Problemområde: Vi intresserar oss främst för är hur livsstilsentreprenören påverkar sin verksamhet, i vårt fall inom vandrarhemsbranschen. Då det oftast är en mindre verksamhet som styrs utav ett fåtal aktörer, vill vi undersöka i vilken utsträckning värdens livsstilsval påverkar verksamheten. Syfte: Vårt syfte är att utveckla kunskap om och förståelse för livsstilsentreprenörens roll i den svenska vandrarhemsnäringen. Metod: För att uppfylla vårt syfte har vi valt att arbeta med en kvalitativ metod. Vi har genomfört fyra djupintervjuer med värdar på två lantliga- och två stadsnära vandrarhem i Götaland.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Balanced Scorecard inom offentlig verksamhet ? Verksamhetsstyr-ning i Helsingborgs stad Seminariedatum: 2002-01-17 Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi (FEK 581) Författare: János Hammer, Lars Rolkert Handledare: Ulf Ramberg, Gert Paulsson Nyckelord: Balanced Scorecard, balanserat styrkort, ekonomisk styrning, offent-lig verksamhet, strategi Problem: Den politiska dimensionen komplicerar införandet av Balanced Sco-recard. Politikernas avsikter har avgörande betydelse för myndighe-ternas arbete och organisation. Medan beslutsprocesserna på den pri-vata marknaden rättfärdigas genom att de är fattade av individerna själva efter fritt val, rättfärdigas de offentliga insatserna genom det sätt på vilket besluten har tillkommit. De frågeställningar vi vill be-svara är följande: Hur ser strukturen av Balanced Scorecard ut i en offentlig verksamhet? Vad krävs det av en offentlig organisation för att införandet av BSC ska lyckas? Hur påverkar införandet av BSC andra befintliga styrverktyg? Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur styrkortets upp-byggnad ser ut i en kommunal verksamhet.

För att kunna besvara våra frågor har vi med hjälp av tidigare forskning fått fram att yrkesrollen har varit svårdefinierad och att genom åren har uppdraget förändrats. Fritidshemmet är en pedagogisk verksamhet som ska vara ett komplement till skolans arbete. Studien har gjorts på två fritidshem varav ett av fritidshemmen ligger i en by och den andra i en storstad. Vi har arbetat utifrån kvalitativ metod och har valt att arbeta med intervjuer och observationer för att kunna slutföra vår studie. För att besvara vår första frågeställning om fritidshemmet som plats har vi använt oss av observationer.

Individuell kreativitet blir ett allt viktigare konkurrensmedel för företag i dagens affärsvärld. Den kreativa personalen i företag med utmärkande kreativ verksamhet behöver en miljö som tillåter dem att fritt låta kreativiteten växa och utvecklas. Utifrån dessa individers kreativa arbete skapar företagen sin lönsamhet och framgång. Företagets problem är att skapa en miljö som gynnar kreativitet och nytänkande samtidigt som företaget är framgångsrikt och lönsamt. För att lyckas med detta behöver företagen på ett effektivt sätt ta tillvara på de resurser som den kreativa personalen utgör.

Genom Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kan människor med funktionshinder söka insatsen daglig verksamhet. Vid införandet av lagen uttrycktes oro för kommunala skillnader i kvalitet och kvantitet. Syftet med föreliggande studie har varit att jämföra hur verkställigheten av den dagliga verksamheten i två kommuner svarar upp mot LSS-lagstiftningens intentioner beträffande inflytande, medbestämmande, självbestämmande och individuell anpassning. Syftet har också varit att belysa hur lagens intentioner uppfylls ur ett individuellt bemötandeperspektiv. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med två arbetskonsulter samt en enhetschef som i mötet med brukare kartlägger och dokumenterar brukarens behov och önskemål inför val av arbetsplats och arbetsuppgifter.

I en alltmer konkurrensutsatt värld ser många organisationer över sina strukturer i syfte att effektivisera och maximera sin verksamhet. Det ställs ett allt större krav på ledarskapet i organisationer idag och Linköpings Stadsmission är en av de organisationer som planerar för en översyn av sin verksamhet och som till en början fokuserar på ledarskapet. På Linköpings Stadsmission deltar nästintill samtliga föreståndare aktivt, utöver sitt chefskap, i respektive verksamhets operativa arbete på olika tjänstgöringsgrad. Hur väl fungerar ledarskapet när individer på chefsposition både är verksamma i sin profession med övriga medarbetare samtidigt som de innehar ett chefsuppdrag? Syftet med studien är att beskriva och analysera föreståndarnas upplevelser av sitt ledarskap på Linköpings Stadsmission med avseende på de dubbla rollerna.

Den här studien handlar om vad pedagoger ute i verksamheten anser om förskolans roll att främja barnens rörelse och hälsa. De frågor som besvaras är: Hur tänker pedagoger om begreppet hälsa och hur kan förskolan bidra till en sund hälsa? Hur ser pedagogerna på barn och rörelse utifrån den dagliga verksamheten? Vilken betydelse tillskriver pedagoger miljön i samband med barns rörelse?Den teoretiska del tar upp olika synsätt på rörelse ur historisk synvinkel. Det presenteras även två olika perspektiv att se på rörelse och lek. Miljöns betydelse för barnens möjligheter till rörelse, samspel, identitet och lek kommer också att behandlas.

