Sökresultat:
103 Uppsatser om Sunt förnuft - Sida 7 av 7
36 § avtalslagen ? till konsumentens vÀrn? : Högsta domstolens domskÀls förenlighet med syftet enligt prop. 1975/76: 81
36 §, lag (1915:218) om avtal och andra rĂ€ttshandlingar pĂ„ förmögenhetsrĂ€ttens omrĂ„de, infördes Ă„r 1976 i syfte att sĂ€kerstĂ€lla ett rĂ€ttsskydd för konsumenter i relation till nĂ€ringsidkare. Rekvisitet ?oskĂ€ligt? har dock, Ă„ ena sidan, hĂ€vdats vara för opreciserat för att kunna uppfattas fullkomligt rĂ€ttssĂ€kert för avtalsparter. Ă
andra sidan förekommer uppfattningen, att meningen med generalklausulen Àr att lÀmna utrymme för en rÀttsligt friare bedömning. Syftet med denna uppsats Àr att, med det underlag vilket kan ges av förarbetena och relevanta rÀttsfall frÄn Högsta domstolen, undersöka om de domskÀl, vilka faststÀlls för att uppfylla generalklausulens ursprungliga syfte, Àr tillfredsstÀllande ur en rÀttssÀker aspekt.I förarbetena faststÀllde utredningen, att ett införande av en generalklausul i avtalslagen, skulle vara ett vÀrdefullt tillskott ur ett rÀttssÀkert och förutsebart perspektiv.
MassivtrÀ : JÀmförelse mellan olika principer för sammanfogning av trÀ till plattelement med avseende pÄ pris, hÄllfasthet och ekologi
Ăkad anvĂ€ndning av byggtekniken massivtrĂ€ kan ge ett positivt bidrag till hĂ„llbart byggande. Utvecklingen inom datornavigerad bearbetning ger massivtrĂ€ möjligheten att rationalisera byggproduktionen inom trĂ€. Tekniken ligger rĂ€tt i tiden och kommer att vĂ€rderas allt högre dĂ„ den tillvaratar materialets karaktĂ€ristiska egenskaper.Utvecklingen av massivtrĂ€ har resulterat i teknikvarianter av hur virke kan sammanfogas till solida element. Ett behov har funnits av en marknadsjĂ€mförelse mellan befintliga principer dĂ€r studien förtydligar grundlĂ€ggande skillnader för intresserade byggaktörer. ProblemfrĂ„gan för denna studie har varit: vilka principer för sammanfogning av trĂ€ till plattelement inom massivtrĂ€ Ă€r mest fördelaktiga? Detta sett utifrĂ„n faktorerna produktionskostnad, hĂ„llfasthet och ekologiska övervĂ€gningar.För att förtydliga den undersökta byggmetodens nytta i ett vidare perspektiv har det presenterats en allmĂ€n beskrivning av massivtrĂ€.
Lobbying - sunt förnuft eller lagstiftad reglering? : En studie om politikers och PR-praktikers Äsikter om lobbyreglering i Sverige
Sweden currently has no legislated regulation of lobbying, but the professional lobbyist can voluntarily subscribe to, among others, the professional code of standars created by the trade association of Public Relations, Precis. There is an ongoing discussion in Sweden to regulate lobbying, both in mass media and in politics. This study examines this debate and focus on which arguments there are for and against lobbying regulation in Sweden. It also attempts to identify the differences, if there are any, between left and rights parties with regards to their views on regulation of lobbying.Tha main method used was document analysis of parliamentary bills which have been raised concerning a lobbying regulation in Sweden. In the theory section, I include four different types of requirements placed on democratic lobbying (se for example Jaatinen 1998, Kitchen 1999, Larsson 2005, Möller 2009 and Naurin 2001).
SnabblÄn : De lege lata och de lege ferenda
Utveckling pÄ kreditmarknaden har gett upphov till nya kreditformer. Ett exempel pÄ en sÄdan kredit Àr snabblÄn. SnabblÄn utmÀrks av att det Àr kortfristiga lÄn pÄ lÄga belopp som konsumenterna erhÄller inom en kort tidsperiod. Vidare Àr lÄneprocessen enkel. Statistik frÄn Kronofogdemyndigheten visar att antalet betalningsförelÀgganden med grund i snabblÄn har ökat (se bilaga) och regeringen hÀvdar pÄ basis av statistiken att samband mellan snabblÄn och överskuldsÀttning föreligger.
