INTRODUCTION: Attempted suicide is very common. Those who arrive to a hospital by reason of attempted suicide need a nurse with qualifications in the care of suicidal patients. OBJECTIVE: The aim of this study was to compile and elucidate research which describes how patients in care for their attempted suicide experience the care that is received. METHOD: A literature review was chosen for this study. Scientific articles sought in the database CINAHL.

Suicide is the ultimate outcome of mental illness and is a big and serious problem in society. About 1500 persons commit every year suicide in Sweden and many more engage in suicidal behaviour. This review aims at, from research studies from the 21th century, find out the knowledge of riskfactors regarding the risk for committing suicide among adolescents. The research questions are: What does research say, from a psychobiological perspective, about riskfactors among adolescents regarding the risk for suicidal behaviour? How much does genetic factors have an effect on the risk for suicidal behaviour among adolescents? and : What is the importance of environmental factors such as family connections, friends and school environment concerning suicidal thoughts among adolescents?The method that is used in order to answer these questions is a researchreview including ten research-studies.

Situationer där polisen skjuter kan uppstå till följd av att gärningsmän uppvisar provokativa suicidbeteenden. Detta fenomen är känt som suicide by cop (SbC) och har visat sig utgöra en betydande andel av undersökta skjuthändelser i Nordamerika. Studien syftar till att ge en deskriptiv bild av SbC i Sverige utifrån förekomst och karakteristika gällande situationer och gärningsmän, samt att beskriva hur dessa händelser kan upplevas och hanteras av poliser. Skjuthändelser som inträffat under tidsperioden 2005-2009 granskades och intervjuer genomfördes med tio poliser som upplevt SbC-händelser. Resultatet visade att SbC svarade för 26 % av skjuthändelserna.

Bakgrund: Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland unga, en tonåring tar sitt liv varje vecka. 30-70% av dem som tar livet av sig är deprimerade, 90-95% har haft någon psykisk sjukdom. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdpersonalens åtgärder för att förebygga suicid hos deprimerade barn och ungdomar. Metod: En allmän litteratur studie genom sökning av kvalitativa och kvantitativa artiklar i elektroniska databaser och genom manuell sökning. Sammanlagt 10 artiklar granskades och analyserades.

Peritonitis is a potentially life-threatening disease in horses. With no published work from Sweden, the objective of the study was to describe the occurrence and demographics of horses with peritonitis and to evaluate the outcome of treatment in terms of short-term survival during a ten-year period in a large clinic in Sweden. Data were examined in a retrospective manner in 69 horses diagnosed with and treated for peritonitis at Universitetsdjursjukhuset (UDS) in Uppsala between 2002-2012. Demographic data examined included age, breed, gender, history, duration of illness before arriving at UDS, reason for seeking veterinary care, initial clinical findings (general state of health, heart rate, respiratory rate, mucous membrane appearance, rectal temperature, abdominal sounds, rectal examination, nasogastric tube results), abdominocentesis results (abdominal fluid analysis including visual inspection, leukocytes and protein, cytology, bacterial culture and sensitivity pattern), complete blood count (CBC), Serum amyloid-A (SAA) upon presentation and a follow up, plasma fibrinogen, plasma protein and albumin, treatments, length of hospitalisation and outcome. All medical records with the diagnosis of peritonitis were extracted from the medical records system Trofast. All records with any other diagnosis code referring to trauma such as rectal tear or ruptured uterus, recent abdominal surgery, external trauma or rupture in the gastrointestinal tract were excluded. To be included in the study, the peritoneal fluid should contain more than 20.000 cells/?L, have a peritoneal protein value of >30 g/L; or have a significantly changed peritoneal fluid sample (orange with increased turbidity or worse) in cases where no data on cells or protein were available. The horses were divided into two groups; one where the peritonitis was deemed to have an idiopathic aetiology (primary peritonitis) and the other group where the peritonitis had a possible aetiology such as intestinal parasites, impaction etc.

During the period 2002-2012, 74 people committed suicide within the Swedish judicial system. During the same period of time 702 self-destructive actions and suicide attempts were reported. The purpose of this work was to investigate and illuminate the causes which are responsible for individuals committing suicide while in custody or in prison. The theory of this  work is an ethnographic study of a special social context. A study of literature, statistics and earlier scientific research was used in this study.

Background: The numbers of crime towards women are increasing in our society. It is the medical caregiver?s responsibility to take care of these women when they are seeking help post assault. The caregiver?s task is to provide good care and performe a forensic evidence examination.

FörväntanEn berättelse om en flicka som älskar att läsa.Som växer upp och går på en skola där hon får lära sig att skapa rumsligheter.Som vill finna ett sätt som gör att hon kan omsätta allt det fantastiska hon finner i sina böcker i sitt rumsliga skapande.Hon utgår från en specifik bok, The Night Circus, skriven av Erin Morgenstern. (2011, Vintage Books)Hon söker efter sättet. Genom att läsa. Och läsa igen. Genom att klippa.

