I denna uppsats har jag valt att studera självstärkande inslag i förskoleverksamhetens vardag och knyta an dessa till teoretiker som Erikson, Maslow samt Sommer. Undersökningen är baserad på tidigare forskning, ovan nämnda teoretiker samt en enkätundersökning. Enkätundersökningen genomfördes på en förskola med 16 pedagoger och kan därför ses som en grund för ett vidare forskningsarbete. Studien visade att det vanligaste sättet att stärka barnens självkänsla var att låta dem försöka själva innan de fick hjälp av någon vuxen, uppmuntra dem att försöka på nytt samt att ge positiv respons när de lyckades. Jag fann av svaren flest anknytningar till Maslow samt Sommer, endast några inslag kunde knytas till Erikson.In this examination I?ve chosen to look at educationalists work procedures around children?s self-esteem and how to connect those procedures with theorists as Erikson, Maslow and Sommer.

Syftet med studien har varit att ta reda på hur lärarna i vår undersökning arbetar med bedömning och den bedömningsmatris som används på skolan i fråga (se bilaga 3). Skolan där undersökningen tagit plats ligger i Skåne och bedriver undervisning i årskurserna F-5. Vi har gjort fem intervjuer med lärare som arbetar på skolan, och en intervju med den biträdande rektorn som är huvudansvarig för utformningen av bedömningsmatrisen. Den litteratur vi använt oss av har till största del varit koncentrerad kring olika former av bedömning. De som varit deltagande vid intervjutillfällena och det kvalitativa metodvalet har grundats på hur vi ansåg att vi skulle få en god insikt inom ämnet bedömning.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Bygghantverk, 27 hp, 2010.

The purpose with my examination is to make a contribution to how, as a pedagogue, you can work to make it easier for pupils with Aspergers syndrome that are integrated in an ?average? class. I will concentrate my work to these questions: how pedagogues can work to make it easier for pupils with Asperger syndrome that are integrated in an ?average? class. If it affects the other pupils in the class when pupils with Asperger syndrome is integrated in the class and also if it affects the pedagogues work having these children integrated in their ?average? class.I have decided to study research and other literature and also to do two interviews to find out how pedagogues can make it easier for children with the diagnosis Asperger syndrome.

The aim of this study was to examine how the activities of two preschools develop the language in matter of the teacher?s work of procedure. The following research questions were essential for the survey and therefore formed the basis of the examination:How do the teachers in both preschools work in a language evolving way?What significance does the environment have for the language development?Are there similarities and differences between the preschools in their language development approach?The study is based on a qualitative method, where the teachers of both preschools were interviewed with the purpose of obtaining information. The teacher?s statements and interviews were analyzed in relation to previous research, where the theories of different writers form the base of the theoretical connection to the study.The teachers view in developing the language regarding to their aspirations in measuring the language an important position in their operation, can be portraied as the conclusions of this study.

This thesis aims towards an understanding of information systems and subject representation in relation to academic disciplines. This is achieved by comparing how a discipline, History of science and ideas, represents itself compared with the subject representation of its dissertations in an information system, LIBRIS. The point of departure for this thesis is the domain analytic view of Hjorland which states that the quality in information seeking is enhanced if the subject representation considers the contexts in which documents are produced and used. The importance of concepts such as domain and discipline is discussed. The disciplines view of itself is established by the study of articles written by scholars in the discipline, by how the discipline presents itself on the homepages of five university institutions and by the examination of titles and keywords given to dissertations in the discipline.

Syfte: Syftet med föreliggande studie är att ta reda på hur lärare i gymnasieskolan (kommunala och fristående) kan resonera kring formativ bedömning, där feedback, elevers motivation och mål med lärande samt elevers självkänsla är centrala faktorer. Syftet är också att undersöka huruvida lärarnas utsagor avspeglar olika sätt att hantera formativ och summativ bedömning, vilka kan ge olika förutsättningar för elevers motivation, självkänsla och prestationer, positivt och/eller negativt. Teori: De teoretiska utgångspunkterna hämtas i tidigare forskning om formativ bedömning, interaktionistisk motivationsteori, Illeris lärandemodell samt Nilholms dilemmaperspektiv. Metod: Det empiriska materialet i studien har genererats med hjälp av kvalitativ forskningsintervju. Lärare inom gymnasieskolan (kommunala och fristående) har intervjuats eftersom de är nyckelpersoner i arbetet med att stimulera och stödja elever i deras lärande.

