Bakgrund: År 2013 uppmĂ€ttes Sveriges befolkningsökning till den största pĂ„ nĂ€stan 70 Ă„r. I Malmö finns ca 170 lĂ€nder representerade. Enligt HĂ€lso- och sjukvĂ„rdslagen1982:763 (HSL) ska hela befolkningen i Sverige erbjudas god vĂ„rd pĂ„ lika villkor. Kommunikation inom vĂ„rden Ă€r ett riskomrĂ„de. Socialstyrelsen skriver att bristfĂ€llig kommunikation mellan vĂ„rdpersonal och patient gĂ€llande informationsöverföring och missuppfattning om behandling kan Ă€ventyra patentsĂ€kerheten.

Syfte och frÄgestÀllning: Studien ville belysa och konkretisera rollen kommunikation och interaktion har i den process dÄ aktörer söker att legitimera sig sjÀlva i en svensk CSR-kontext. Genom att studera Löfbergs hÄllbarhetsredovisning frÄn 2012 var studiens syfte att erbjuda ett konkret tillvÀgagÄngssÀtt för aktörer som söker eller vill studera legitimering under komplexa förhÄllanden. Studiens frÄgestÀllningar löd: Genom vilka diskursiva strategier legitimerar Löfbergs sig sjÀlva i sin hÄllbarhetsredovisning frÄn 2012? » Hur anvÀnds och konkretiseras de diskursiva strategierna som identifierats? Metod och material: Genom en diskursanalys har texter analyserats med en framtagen analysmodell baserad pÄ van Leeuwens metodologi (2007). Texterna hÀmtades frÄn kaffeföretaget Löfbergs hÄllbarhetsredovisning frÄn 2012.

Syftet Àr att utifrÄn de lÀkemedelsföretag som uppnÄtt störst andel av de 15 mest sÄlda lÀkemedel under de senaste 10 Ären, kartlÀgga tillvÀgagÄngssÀtt utifrÄn en strategisk ansats. Syftet Àr ocksÄ att undersöka lÀkemedelsföretagens strategier för att bibehÄlla bÀsta möjliga lönsamhet pÄ preparatet vid en patentutgÄng. Undersökningen har skett i tvÄ olika steg, innehÄllande en kvantitativ metoddel och en kvalitativ metoddel. FörsÀljningstabellerna frÄn de senaste tio Ären anvÀndes för att fÄ fram om det fanns strategier vid en patentutgÄng bland de olika företagen. Den kvalitativa metoddelen anvÀndes för att komplettera den kvantitativa metoden och fÄ en djupare förstÄelse för företagens strategier för att bibehÄlla lönsamhet efter en patentutgÄng.

I denna litteraturstudie har vi Àmnat undersöka vad inkludering innebÀr, med fokus pÄ elever med autism, asperger syndrom och ADHD. Vi har ocksÄ undersökt vad effekten blir av att ha elever med dessa diagnoser i det vanliga klassrummet samt sökt strategier för att hjÀlpa dem. Genom att samla in data frÄn vetenskapliga artiklar har vi nÄtt vÄrt syfte som vi sedan analyserat utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att inkluderad undervisning innebÀr att alla elever ska undervisas tillsammans och att det Àr skolans uppgift att möta alla elevers olikheter och anpassas efter olikheterna. Effekterna av den inkluderande undervisningen har visat sig vara bÄde positiva och negativa.

Inledning/bakgrund: Patienten skall kÀnna vÀlbefinnande och uppnÄ hÀlsa genom vÄrdmötet. En förutsÀttning för detta Àr att det finns en relation mellan patient och sjuksköterska. PÄ en akutmottagning Àr det en utmaning för sjuksköterskan att skapa en relation och ett ömsesidigt förtroende mellan sig och patienten, vilket bland annat beror pÄ tidsbrist.Syfte: Uppsatsens syfte var att beskriva sjuksköterskans strategier för bemötande av vuxna patienter i det korta vÄrdmötet.Metod: Uppsatsen genomfördes med en kvalitativ metod och deskriptiv design med semistrukturerade intervjuer och innehÄllsanalys. Informanter valdes genom strategiskt urval.Resultat: Resultatet av analysen sammanstÀlldes till ett övergripande tema ?StrÀvan till att vara professionell i det korta vÄrdmötet? som innefattande sex olika kategorier med tillhörande subkategorier.

