Syftet med vår studie är att beskriva elevers uppfattningar om manlighets- och kvinnlighetsnormer, för att ge oss ökad förståelse för pojkarnas skapande av könstillhörighet. Upplägget i vårt arbete var inledningsvis en litteraturstudie. Efter detta lämnade vi ut en enkät därefter gjorde vi observationer och avslutningsvis en analys av elevtext. Vi har genomfört vår studie på en F-5-skola och en F-6-skola i Luleå och Sundsvalls kommun. Vår studie visar att traditionella könsnormer förekommer i undersökningsgruppen..

Bäst är inte bra. Det kan tyckas enkelt. Att en tidning som riktar sig till en befolkning som består av hälften män och hälften kvinnor också ska ha en jämn könsfördelning i nyheterna..

Syftet med denna uppsats är att genom en diskursanalys undersöka hur objekten kristna rum, riter och ritualer konstrueras i Kyrkans Tidning. Avsikten har dels varit att få en bättre förståelse för objektens innebörd, dels att se vilken bild av dessa som förmedlas till läsarna. De dominerande diskurserna i mitt material har varit den politiska, juridiska, kulturella och ekumeniska diskursen. Den musikaliska diskursen och säkerhets-, traditions- och arrangemangsdiskursen har också varit vanliga. Den religiösa diskursen har också kunnat identifieras på många ställen, men bedöms ändå som svagare än förväntat med tanke på den rika tradition av riter och symboler som ryms inom kyrkan och dess historia.

Josefs Gitarrum är ett IT-stöd i gitarrundervisningen vid Sundsvalls Kulturskola. Det är utformat som en Internetkonferens där gitarrläraren och gitarrelever kan kommunicera med varandra. Syftet med denna studie var att undersöka hur internetkonferensen Josefs Gitarrum uppfattas av gitarreleverna och andra instrumentpedagoger. Syftet var också att undersöka hur gitarreleverna använder sig av Josefs Gitarrum samt om kommunikationen mellan lärare och elev påverkas genom konferensen. Sex elever med stor erfarenhet av Josefs Gitarrum intervjuades och fyra lärare vid Sundsvalls Kulturskola gruppintervjuades.

Vår frågeställning under arbetet var hur mediernas gestaltning av psykvården förändrats 1995/1996 (period 1) jämfört med 2010/2011 (period 2). Förändringen som vi ville ta reda på var angående gestaltning, vilka som får komma till tals och om en rikstäckande tidning skiljer sig från en mer regional tidning. Även om kvinnliga och manliga journalister gestaltar olika. Vi valde 120 artiklar från Dagens Nyheter (DN), Aftonbladet (AB) och Helsingborgs Dagblad (HD). 20 artiklar per tidning och jämförelsepunkt.

Metod: Vår undersökning baseras på tre olika delar; En kvalitativ innehållsanalys av fem samhälls-och kulturtidskrifter, fem intervjuer - en chefredaktör för varje tidning, samt har vi skickat ut en webbenkät till ledar- och kulturskribenter inom den svenska dagspressen..

Under de senaste två decennierna har flertalet tidningar bytt format. Det stora broadsheetformatet byts ut mot det mindre tabloidformatet. Ett steg många valt att ta då upplagesiffrorna under flera år dalat. Formatförändringen är tänkt att ge rum för ett nytänkande, ändra förutsättningarna för tidningsmakarna och förhoppningsvis locka nya läsare.I denna uppsats har Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters inrikessidor studerats för att finna eventuella likheter eller skillnader av tabloidiseringens effekter för dessa två tidningar.Det som studerats är andelen redaktionellt material av totala satsytan i respektive tidning fyra dagar före och efter formatbytet. Även antalet nyheter på inrikessidorna under perioden har räknats.

Denna rapport beskriver hur dagens tekniska processer ser ut vid tillverkning av applikationer för interaktiva publikationer. En interaktiv publikation är en digitalt skapad tidning med ett extra lager av information som man kan interagera med. Exempel på interaktivitet är bildspel, video och informationsflöden i realtid som visas direkt i tidningen. Rapporten fokuserar på vad det är som ger ett mervärde till en digital interaktiv publikation och vilka funktioner det är som kan ge upphov till detta. Genom en jämförande analys mellan digitala publikationer och papperstidningar tas fyra designaspekter fram för att användas som grund för hur interaktiva element bör hanteras i framställningen av digitala publikationer. En prototyp av en interaktiv publikation har tagits fram för att visa hur designaspekterna kan tillämpas och för att visa hur information kan presenteras på ett mer interaktivt sätt. .

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur svenska dagstidningar använder mediekanalen webb-tv i sitt redaktionella utbud på webben. I undersökningens första del kartlade jag vilka svenska dagstidningar som har webb-tv och om de producerar materialet själva. I den andra delen gjorde jag en närmare studie av de strategiskt valda dagstidningarna Barometern, Dagens Nyheter, Norrbottens Kuriren, Ulricehamns Tidning och Vestmanlands Läns Tidning. Jag undersökte deras webb-tv i fråga om innehåll, form och produktionsvillkor för att ta reda på varför deras webb-tv blir som den blir. I den första delen gjorde jag, under vecka 14 2009, en kvantitativ analys av alla svenska dagstidningar som finns representerade på webben.

