Sök:

Sökresultat:

4133 Uppsatser om Suicidnära individer - Sida 54 av 276

Effektivisering av anlÀggningsutnyttjande i LimtrÀfabrik 2, Bygdsiljum

FrÀmre korsbandet Àr en av knÀledens viktigaste stabiliserande strukturer. En korsbandsskada Àr den vanligaste ledbandsskadan som drabbar knÀleden och kan i vissa fall medföra permanenta funktionsnedsÀttningar. Idag rÄder delade meningar om vilka individer som ska opereras respektive behandlas konservativt och det finns flera faktorer att ta i beaktande innan beslut om operation kan tas. Oavsett behandlingsval Àr sjukgymnastisk rehabilitering nödvÀndig i syfte att förbÀttra patientens vÀlbefinnande och fysiska kapacitet. Dessutom Àr sjukgymnastens roll i detta sammanhang oklar och behöver förtydligas.

Att motivera till hÀlsa : HÀlsofrÀmjande arbete utifrÄn metodiken motiverande samtal

OhÀlsa Àr ett problem för bÄde individ och samhÀlle och stora resurser gÄr Ärligen till kostnader som ohÀlsan medför. I arbetslivet har ökad press och minskat fysiskt arbete pÄverkat de anstÀlldas hÀlsa negativt. Genom att bereda möjlighet till fysisk aktivitet, sociala sammanhang och möjligheten att pÄverka sin arbetssituation kan arbetsgivaren frÀmja de anstÀlldas hÀlsa. Detta arbete kan ske under beteckningen hÀlsofrÀmjande arbete. Medvetenhet och information i sig rÀcker inte för att individer ska förbÀttra sin hÀlsa; motivationen utgör en viktig del.

Lösenordshantering : Systemvetares lösenordsvanor pÄ Internet

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur systemvetares lösenordsvanor ser ut. En kvantitativ enkÀtundersökning har genomförts med individer med anknytning till systemvetenskap vid Uppsala universitet. EnkÀten utformades utifrÄn tidigare liknande studier och med hÀnsyn till lösenordslÀckor dÀr enkla lösenord visat sig vara vanligt förekommande. Analys av resultatet gav slutsatsen att systemvetare har bÀttre lösenordsvanor nÀr det kommer till skapande av lösenord Àn deltagarna i den tidigare studien. Det förekommer dock brister bland systemvetarna gÀllande sÀttet att lagra lösenord dÀr de utsÀtter lösenorden för onödig risk..

Har erfarenhet betydelse för pÄverkan pÄ submaximal syreupptagningsförmÄga, rörlighet och koncentrationsförmÄga efter Ätta veckors asthangayoga hos tvÄ friska individer? : En single subject experimental design studie

Bakgrund: Yoga förklaras som ett tillstÄnd som förenar kroppen, sjÀlen och anden och fokuserar pÄ harmoni och helhet i mÀnniskan. Ashtanga Àr en kraftfull yogaform dÀr förbestÀmda positioner knyts samman med hjÀlp av en Äterkommande rörelsesekvens, vinyasan. Yoga har visat ha effekt pÄ psykiska förmÄgor sÄsom ökad koncentrationsförmÄga, samt fysiska förmÄgor som ökad syreupptagningsförmÄga och ledrörlighet. Syfte: Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur ashtangayoga fyra dagar i veckan under Ätta veckor pÄverkade koncentrationsförmÄga, syreupptagningsförmÄga och rörlighet hos tvÄ friska individer. Metod: TvÄ kvinnor, 25 och 29 Är gamla trÀnade under Ätta veckor ashtangayoga fyra dagar i veckan.

Hur Big Five-personlighetsdrag och sjÀlvkÀnsla skiljer sig mellan entreprenörs- och icke entreprenörsstudenter

I studien undersöks hurvida individer som söker sig tillentreprenörskap i sitt yrkesval har en specifik personlighetsprofil somgÄr att urskilja frÄn mÀnniskor som vÀljer andra yrken. Detta görsgenom en enkÀtundersökning som jÀmför Big Five personlighetsdragoch sjÀlvkÀnsla hos 21 entreprenörstudenter och 18 filosofistudenter.Resultaten visar att det existerar signifikanta skillnader hosentreprenörstudenter vad gÀller neuroticism, öppenhet ochextraversion. Det uppkom ocksÄ skillnader mellan kvinnligaentreprenörstudenter och kvinnliga deltagare i kontrollgruppen vadgÀller sjÀlvkÀnsla. Resultaten antyder att personlighet har en pÄverkannÀr en individ vÀljer att bli en entreprenör, och att hög sjÀlvkÀnsla kanvara en viktig komponent för kvinnor som bestÀmmer för att satsa pÄ yrket..