Syftet med uppsatsen Àr ge en klarare bild av gasellföretagen, vad som utmÀrker dem utöver den höga tillvÀxttakten. Finns det nÄgot gemensamt hos gasellföretagen utöver den höga tillvÀxttakten? I andra hand vill vi se om en positiv korrelation mellan faktorerna i de studerade företagens strategier och den kraftiga omsÀttningsökningen existerar. Har gasellföretagen likadana strategier för tillvÀxt?.

Bakgrund: Femton procent av alla möten inom vÄrden upplevs som besvÀrliga av vÄrdpersonal. BesvÀrliga möten inom vÄrden har stora följdverkningar, inte bara för patienten utan Àven för vÄrdpersonalen. De ?besvÀrliga? patienterna riskerar att fÄ sÀmre vÄrd och bemötas med mindre respekt Àn övriga patienter. BesvÀrliga patienter Àr inte nÄgon vÀl definierad patientgrupp utan karaktÀriseras av en mÀngd olika egenskaper och symptom.

Förskolans uppdrag Àr bland annat att skapa goda lÀrande miljöer och lÀrandetillfÀllen som Àr anpassade efter barns individuella behov. Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier förskollÀrare i förskolan anvÀnder för att inkludera de barn som anses vara inÄtvÀnda. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för denna studie var; Vilka strategier anvÀnder förskollÀrare i förskolan för att inkludera inÄtvÀnda barn? Vilka uppfattningar har yrkesverksamma förskollÀrare, vad gÀller stödbehovet hos inÄtvÀnda barn? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar valde jag att utföra intervjuer med fem yrkesverksamma förskollÀrare. Resultatet av denna studie visar att pedagogens förhÄllningssÀtt, bemötande, engagemang, tillrÀttalagd lÀrandemiljö och ett individualiserat arbetssÀtt Àr strategier som kan bidra till att de inÄtvÀnda barnen inkluderas i lÀrande och socialt samspel..

Syftet med studien Àr att undersöka vilka strategier som Àr effektivast för att fÄ hjÀlp och pÄkalla lÀrares uppmÀrksamhet i klassrummet samt om dessa skiljer sig mellan pojkar och flickor respektive Ärskurs tvÄ och sex.FrÄgestÀllningarna lyder: hur pÄkallar eleverna lÀrares uppmÀrksamhet och söker hjÀlp i klassrummet? Hur lÀnge behöver eleverna vÀnta pÄ hjÀlp?Metoden för studien Àr observation och totalt genomfördes 66 observationer i Ärskurs tvÄ och sex. Ett observationsschema med fÀrdiga kategorier, grundade i tidigare forskning, anvÀndes. Tre typer av strategier för att be om hjÀlp och pÄkalla lÀrarens uppmÀrksamhet registrerades: handupprÀckning, verbala strategier och fysiska strategier. De tvÄ förstnÀmnda observerades under lÀrarledd undervisning, medan samtliga strategier observerades under enskilt arbete.Flickor sökte överlag mer hjÀlp i klassrummet Àn vad pojkar gjorde.

Bakgrund: Femton procent av alla möten inom vÄrden upplevs som besvÀrliga av vÄrdpersonal. BesvÀrliga möten inom vÄrden har stora följdverkningar, inte bara för patienten utan Àven för vÄrdpersonalen. De ?besvÀrliga? patienterna riskerar att fÄ sÀmre vÄrd och bemötas med mindre respekt Àn övriga patienter. BesvÀrliga patienter Àr inte nÄgon vÀl definierad patientgrupp utan karaktÀriseras av en mÀngd olika egenskaper och symptom.

