En vårdfilosofi kan fungera som en grund för hur man ska handla och en förklaring till varför man har handlat som man har. Studien syftar till att beskriva en personcentrerad vårdfilosofi och hur den kommer till uttryck i demensvård. I denna studie har kvalitativa studier av demensvård med ett personcentrerat perspektiv analyserats för att öka förståelsen för hur denna vård upplevs av patienterna och hur den uttrycks i vården.På grund av att patienter med demenssjukdom är extremt sårbara och beroende av andra för sitt välbefinnande är det speciellt viktigt att formulera en vårdfilosofi inom demensvård.Det som är återkommande i resultatet av studien är synen på patienten som en person. Att bli sedd som en person och inte som en sak eller diagnos ger mening åt livet och möjlighet till att uppleva välbefinnande.Personcentrerad vård inom demensvård innebär att bekräfta patienten, vara närvarande i mötet, lyssna till och försöka tolka patientens berättelse, ge patienten frihet och möjlighet att välja och bestämma över sin situation, hjälpa patienten att bevara sina relationer och underlätta eller kompensera för personens förlorade förmågor..

Att vara närstående till en person som lever med en långvarig sjukdom innebär en stor förändring. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att vara närstående till en person med långvarig sjukdom. Litteraturstudien baserades på 17 vetenskapliga studier som analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fem kategorier; att försöka anpassa sig till en förändrad vardag, att känna osäkerhet men även hopp, att förlora sin roll inom familjen, att uppleva förändringar i det sociala livet, att ha behov av förklaringar och stöd. Det framkom i resultatet att närstående försökte upprätthålla en balanserad livsstil trots stor omsorgsbörda, de saknade sitt sociala liv. De beskrev vardagen som begränsad och oroade sig för familjens ekonomi.

Bakgrund: Varje år får cirka 54 000 svenskar diagnosen cancer. När en person drabbas av cancer och får en palliativ diagnos inverkar det stort på de närståendes situation. Ångest och oro är många gånger större hos de närstående än hos den sjuke själv. Det är tungt att som närstående stå vid sidan om och se sin kära ha plågsamma symtom. I sjukvården hamnar närstående ofta i bakgrunden och allt fokus läggs på den sjuke.

At the turn of the century 18/1900 Swedish law looked upon young people as being adults at about the age of 15. At 15, the young person had left school, had his first employment and provided for himself and also had been confirmed to full membership of the Swedish State Church. Thus he was to be considered an adult and responsible for his actions. Parents, society/school and Church had done what was expected of them and now it was up to the 15-years old to live according to the laws and to be punished if the laws were broken. Over the following hundred years, at the time of the millennium, Swedish society changed a lot.

The aim of this study was to examine former criminals? experiences of help and support of importance to leave a criminal life style. The study consists of six interviews with former criminals and earlier studies on the subject. These studies show that relapse in crime are most common among those who are socially excluded from society. They also show that important factors to end a life in criminality are for example a supportive social network.

Being detained means that a person loses their freedom and have limited contact with others. Police can on suspicion of a crime arrest a person, in order that the suspected person won´t be able to eliminate evidence. Being convicted of a crime and go to prison is terrible, but what about the experiences of being detained on suspicion of a crime you did not commit? Our purpose with the study is exploring stories of people who have been detained. It´s about their time as detainees to the time they got free from suspicions of the crime.

Huruvida en person anses obegränsat eller begränsat skattskyldig i Sverige är grundläggande ur beskattningshänseende eftersom beskattningskonsekvenserna för de två grupperna skiljer sig mycket åt. En person som är obegränsat skattskyldig i Sverige är skattskyldig här för alla sina inkomster oavsett var de kommer ifrån, medan en person som är begränsat skattskyldig bara är skattskyldig för vissa inkomster med särskild anknytning hit. Eftersom obegränsad skattskyldighet grundas på bosättning utgörs gränsen för den svenska beskattningsrätten av det skatterättsliga bosättningsbegreppet. Detta är grundläggande för fastställandet av en fysisk persons skattskyldighet. För att inte främja skatteflykt är det viktigt att reglerna om skattskyldighet inte är för snävt utformade.

När en person drabbas av sjukdom är det ofta en närstående som tar på sig rollen som vårdare. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en person som drabbats av stroke. Sex vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket i resulterade i sex kategorier: Att tappa fotfästet i livet och förlora sin frihet, Att leva med en främling i ett förändrat hem, Att kastas in i en ny roll, Att känna olust, Att ha behov av information och stöd samt Att finna vägar för att hantera situationen. Den nya situationen medförde att livet blev begränsat och förändrades totalt för de närstående. De fick ta på sig en ny roll vilket innebar stora omställningar som orsakade trötthet och utmattning, samt känslor av rädsla och oro.