Bakgrund: Suicid är ett folkhälsoproblem och i Sverige suiciderar cirka 1400 människor varje år. Sorgen efter en närståendes suicid leder till en kris och ett lidande för de anhöriga. Sjuksköterskans roll i den vårdande relationen blir att bekräfta dessa känslor och upplevelser hos den anhöriga. Syfte: Beskriva anhörigas upplevelser om hur lidandet kan lindras i sorgen efter en närståendes suicid. Metod: Studien är en kvalitativ analys av berättelser där tre självbiografier, tre antologier samt en rapport analyserades utifrån ett omvårdnadsperspektiv.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Enligt WHO begås årligen cirka 800 000 självmord av människor världen över. I Sverige år 2012 begick 1151 personer suicid. Att förlora ett barn kan medföra en försämrad psykisk hälsa som följd. Studien har vårdvetenskapen som teoretisk referensram med fokus på hälsa, lidande och människan både som individ och del av en helhet.Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av psykisk hälsa hos föräldrar vars barn genomfört suicid.Metod: Systematisk litteraturstudium med latent innehållsanalys av sex kvalitativa och två kvantitativa artiklar.Resultat: Resultatet presenteras i tre teman: Den utlämnade människan, den lidande människan och den förnyande människan. Frekvent förekom känslor av skuld, maktlöshet, utanförskap och svårigheter att gå vidare i livet, självdestruktiva tankar och handlingar, ångest, depression och sorg.

Background and aim: The number of refugees and unaccompanied children are increasing in Sweden and these people belong to one of the groups that are at higher risk for developing suicidal behavior. At the same time the lack of research on the subject is mentioned several times by different sources. The aim of this study is therefore to investigate suicidal behavior among young refugees between the ages 13 to 18 years in Sweden, from personnel experiences in social services.Method: We have chosen a qualitative approach with seven narrative interviews that each lasted for about one hour and were recorded. The interview guide was semi structured. The respondents in this study consist of one student counselor, workers from two child psychiatry departments and four different residential care homes for unaccompanied children and young persons.Results and conclusions: The respondents had the understanding that young refugees have been through a lot, lost their families and experienced difficult traumas and a tough refuge.

Syftet med arbetet är att undersöka hur en av dessa många ?pro suicide?- usenet gruppers medlemmar kan acceptera och legitimera ett beteende som samhället i västvärlden har svårt att acceptera. Med arbetet vill jag öka förståelsen av hur medlemmarna av en "pro suicide" usenet grupp kan konstruera en verklighet där det oaccepterade kan ses som accepterat. Arbetet är skrivet ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med diskurspsykologi som analysmetod. Teori och metod valdes utifrån att arbetets fokus finns på hur medlemmarna i usenet gruppen kan konstruera en verklighet där självmord är accepterat. Det resultat som framkommit visar på en gemensam attityd inställning hos den aktuella usenet gruppen där självmordet är accepterat utifrån att det är ett individuellt beslut om en person vill leva eller dö.

År 2011 uppgick antalet personer som suiciderat i Sverige till 1387. Studier visar att den suicidbenägna patientens första kontakt med sjukvården är avgörande för hur det kommande vårdförloppet kommer att utvecklas. Ambulanspersonal är en av många yrkesgrupper som möter suicidbenägna patienter. Studier visar även på att om patienten möts av dåliga attityder så kan det medföra negativa konsekvenser för patienten. Syftet med studien var att översätta, re översätta och validera en engelsk enkät: the Suicide Behavior Attitude Questionnaire (SBAQ): för användning i den svenska ambulanssjukvården.

Suicidalitet, självskadebeteenden och psykisk ohälsa hos ungdomar är ett ökande problem. Antalet suicid i Sverige har minskat sedan 1980-talet. Men i åldersgruppen ungdomar 15-19 år har suicidantalen istället ökat markant. Suicidpreventiva åtgärdsprogram har införts för att på detta sätt försöka stoppa denna oroväckande utveckling. Syftet med detta fördjupningsarbete var att belysa ungdomars suicidalitet samt sjuksköterskans yrkesroll och förhållningssätt vid vårdandet av dessa ungdomar.

Suicid och suicidförsök  sätter närstående i en svår situation.  Lite forskning är bedrivet om vilka behov av stöd närstående har. Det lyfter  behovet  av  att sammanställa  publicerad  forskningen  inom området  för  att  identifiera  på  vilket  sätt  sjuksköterskan  kan underlätta  närståendes  situation.  Syftet  var  att  identifiera behovsområden  där  sjuksköterskan  kan  vara  till  stöd  för närstående  efter  suicid  och  suicidförsök.  Studien  var  en litteraturstudie  där  resultatet  baserades  på  elva  vetenskapliga artiklar  som  genomgick  noggrann  granskning  och  bearbetning. Resultatet  visade  att  suicid  och  suicidförsök  är  fysiskt  och psykiskt påfrestande för närstående och att det finns ett behov av att  tala  om  det  inträffade.  Social  stigmatisering  av  begreppen råder,  vilket  leder  till  att  närstående  är  selektiva  med  vilka  de väljer  att  prata  med  och  i  vilken  utsträckning  de  väljer  att  göra det.  För  närstående  till  suicidförsök  fanns även  ett  uttalat  behov av  avlastning,  då  flertalet  artiklar  indikerade  en  risk  för utbrändhet  och  emotionell  avtrubbning  till  följd  av  en  konstant oro för nya suicidförsök. I studien framkom det att sjuksköterskor behöver  mer  utbildning  inom  suicidområdet för  att  optimera vården av den suicidala och för att förbättra stödet till närstående. Närståendes  behov  av  stöd  är  fortfarande  relativt  outforskat  och mer forskning inom området behövs..