Krisens mÄnga orsaker : Varför företag drabbas av ekonomisk kris och ansöker om företagsrekonstruktion
NÀstan alla företag oavsett bransch eller storlek har nÄgon gÄng under sin levnad haft tillfÀlliga problem eller svÄrigheter. NÀr en ekonomisk krissituation uppstÄr har företaget eller företagets borgenÀrer möjlighet att ansöka om företagsrekonstruktion. Denna utvÀg ges till företag som, trots sitt ekonomiska dilemma, anses ha en bÀrkraftig och lönsam affÀrsidé. Tanken Àr att det Àr bÀttre för samhÀllet om företag som i grund och botten Àr lönsamma kan fortsÀtta att producera och bidra till samhÀllets ekonomiska utveckling. Bekymmer av ekonomisk karaktÀr kan uppstÄ av olika orsaker.
Konkurrensklausuler vid företagsöverlÄtelse och i anstÀllningsavtal
NÀr man som utexaminerad student skall bege sig ut i arbetslivet för att för första gÄngen söka en fast anstÀllning, finns det vissa fallgropar som man gör bÀst i att försöka undvika. Titta inte bara pÄ lönen, arbetsuppgifterna och arbetstiden, utan Àven pÄ anstÀllningsvillkoren i övrigt och dÄ inte minst pÄ vad som gÀller efter anstÀllningens upphörande. Det Àr inte alls ovanligt att man i all sin upphetsning och lycka över att man Àntli-gen fÄtt en anstÀllning glömmer bort att noga granska sitt anstÀllningsavtal med tillhörande klausuler. Det Àr lÀtt hÀnt att man, i den stora tacksamheten till sin ar-betsgivare för att denne haft godheten att anstÀlla just Dig, accepterar en klausul som senare kan komma att inskrÀnka ens möjligheter till framtida förvÀrvsarbeten. Denna uppsats skall belysa vad ett sÄdant förfarande i framtiden kan leda till med oförutsedda konsekvenser och rÀttsliga tvister.
FrÄn ord till verklighet : Medarbetares meningsskapande utifrÄn och kommunikation om styrdokument
Denna uppsats undersöker implementeringen av styrdokument i organisationer utifrÄn ett meningsskapande perspektiv. Styrdokument ses som en viktig del i organisationers arbete men tidigare forskning visar att det finns skÀl att ifrÄgasÀtta hur vÀl de fungerar i praktiken. Det föreligger svÄrigheter nÀr samtliga organisationsmedlemmar pÄ alla organisatoriska nivÄer ska skapa förstÄelse runt samma innehÄll.      Under 2011 infördes en nationell vÀrdegrund för Àldreomsorgen i Sverige. Detta har aktualiserat arbetet med styrdokument och vÀrdegrund inom Àldreomsorgen. Den empiriska bakgrunden till denna studie Àr detta arbete men studien avgrÀnsas till det innehÄll som gÀller bemötande.
Svenska idrottskvinnor i reklamens vÀrld
SammanfattningEfter att ha spenderat tid pÄ att syna reklamer av olika slag slogs vi av att en stor del av reklamutbudet idag anspelar pÄ sex och flertalet av dessa reklamer innehÄller kvinnliga modeller som i stor utstrÀckning objektifieras. De reklamer som vi tyckte tydligast bröt mönstret frÄn att objektifiera kvinnan enligt de traditionella normerna var de reklamer dÀr idrottstjejer representerade företag och produkter. Denna typ av reklamer har enligt oss ökat de senaste tio Ären och idag Àr det vanligt att se ett vÀlkÀnt ansikte pÄ en framgÄngsrik idrottstjej göra reklam för diverse produkter pÄ TV. Det vi fann intressant att undersöka var sÄledes att ta reda pÄ om idrottstjejernas genomslagkraft i reklam har ökat under de senaste tio Ären, vilken kvinnoroll de symboliserar i reklam samt om anvÀndandet av framgÄngsrika kvinnliga idrottare har pÄverkat den traditionella kvinnobilden i reklam. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om och i sÄ fall hur svenska idrottskvinnors framgÄngar och anvÀndandet av dem i reklam har pÄverkat den traditionella kvinnobilden i reklam.
Kredithantering ? RÄdgivares syn pÄ riskhantering vid bostadslÄn
En bostad kan ses som en investering och finansieras oftast med ett bostadsslÄn frÄn en bank. Finansinspektionen som fungerar som ett tillsynsorgan till bankverksamheterna har agerat mot en osund kredithantering med hjÀlp av införandet av ett bolÄnetak. Tidigare finansiella kriser har visat pÄ svÄrigheterna att i förvÀg förestÀlla sig effekterna av framtida osÀkerheter. Vid ett bostadslÄn kommer kreditgivaren och kredittagaren behöva resonera kring framtida osÀkerhet som medföljer skuldsÀttningen. En ökad skuldsÀttning i förhÄllande till disponibel inkomst för varje enskild lÄntagare skulle innebÀra en ökad risk för bankens stabilitet.