Effekter av patientutbildning inom kost och fysisk aktivitet för individer med diabetes mellitus typ 2

BakgrundPrevalensen av diabetes mellitus typ 2 berÀknas mer Àn fördubblas i Europa fram till Är 2030 och utgör den diabetesform som starkast ökar i omfattning. Sjukdomen karaktÀriseras av en kronisk hög blodglukosnivÄ, hyperglykemi, som orsakas av otillrÀcklig insulinsekretion eller insulineffekt. Miljö, livsstil och genetiska faktorer samspelar i utvecklingen av typ 2-diabetes. Inom diabetesvÄrden efterstrÀvas en jÀmn och stabil blodglukosnivÄ, metabol kontroll, för att motverka utveckling av sjukdomsrelaterade komplikationer. Den metabola kontrollen kan bedömas utifrÄn ett HbA1c-vÀrde, som visar den genomsnittliga blodglukosnivÄn under de föregÄende tvÄ till tre mÄnaderna.

Aktiveringspolitikens effektivitet : En undersökning om aktiveringskrav och dess pÄverkan pÄ individers benÀgenhet att trÀda in i socialbidragstagande

År 1998 Ă€ndrades den svenska socialtjĂ€nstlagen vilket innebĂ€r att kommuner numera sjĂ€lva kan vĂ€lja att tillĂ€mpa striktare regler gentemot individer som uppbĂ€r socialbidrag. Syftet med denna undersökning Ă€r att pröva huruvida ett striktare förhĂ„llningssĂ€tt till utbetalning av ekonomiskt bistĂ„nd pĂ„verkar individers benĂ€genhet att trĂ€da in i socialbidragstagande.Resultatet tyder pĂ„ att hĂ„rdare regler totalt sett verkar minska andelen nya socialbidragstagare dĂ€r den tydligaste effekten uppvisas bland invandrare och hushĂ„ll med barn..

Att undervisa utÄtagerande elever ? och alla andra : En intervju- och observationsundersökning om lÀraresarbetssituation

I detta arbete har vi undersökt lÀrares arbetssituation nÀr det finns utÄtagerande barn i klassen. Intervju- och observationsundersökningens syfte Àr att vi vill öka kunskaperna om hur lÀrarens arbetssituation ser ut i dagens klassrum. Vi tar upp att skolan ska vara en plats dit det ska vara roligt och lÀrorikt att gÄ men ocksÄ att skolan Àr en mötesplats dÀr mÀnniskor med mÄnga olika bakgrunder ska fÄ möjlighet att utvecklas som individer under trygghet. Detta stÀller stora krav pÄ dem som arbetar inom skolverksamheten. Ni som lÀser detta arbete kommer att fÄ en liten insikt i vad som hÀnder i ett klassrum nÀr de sociala faktorerna tar över och blir till problem..

Àta bör man- men hur gör man

Problem: Lunch Àr nÄgonting som berör de flesta mÀnniskor och det finns mÄnga sÀtt att Àta lunch pÄ idag. Vi har valt att fokusera pÄ lunchen i en restaurangmiljö dÄ hÀr uppstÄr en socialsituation eftersom man pÄ dessa stÀllen ofta Àter i grupp. Vi upplever att lunchsituationen har förÀndrats, bÄde vad det gÀller val av lunchmiljö och vad man Àter. Vi tycker att det Àr intressant att ta reda pÄ vad som hÀnder i denna situation. Syfte: Med denna studie vill vi analysera och diskutera hur normer styr vÄrt lunchÀtande.

Gaste - en plats för informella lÀroprocesser

Studiens syfte Àr att undersöka hur Gaste som fenomen uppfattas av de aktiva dÀr, samt samspelet mellan lÀrande, individer och kulturen dÀr. Med hjÀlp av det som Vygotskij kallade sociokulturellt perspektiv, belyser vi hur dessa kategorier samspelar och skapas genom varandra. Genom kvalitativa intervjuer av de aktiva pÄ platsen belyser studien hur de ser pÄ Gastes kultur och de lÀrosituationer som uppstÄr pÄ platsen. Studien synliggör hur viktiga de informella lÀrandesituationer som uppstÄr till vardags Àr för utveckling och lÀrande, bÄde pÄ kollektiv och individuell nivÄ..