I föreliggande studie undersöktes samtal där tre personer som stammar deltog i interaktioner med olika deltagarstrukturer; med en annan person som stammar, med en närstående person samt med en person i en institutionell kontext. Studien syftade till att analysera likheter och skillnader mellan samtal med olika deltagarstrukturer, med avseende på fenomenen samkonstruktion, blickkontakt vid samkonstruktion och uppbackning. Sammanlagt medverkade tolv personer, i totalt nio dyader. De nio samtalen, som var mellan 35 och 55 minuter långa, spelades in och analyserades enligt principer från Conversation Analysis (CA). Även beräkningar utfördes på fenomenen verbala uppbackningar, samkonstruktion och blickkontakt vid samkonstruktion.

This essay deals with non-normative gender expressions during childhood. I?m using narrative theory and methods to analyze autobiographical narratives. My questions are:What strategies does the non-normative person use to deal with his otherness?Using the methodological analysis tool ?turning point?, where are the turning points in the narratives? Are their any common turning points in the various narratives?Where is the responsibility placed in the narratives for that someone does not fit in by the adults/ staff at the school/kindergarten- on the non-normative person or at the surroundings?The experiences are interpreted through theories and concepts from queer theory and gender theory.

Syfte: Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera finansieringsformen P2P-utlåning, dess bildande och utveckling samt utvärdera hur den har fungerat för små- och nyföretagare.Problemformulering: Studien undersöker hur finansieringsformen person-till-person-utlåning via Internet uppstod. Vidare redogörs för utvecklingen på P2P-plattformen Lending Club sedan låneförmedlingens start 2007 fram till 2011. Slutligen undersöks vad som kännetecknar låntagarna på Lending Club som ansöker om lån till små och nya företag samt hur de presterat gällande deras återbetalningsförmåga.Teoretiskt ramverk: Studiens teoretiska ramverk utgörs av framförallt vetenskapliga artiklar vilka behandlar det finansiella gapet, informations-asymmetrier och kreditbedömning. Vidare återges en bakgrunds-teckning över studier gjorda kring social utlåning och P2P-utlåning.Slutsatser: Studien kommer fram till att P2P-utlåning via Internet har sitt ursprung i social utlåning och möjliggjorts genom bland annat teknologisk utveckling av kreditvärderings-verktyg. Lending Clubs utveckling har gått från mer av ett socialt nätverk till att idag likna mer en finansiell intermediär med kreditvärdiga låntagare och institutionella investerare.

Bakgrund: Varje år får cirka 54 000 svenskar diagnosen cancer. När en person drabbas av cancer och får en palliativ diagnos inverkar det stort på de närståendes situation. Ångest och oro är många gånger större hos de närstående än hos den sjuke själv. Det är tungt att som närstående stå vid sidan om och se sin kära ha plågsamma symtom. I sjukvården hamnar närstående ofta i bakgrunden och allt fokus läggs på den sjuke.

?Between normal and abnormal? is a qualitative literature study about adults with Aspergers syndrom. The study aims to understand how a person with Asperger syndrome understand himself. The study is built around two issues. These are; how does a person with Aspergers syndrom describe himself and how does the diagnos influence the self-image.

Bronchiolitis is a common performance decreasing disease in horses (Bracher et al, 1991¸Dixon et al, 1995) Its medical treatment includes inhalation therapy with corticosteroids and b2-adrenoceptorer stimulators. Use of both these medicines is prohibited for sport horses and athletes. Because the facemasks used for inhalation therapy are not airtight, there is a risk for leakage of these medicines. We wanted to see if cross exposure of nearby horses can result during normal recommended treatment of a horse, and assess if this could result in doping positive urine sample from the person treating the horse and from horses in the same airspace. We did a pilot study with four healthy horses. The experiment was divided into four parts.

De närstående vårdar ofta en person som lever med demens under en tid i hemmet, men till slut blir situationen ohållbar och de tvingas ta ett emotionellt tungt beslut att flytta personen till ett äldreboende. Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser av att överlämna omvårdnad av person med demens till professionella vårdare. Åtta studier valdes ut från databaserna Academic search, Cinahl och Medline. Dessa kvalitetsgranskades innan de analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Att känna skuld, skam och sorg över att överlämna vården till andra, att söka lindring för den emotionella bördan, att det är skrämmande när personen försämras, att vilja vara säker på att personen vårdas bra, samt att vilja vara delaktig i vården.