Partnering inom VÀgverkets drift- och underhÄllsverksamhet
För att skapa ett bÀttre och effektivare arbetssÀtt i branschen har en ny samarbetsform tagits fram. Denna samarbetsform kallas partnering och innebÀr i stora drag endast ett mer strukturerat sÀtt att arbeta. HuvudmÄlet Àr att skapa ett förhÄllande dÀr parterna arbetar tillsammans mot gemensamma mÄl. Genom att fördela bÄde risker och vinster mellan varandra skapas en ömsesidig vilja att effektivisera underhÄllet. Partnering Àr ingen ny entreprenadform utan ett nytt sÀtt arbeta.
Att bÀdda för förÀndring.
Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det finns ett överdrivet Facebook anvÀndande bland barn och ungdomar mellan 6 och 16 Är och vilka effekter ett överdrivet internetanvÀndande fÄr utifrÄn ett hÀlsoperspektiv. I den teoretiska delen ville jag undersöka vad ett sÄ kallat Facebook beroende innebÀr och vilka slutsatser jag kunde göra mot min empiriska del. Den empiriska delen skulle utröna om det fanns skillnader mellan pojkar och flickor i vilken utstrÀckning man anvÀnder Facebook men ocksÄ om det finns skillnader bland yngre eller Àldre barn och ungdomar. Den teoretiska delen var tÀnkt att ge en bild av beroende av internet och sociala medier, och vilken pÄverkan ett ökat internetanvÀndande fÄr pÄ hÀlsan. Hypotesen Àr att allt fler barn och ungdomar anvÀnder internet och sociala nÀtverk i större utstrÀckning idag Àn för ett par Är sedan, och att tiden tas ifrÄn fysiska aktiviteter och sömn.
Facebook - den nya tidens beroende. Hur pÄverkas fysisk aktivitet och hÀlsa hos barn och ungdomar genom ett ökat beroende av internet och sociala medier
Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det finns ett överdrivet Facebook anvÀndande bland barn och ungdomar mellan 6 och 16 Är och vilka effekter ett överdrivet internetanvÀndande fÄr utifrÄn ett hÀlsoperspektiv. I den teoretiska delen ville jag undersöka vad ett sÄ kallat Facebook beroende innebÀr och vilka slutsatser jag kunde göra mot min empiriska del. Den empiriska delen skulle utröna om det fanns skillnader mellan pojkar och flickor i vilken utstrÀckning man anvÀnder Facebook men ocksÄ om det finns skillnader bland yngre eller Àldre barn och ungdomar. Den teoretiska delen var tÀnkt att ge en bild av beroende av internet och sociala medier, och vilken pÄverkan ett ökat internetanvÀndande fÄr pÄ hÀlsan. Hypotesen Àr att allt fler barn och ungdomar anvÀnder internet och sociala nÀtverk i större utstrÀckning idag Àn för ett par Är sedan, och att tiden tas ifrÄn fysiska aktiviteter och sömn.
"Sunt förnuft rÀcker lÄngt ? om man tar sig tid till att reflektera!" : en kvantitativ studie om lÀrares upplevda hÀlsa
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka och jÀmföra vilka faktorer i lÀrares arbetsmiljö i storstad och mindre tÀtort, som samvarierar med lÀrares upplevda hÀlsa. För att uppfylla detta syfte har tre frÄgestÀllningar utformats: (1) Vad i arbetsmiljön upplever lÀrarna som stressorer vilka pÄverkar deras upplevda hÀlsa? (2) Vilken roll spelar skolledningen respektive kollegorna för lÀrarnas upplevda hÀlsa? (3) Hur korrelerar lÀrarnas upplevda hÀlsa med deras fysiska aktivitetsgrad?MetodEn kvantitativ metod i form av enkÀter har anvÀnds för att kunna besvara och analysera syftet och frÄgestÀllningarna. I huvudsak har enkÀten utformats med fasta svarsalternativ. Ett sÄ kallat bekvÀmlighetsurval har gjorts i val av skolor, dÀr lÀrare pÄ respektive skola som velat delta i studien har legat till grund för resultatsammanstÀllningen.