Denna studie undersöker läsbarheten i ledargenren i morgontidningarna DN och SvD med hjälp av läsbarhetsfaktorerna; meningslängd, bisatsfrekvens, personliga pronomen och personord, LIX samt OVIX. Hypotesen som prövas i uppsatsen är att ledargenren, liksom skriftspråket i allmänhet, har gått mot ett allt ?enklare? och mer läsbart språk med mer inslag av talspråklighet. En annan hypotes är att DN som är en liberal tidning har ett enklare språk än SvD som är konservativ/moderat. Materialet består av sammanlagt 12 ledartexter från åren 2004, 2008 och 2012.

Den här uppsatsen undersöker bildernas ursprung och utrymme i tre svenska dagstidningar under två perioder, 2000 respektive 2010, med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys och samtalsintervjuer med en person från respektive tidning. Nya Wermlands-Tidning, Gotlands Tidningar och Sydsvenskan är de tidningar som är med i undersökningen.Undersökningen visar att bilderna blir fler till antalet och större till ytan i relation till sidornas hela satsyta i den andra undersökningsperioden. Största förändringen gäller små bilder, ofta porträtt, som ökat mycket på alla tre tidningarna.Ett annat intressant resultat gäller de tre tidningarnas attityder till multijournalistik. Sydsvenskan försöker skicka fotografer till så mycket som möjligt medan Nya Wermlands-Tidningen går åt andra hållet och satsar stort på att utbilda personalen i både skrivande och fotograferande. Gotlands Tidningar är positiva men har inte satsat så mycket på multijournalistik än. .

Titel: Sjuning, åttning, nining, Tidning! ? Barns föreställningar om dagstidningenFörfattare: Therese Blomqvist och Maja NorinHandledare: Jenny WiikKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbeteInstitutionen för journalistik och masskommunikation (JMG)Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2008Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka vad barn i förskoleåldern har för uppfattningar om dagstidningen.Metod: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie vars material utgörs av personintervjuer.Material: Analysen genomfördes på 40 barn på tre olika förskolor med olika demografiska egenskaper. Analysen syftar till att undersöka om den sociala kontexten spelar in i barnens uppfattningar om och omkring dagstidningar.Huvudresultat: Vårt resultat pekar på att förskolebarn har en god kunskap omdagstidningen, trots att de själva inte kan läsa tidningen. Förskolebarn kan förstå begreppet nyheter, trots att detta kräver enrelativt hög abstraktionsnivå. Vi upplever oss finna en skillnad i antalet prenumeranter beroende på vilken skola barnen tillhör, vihittar dock ingen nämnbar skillnad inom barnens definition av dagstidningen.

Syftet med studien är att undersöka hur insatsen/kriget i Afghanistan framställs på fotografisk bild i dagstidningarna Dagens Nyheter (Sverige), The Times (Storbritannien) och Politiken (Danmark). Tidningarna är ledande i respektive land och bilderna de publicerar når många läsare. För att närma oss en förståelse för hur insatsen/kriget framställs på bild i respektive tidning har vi använt oss av delfrågor som: I vilken omfattning har bilder från insatsen/kriget i Afghanistan publicerats i de tre tidningarna? Vilka teman, aktörer, källor och nationaliteter går att finna till bilderna i respektive tidning? Hur framställs soldater/civilbefolkning/elitpersoner på bild i de tre tidningarna? Finns det likheter och skillnader mellan de tre tidningarna.Undersökningen är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie. Som grund har vi den kvantitativa delen för att inventera och ge en överblick över det publicerade materialet. Det visar bland annat vilka aspekter av kriget/insatsen och aktörer som förekommer och i vilken frekvens och omfattning.

Syftet med detta arbete har varit att analysera hur offentliga rum förändras i samband med omfattande stadsutveckling. Arbetet ska ge upphov till ny kunskap för hur offentliga rum i framtida nyetableringar och i närliggande bebyggelse kommer att användas. Det offentliga rummets användande har studerats i en litteraturstudie och i en empiri över Sundsvalls tätort. Sundsvall valdes som empiri eftersom staden står inför två spännande stadsbyggnadsprojekt i direkt geografisk anknytning till stadens centrum. Detta tillsammans med att Sundsvalls centrum, Stenstaden, är ett väldefinierat stadscentrum, som är tydlig i sin struktur, gör att staden fungerar bra som fallstudie.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska dagstidningsredaktioner förhåller sig till featurejournalistik i dag och vilken betydelse feature har för papperstidningens överlevnad. Undersökningen är uppdelad i en kvantitativ och en kvalitativ del. Vi har lagt fokus på fyra tidningar ? Katrineholms-kuriren, Norrköpings tidningar, Sydsvenska dagbladet och Göteborgs-posten. Som kvantitativ metod har vi räknat antalet texter med featurekaraktär i respektive tidning under en vecka i november 2009.