Att slitas mellan olika vÀrldar - en studie om dörrvakters arbets- och livssituation

Syftet med studien har varit att undersöka dörrvakternas motsĂ€gelsefulla arbetssituation. Jag ville Ă€ven undersöka om deras arbetssituation har lett till en livssituation dĂ€r de bildat egna gemenskaper dörrvakter emellan och frĂ„gestĂ€llningarna: Hur upplever dörrvakterna sin arbetssituation inom nöjessektorn, slits de mellan olika vĂ€rldar i ett sorts ingenmansland? Hur upplever de att andra individer ser pĂ„ deras yrkeskategori? Är det sĂ„ att dörrvakters arbetssituation pĂ„verkar deras livssituation dĂ€r de slutit sig samman i en egen gemenskap eller subkultur? I sin arbetssituation beskriver samtliga intervjupersoner hur de slits mellan olika sociala vĂ€rldar. Dörrvakterna upplever att de stĂ€ndigt mĂ„ste upprĂ€tthĂ„lla en balans mellan aktörerna i branschen. UngefĂ€r som en kameleont mĂ„ste de stĂ€ndigt anpassa sig till de olika aktörerna (polisen, de kriminella, krögaren) och de olika arbetsmiljöerna (krogarna).

Individers upplevelser av att ha obotlig cancer : En kvalitativ analys av bloggar

Bakgrund: Cancer Àr idag en av de vanligaste sjukdomarna i svenska samhÀllet och klassas som en folksjukdom. HÀlften av de personer som fÄr en cancerdiagnos, fÄr obotlig cancer. Att dela med sig av upplevelser via bloggar kan hjÀlpa individer med obotlig cancer att hantera sin sjukdom. Sjukdomsbloggar kan Àven ha betydelse för omvÄrdnaden av patienter gÀllande förstÄelse och bemötande frÄn sjukvÄrden. Syfte: Att utifrÄn bloggar, beskriva individers upplevelser av att ha obotlig cancer samt beskriva vilken betydelse bloggen har för individerna.

Affektiva profiler i relation till ?motstÄndskraft? och arbetsstress

StÀmmer det att ?ett gott skratt förlÀnger livet?? PÄverkar individens positiva kÀnslor sÄ som glÀdje individens hÀlsa?Syftet med studien var att undersöka om det fanns samband mellan individens förmÄga av resilience (motstÄndskraft), upplevelser av arbetsstress samt affekt och om det fanns skillnader mellan affektiva profiler i individens förmÄga av resilience och upplevelser av arbetsstress.Tidigare forskningar visar att positiva kÀnslor har ett samband med individens bemÀstrings strategier i samband med upplevelser av stress. Forskningen visar ocksÄ att individer med en personlighet som karaktÀriseras av optimism har en förmÄga att bredda sitt kognitiva spektrum av lösningar i samband med utsatthet för negativ stimuli. Vilket gör det möjligt för individen att hantera kraven som stÀlls idag pÄ arbetsmarknaden. Individer dÀremot med en hög neurotisk personlighet har mindre förmÄga av resilience vilket innebÀr att de fÄr större svÄrigheter att hantera negativa stimuli som exempelvis kommer ifrÄn en kravfylldarbetssituation.

Individer i grupp - behov och styrdokument: En studie av pedagogers arbete utifrÄn individuella utvecklingsplaner

Hur skapar man som kommunikationsbyrÄ ett framgÄngsrikt varumÀrke? Det finns inget givet framgÄngsrecept men vi har sökt svaret pÄ frÄgan inom populÀrkultur och litteratur. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer hos nÄgra av de bÀsta byrÄerna i Stockholm och SkellefteÄ. Resultatet Àr en rapport om hur man kan lyckas i den grafiska branschen. Vi har sammanfattat en lista med 20 tips för en nystartad kommunikationsbyrÄ, utarbetat en guide pÄ 15 steg till hur du kan lyckas och delat med oss av vÄra reflektioner under resans gÄng.

Segmentering och varumÀrkespositionering pÄ dagens marknad för miljövÀnlig el

Uppsatsen har för avsikt att segmentera dagens marknad för miljövÀnlig el. Detta för att se hurföretag kan positionera sitt varumÀrke pÄ marknaden. Teorin i uppsatsen omfattas avpositionerings-, varumÀrkesutvecklings- och segmenteringsteori. DÀr skapar vi Àven en bredsegmenterings-modell som vi kallar VMA-modellen med fyra olika segment och som baseras pÄtre tidigare segmenteringsmodeller. Med denna som grund gjordes en enkÀtundersökning i Uppsala och pÄ Internet.

<- FöregÄende sida 54 NÀsta sida ->