Context: Lip-to-Lift (L-t-L) is a bedside-method for measuring oral transit time at swallow. It was designed for a swallowing examination of persons on nursing homes where weight loss was noted in people with average L-t-L-time >5 seconds (Sandin, 2005). The measurement was validated and evaluated by Eriksson, Bremer Zerpe (2008).Objectives: The study objective was to examine L-t-L on a group of young adults without swallowing disorders and as to examine the inter- and intra-judgereliability of the measure.Questions:What is the L-t-L-time for young adults without swallowing disorders?Are there any gender differences regarding L-t-L-time?How high is the inter/intra-judge reliability of L-t-L?Method: Examination of L-t-L-time was carried out on 20 young adults, aged 19-27 years, without swallowing disorders after Sandin?s (2005) instructions. Measurements of 20 swallows per person were made.Results: The average L-t-L-time of young adults without deglutition-difficulties was 1.13 seconds (sd =.14).

This report describes an examination project made for the IT consultingcompany Sogeti. The purpose of the project was to develop and modify the translation tool Language Manager (LM) built by Sogeti to be used for translating applications. Employees at Sogeti considered some disadvantages with Language Manager, version 1.0 which among others was that language files for projects were saved at two locations. Partly in resource maps among with the source code of the applications and partly in a database. This was dual work for employees at Sogeti and it also caused redundancy inthe system.

There can be a gap between the author and the reader. This gap is especially remarkable when the author is an adult and the reader is a young person. The librarian has an important role as an intermediary of literature when it comes to selecting literature for young people. From this perspective the purpose of this paper has been to investigate how young people comprehend the problems and the stories of youth novels, first published in 2001, and to investigate to what extent descriptions of problems occur in this literature and what kind of problems that are described. The investigation consists of three parts: an examination of reviews of youth novels written by editors from Bibliotekstjänst and an examination of a number of youth to examine a number of youth novels that have been read, and sixteen interviews with college students in the first and third grade have also been done.

Vårt syfte med studien är att ta reda på vad som styr lärarnas val av innehåll i geografiundervisningen i grundskolans tidigare år i förhållande till styrdokumenten samt hur lärarna följer upp elevernas arbete och resultat. Studien tar även upp vad som styrde ämnesinnehållet förr samt vad nutida forskning har kommit fram till. Vi genomförde vår undersökning genom att intervjua sex lärare, varav fyra geografilärare och två andra ämneslärare. Resultatet visar att lärare i skolan använder styrdokumenten i planeringen av undervisningen, men inte i samband med bedömning. Utifrån våra intervjuer anser vi att det läggs stor vikt vid summativ bedömning eftersom majoriteten av lärarna inte har någon kontinuerlig återkoppling med eleverna och deras arbete..

I de nationella målen för ämnet naturkunskap i gymnasieskolan lyfts naturvetenskapernas arbetssätt fram. Ett verktyg för naturvetare är rapportskrivningen. Laborationsrapporten är en traditionell metod i naturkunskapsämnet och borde vara möjlig att utveckla. I detta arbete finns en översikt över strukturen i aktuella instruktioner för laborationsrapporter. Därefter följer en teoriöversikt om lärande i naturvetenskap och en forskningsöversikt om skrivandets roll för lärande i naturvetenskap.

This essay examines how high school teachers in physical education and health thinks about assessment and grading. The essay show how teachers assess pupils during lessons and how teachers grade their students. The survey was based on interviews, in which six different teachers answered questions on the topic of assessment and grading. The issues surrounding assessment was linked to the theoretical concepts of formative and summative assessment, to see if the assessment methods teachers use. The issues surrounding grading was related to the theoretical concepts of validity and reliability in order to see how similar the grading is.The essay provides a picture of how the assessment and rate again looks different teachers.

Betygsliknande omdömen och elevers motivation är en kvalitativ studie vars syfte är att skapa en inblick i hur elever i grundskolans tidigare år reagerar på att bedömas med betygsliknande omdömen. Främst har undersökningen åsyftat att se hur elevers motivation påverkas av detta bedömningssätt och om omdömets utformning spelar någon roll för elevernas motivation. Genom intervjuer ställs elevers resonemang mot tidigare forskning och ett kognitivt synsätt på bedömning och betyg. Resultatet pekar i stor utsträckning på vad som konstaterats i tidigare forskning. Undersökningen visar att elever uppfattar bedömning på olika sätt beroende på hur de bedöms.

Syftet var att undersöka vad ett urval av tidigarelärare anser om tidigarelagda betyg och bedömning och varför de tycker som de tycker. Undersökningen är kvalitativ och vi intervjuade 13 lärare. Resultatet av vår undersökning är att lärarna har ingen enhetlig bedömningsgrund. Att hjälpa eleverna i deras kunskapsutveckling genom bedömning är en viktig aspekt för lärarna. Angående betyg ansåg majoriteten att de bör komma in något tidigare än vad de gör nu, i år 8.