Internet. Jag försöker att fånga det informella lärandet kring bildhantering och deras tolkningar av bilder. Ungdomarna som blev intervjuade valdes ut av sin lärare med hälften pojkar och hälften flickor, sammanlagt åtta stycken. Intervjuerna skedde i tre grupper.

Examensarbetet tar upp frågan om hur mellanstaden, stadens moderna delar som vuxit fram under 1900-talet, ska utvecklas. Mellanstaden består av isolerade öar av funktioner med kraftiga trafikleder som löper kors och tvärs och försörjer öarna med trafik. I mellanstaden kan två grupper med olika behov urskiljas. Personer med lokala intressen är de som dagligen vistas i mellanstaden t.ex boende. De har behov av en bra bostadsmiljö med god tillgänglighet till viktiga målpunkter med gena och trygga vägar.

Olika faktorer skiljer individens köpbeteende och dess val av produkter. Antalet företag som erbjuder lojalitetsprogram i form av kundkort är många och kundkortets funktioner utvecklas ständigt. Tidigare forskning har visat både positiva och negativa resultat/attityder gentemot kundkort. Majoriteten av de tidigare granskade studierna som är baserade utifrån kundperspektiv visade oftast negativa resultat gällande kundkort och dess påverkan på kunders köpbeteende. Studier som däremot är utförda ur företagsperspektiv har dock visat positiva resultat/attityder.

Huvudsyfte med studien var att se om det finns någon skillnad mellan könen avseende stress och copingstrategier. Även samband mellan coping och upplevd stress undersöktes. Försökspersonerna utgjordes av 13 män och 28 kvinnor. Den metod som använts för undersökningen var kvantitativ då syftet var att jämföra svaren inom urvalsgruppen med varandra. Dataanalys gjordes med t-test för oberoende grupper och med partiellkorrelation.

Stress är ett ämne som är aktuellt. Vi har valt belysa ämnet ur elevernas och pedagogernas synvinkel. Vi vill undersöka hur stress påverkar elevernas lärande i skolan och hur vi som pedagoger kan förebygga detta. Uppsatsen innehåller fakta om tidigare forskning, bidragande orsaker och förebyggande arbete. Metoden vi har använt oss av i litteraturdelen är facklitteratur och forskning inom området.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka svårigheter med ekvationer. Varför upplevs ekvationer som svåra och besvärliga att lösa? Är det symbolspråket eller språket att uttrycka olika problem? Vi har valt att undersöka detta genom att intervjua elever i åk 9 samt elever som har genomgått A-kursen på gymnasienivå. Upplever dessa grupper någon skillnad i lösningsprocessen? I vår undersökning är det fler åk 9-elever som använder informella lösningsmetoder än de som genomgått A-kursen.

Omvårdnad strävar efter att öka personers upplevelse av hälsa, och en viktig del av hälsobegreppet är upplevelsen av välbefinnande. Syftet med studien var att beskriva effekten av strukturerad fysisk aktivitet på välbefinnande hos personer inneliggande för tillnyktring och abstinensbehandling på en beroendeenhet samt upplevelsen av att delta i dessa aktiviteter. Studien använde både en kvantitativ och kvalitativ ansats där effekten av strukturerade aktiviteter studerades med kvantitativ ansats medan upplevelserna av att delta i aktiviteterna studerades med kvalitativ ansats. Antalet deltagare var 20 uppdelade i två grupper, en interventions- och en kontrollgrupp. Interventionen bestod av 30 minuters promenad fyra gånger under en vecka.

Syftet med arbetet är dels att ge ökad kunskap om förskolebarns sorteringsstrategier och dels att undersöka betydelsen av pedagogens diskussion i arbetet med att utveckla barnens strategier. Undersökningen är en kvalitativ studie och bygger på intervjufrågor och videoobservationer. I studien ingick 12 barn indelade i fyra grupper med tre barn i varje grupp. I undersökningen observerades barnen när de genomförde två sorteringsuppgifter. Resultatet visade att barn använder strategierna likheter-skillnader, parbildning, storleksordning och klassificering när de sorterar.

Uppsatsen behandlar dagens kontorshyresgästers preferenser vid val av lokalisering. Arbetet har begränsats geografiskt till kontorsmarknaden i Stockholms CBD samt Kista kontors-område.De lokaliseringsval som utreds i studien har delats in i två olika grupper av parametrar. I den första gruppen behandlas parametrar som kopplas samman till de traditionella lokaliseringsteorierna. I den andra gruppen behandlas parametrar som är starkt knutna till företags statusbyggande. För att ta reda på vilka parametrar som är viktiga för företag har en studie genomförts.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka och beskriva vad lärare anser är specialpedagogiska insatser och hur de skulle önska att dessa var utformade i skolan. Jag tar reda på vilka elever lärarna anser vara i behov av särskilt stöd och vad det är för stöd som sätts in. Dessutom synliggörs vad lärare menar att de behöver få stöd och hjälp, för att lyckas ge alla elever det de behöver, men specifikt för elever i behov av särskilt stöd. Teori: Studien har inspirerats av ett fenomenologiskt perspektiv där man studerar människans upplevelse av ett fenomen, vilket i denna studie innebär lärarens upplevelser av specialpedagogiska insatser. Metod: Studiens datainsamling har skett genom halvstrukturerade intervjuer av sex ansvariga klasslärare i åk 1-5 som är verksamma på tre skolor.

Denna studie undersökte en ACT-baserad stresshanteringskurs för patienter med blandad stressrelaterad problematik inom primärvården (N=26). Stress, ångest, depression och livskvalitet mättes genom självskattning före och efter interventionen som genomfördes i två omgångar. För att få svar på frågor om deltagarnas upplevelser av kursen genomfördes intervjuer med ett slumpmässigt urval av deltagarna (N=7). Analys av självskattad stress, ångest, depression och livskvalitet visade en signifikant förbättring för samtliga variabler. Effektstyrkan var hög för stress och låg till måttlig för övriga variabler.

Att vara anställningsbar innebär att ha den kompetens och andra attribut som krävs för att kunna skaffa sig ett arbete. Den självupplevda anställningsbarheten varierar beroende på en mängd olika faktorer. Vissa individer har svårare för att etablera sig på arbetsmarknaden, till exempel unga och personer med funktionsnedsättning. Syftet med denna studie var att undersöka hur unga vuxna med autismspektrumtillstånd upplever sin anställningsbarhet samt vilken betydelse det tillskrivs dem i arbetsliv och privatliv. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer och analyserades tematiskt.