Enligt arbetsmiljölagen ska arbete planläggas och anordnas rätt, så att det kan utföras i en säker och sund miljö. Trots det inträffar arbetsplatsolyckor i Sverige av olika anledningar. Ett uppdrag har tilldelats författaren för att öka förståelsen för hur anställda på Peab Anläggning AB i Region Mellansverige anser att företaget kan nå sitt mål att halvera antalet arbetsplatsolyckor till år 2017. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med anställda på företaget. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en manifest innehållsanalys.

Den här uppsatsen syftar till att öka förståelsen för de tankar och erfarenheter som finns hos pedagoger som genomfört en genusutbildning. Genom fem kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i fritidshemmet, som alla har genomfört en genusutbildning, har material samlats in för att sammanställas och analyseras. Resultatet visar på att pedagogerna genom genusutbildningen fått med sig såväl praktiska kunskaper för vidare arbete med genusfrågor i sin verksamhet samt en ökad medvetenhet kring sitt agerande och förhållningssätt. Denna kompetens hjälper pedagogerna att ha en öppnare inställning gentemot barnen i bemötande och planering av aktiviteter. Dock upplever pedagogerna hinder i sin verksamhet.

Syftet med denna undersökning var att utifrån en kvantitativ ansats beskriva och undersöka huruvida en organisations jämställdhetsarbete kan anses som framgångsrikt mot bakgrund av vad olika teorier framhåller om vad ett gott jämställdhetsarbete är. Uppsatsen bygger på en enkätundersökning som genomfördes inom en offentlig verksamhet. Teorin utgick från sex olika teman om vad ett gott jämställdhetsarbete bör innehålla, lärande i samband med förändringsarbete samt tidigare forskning. Resultatet visar de svårigheter som kan förekomma med att genomföra ett jämställdhetsarbete som ska leva upp till jämställdhetslagens krav. Undersökningen visar att det finns tendenser till att låg delaktighet och dålig kommunikation inom verksamheten försvårar implementeringsprocessen..

Syftet med denna studie är att utifrån pedagogers definition av begreppet utomhuspedagogik belysa pedagogers didaktiska ställningstaganden i samband med den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus inom förskola och förskoleklass.Studien utgår från Anders Szczepanskis definition av begreppet utomhuspedagogik, där utomhuspedagogik ses som att: lärandets rum flyttas ut, växelverkan mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning samt att platsens för lärandet är av stor betydelse.För att besvara studiens syfte och frågeställningar har det genomförts sex samtalsintervjuer och sex utomhusobservationer. Resultatet visar att respondenterna inte definierar begreppet utomhuspedagogik på samma sätt som Szczepanski. Vidare visar resultatet utifrån de didaktiska ställningstaganden pedagogerna tar i samband med sin utomhusverksamhet att hälsa ses som den största anledningen till att bedriva pedagogisk verksamhet utomhus. Pedagogerna ansåg inte att platsen för lärandet hade någon betydelse utan de menade istället att planeringen är det som betyder något. Den slutsats författarna till studien kom fram till var att det inte i enlighet med Szczepanskis definition, bedrivs utomhuspedagogik på respektive förskolor och skola..

Sammandrag Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers uppfattning om sina möjligheter att vara skapande i skolan, vilka förutsättningar som finns för skapande verksamhet och kulturupplevelser samt hur man uppfyller det styrdokumenten säger gällande estetisk verksamhet i en landsortsskola. Kvantitativ metod i form av enkätundersökningar har använts tillsammans med strukturerade observationer. Undersökningen har genomförts på mellanstadiet i en landsortsskola i västra Värmland och omfattats av 151 elever och åtta lärare. Det empiriska materialet visar att eleverna har störst möjlighet att vara skapande i de ämnen där observationerna pekade på god måluppfyllelse, där eleverna var delaktiga i sitt eget lärande samt då lokalerna var ändamålsenliga. Materialet visar även att man i liten omfattning erbjuder kulturupplevelser i skolan. Arbetets forskningsavsnitt stödjer den skapande verksamhetens betydelse i skolan genom att behandla styrdokument, utveckling och lärande, skapandeprocessen samt betydelsen av upplevelser och intryck..

Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning implementeras internprissättningen inom Karlskrona kommun samt vilken roll har internprissättningen för organisationen. I min studie har jag kommit fram till att inom en offentlig verksamhet som är en divisionaliserad organisation, är internprissättningen ett viktigt styrverktyg. Detta bidrar till att offentliga organisationer underlättas till att följa upp resultatenheterna inom organisationen, man får en rättvis kostnadsfördelning samt att risken för felaktiga kostnadsbeslut elimineras. Detta leder till att personalen blir kostnadsmedvetna. .

Musik är någonting som de allra flesta lyssnar till, utövar eller åtminstone har någon relation till.  Musik blir också en allt större del av barnens vardag då de matas med musik från många olika håll via media mm. Att musik är viktigt betonas i styrdokument från förskolan där det bl.a. står att förskolan skall sträva efter att barn utvecklar sin förmåga att använda sig av olika uttrycksmedel, bl.a. sång och musik.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring det estetiska arbetet. Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning. För att få svar på våra frågeställningar intervjuades tio förskollärare/lärare på fem olika förskolor. För att förstärka studiens validitet inleddes varje intervjutillfälle med en observation av miljön. Vi intresserade oss för såväl inne som utemiljön.