Bakgrund: Det finns flera bakomliggande orsaker till att unga konsumerar alkohol. Lagar och förordningar finns till för att hindra minderÄriga frÄn att bruka alkohol. Trots detta har ett högt antal minderÄriga ett riskbeteende relaterat till anvÀndningen av alkohol och dessa individer respekterar inte lagen. Skolsjuksköterskan har en betydande roll i preventionsarbetet mot minderÄrigas alkoholkonsumtion och anvÀnder flera strategier för att frÀmja barn och ungas hÀlsa.Syfte: Att beskriva skolsjuksköterskans hÀlsofrÀmjande strategier mot minderÄrigas alkoholkonsumtion.Metod: En litteraturöversikt baserat pÄ tio kvalitativa studier.Resultat: TvÄ kategorier kunde urskiljas utifrÄn syftet: hÀlsosamtal och familjestrategier. Ur kategorin hÀlsosamtal urskiljs subkategorierna hÀlsoenkÀt och motiverande samtal.

Strategier för kompetensförsörjning har fÄtt en allt större betydelse för företagens möjligheter till att vara konkurrenskraftiga. Det gÀller dÀrför för ledningen att forma medarbetarnas kompetenser utifrÄn det behov som finns pÄ marknaden. Att skapa unika kombinationer av kompetens Àr sÄledes viktigt för att kunna konkurrera pÄ en förÀnderlig marknad. I studien undersöks hur strategier för kompetensförsörjning vÀxer fram, det vill sÀga vilka förhÄllanden ledningen tar hÀnsyn till samt vilka planerings och beslutsprocesser som ligger bakom deras satsningar pÄ kompetensförsörjning.  Syftet var att lyfta fram vilka metoder som ledningen inom tvÄ kunskapsföretag anvÀnde sig av för att utveckla planer för kompetensförsörjning. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes pÄ tvÄ olika företag.

Sammanfattning: Syftet med examensarbetet var att fÄ en fördjupad förstÄelse över hur barn tÀnker matematik med fokus pÄ subtraktion. Arbetet koncentrerades kring vilken uppfattning eleverna har om subtraktion i relation till addition, vilka subtraktionsstrategier de har samt om dessa skiljer sig utifrÄn ett genusperspektiv. Syftet var ocksÄ att ta reda pÄ hur subtraktion presenteras under de första skolÄren, med hjÀlp av lÀrarintervjuer och lÀroboksanalyser. TillvÀgagÄngssÀttet var sÄledes kvalitativa intervjuer med elever och lÀrare samt analys av skolornas lÀromedel. Det jag kom fram till med arbetet var att elever ofta behÀrskar mÄnga strategier innan de börjar skolan men att de sedan utvecklas till att enbart anvÀnda en metod. LÀrare har dÀrför ett ansvar i klassrummet att pedagogiskt lÀgga upp ett arbetssÀtt som hjÀlper eleverna att etablera de strategier som de har och lÀra ut flera strategier.

Matematiska problem finns och uppstÄr naturligt i vardagen. Barn upptÀcker inte dem sjÀlva utan vi mÄste göra dem synliga för att de ska lÀra sig förstÄ. Hur barn utvecklar matematiken beror pÄ hur vi vuxna lyfter fram den vid olika rutinsituationer.Syftet med examensarbetet Àr att undersöka barns strategier, dÄ de utmanas att mÀta lÀngden pÄ ett föremÄl. Vidare observerade vi hur barn delger ett annat barn sitt resultat och hur det mottagande barnet sedan tar emot och Äterskapar ett eget resultat utifrÄn det de blivit delgivna.För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning observerade vi barn födda 2001, bÄde enskilt och tvÄ och tvÄ. De iakttagelser vi gjorde var att barnen inte lÄstes i sina tankar, utan anvÀnde sig av olika hjÀlpmedel nÀr de skulle mÀta föremÄlets lÀngd.

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.