Bakgrund:Problematik kring suicid har funnits i årtusenden och suicid är ett globalt folkhälsoproblem. Enligt WHO:s statistik dör en miljon människor varje år på grund av suicid. Tidigare forskning visar att sjuksköterskan kan ha olika attityder gentemot Suicidalitet och att attityden påverkar omvårdnaden av den Suicidala patienten. Sjuksköterskan kommer i sitt omvårdnadsarbete komma i kontakt med Suicidala patienter inom alla vårdområden och behöver därför ha en beredskap att möta människor med Suicidal problematik.Syfte: Syftet är att identifiera faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd vid omvårdnad av Suicidala patienter.Metod:Studien är en litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar.Resultat:Det framkom att sjuksköterskans sinnesstämning, personliga erfarenheter, utbildning/kunskap, ålder/erfarenhet och religion påverkar sjuksköterskans attityd positivt eller negativt vid omvårdnad av Suicidala patienter.Diskussion:Omvårdnaden av Suicidala patienter underlättas om sjuksköterskan har en positiv, icke dömande attityd. Av de teman som framkommit i resultatet i litteraturöversikten är utbildning det som påverkar sjuksköterskans attityd i störst omfattning. Aaron Antonovskys teori KASAM har använts som teoretisk referensram då teorin bygger på känsla av sammanhang.

Suicidalitet, självskadebeteenden och psykisk ohälsa hos ungdomar är ett ökande problem. Antalet suicid i Sverige har minskat sedan 1980-talet. Men i åldersgruppen ungdomar 15-19 år har suicidantalen istället ökat markant. Suicidpreventiva åtgärdsprogram har införts för att på detta sätt försöka stoppa denna oroväckande utveckling. Syftet med detta fördjupningsarbete var att belysa ungdomars Suicidalitet samt sjuksköterskans yrkesroll och förhållningssätt vid vårdandet av dessa ungdomar.

Background:Borderline personality disorder is a complex mental disorder that has become increasingly common in those individuals who seek care today. These individuals are often perceived as being different by society and the health care system, because of the prejudice and lack of knowledge that exists around mental illness and borderline personality disorder. Aim: Highlighting adults experiences of living with a diagnosis of borderline personality disorder. Method: Literature study with qualitative approach. Seven articles were chosen to be read, reviewed and analyzed.

Bakgrund: Suicid är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen hos personer i åldrarna 15-44 år. I Sverige förekommer det tio gånger så många suicidförsök som fullbordade suicid. Att vårda Suicidala patienter handlar om att rädda liv och denna patientgrupp förekommer på många olika vårdavdelningar. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vårdpersonalens upplevelser av att vårda Suicidala patienter. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats där tio artiklar inkluderades.

Bakgrund: Fler än 800. 000 personer i världen dör av suicid varje år. Psykisk ohälsa var den vanligaste riskfaktorn. Suicidala patienter kunde hos sjuksköterskor väcka varierade känslor och utmana deras existentiella frågor. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors attityder till Suicidala patienter inom sjukvården.

Author: Madeleine Ahlström and Hanna PuontiTitle: To meet the invisible population - A qualitative study of men with deliberate self-injury [Att möta de osynliga - En kvalitativ studie om killar med självskadebeteende]Supervisor: Anders ÖstnäsAssessor: Jan Petersson This study aims to provide a picture of the underlying causes why men deliberately hurt themselves. It also aims to provide a picture revolving how men self-harm and what the direct effects are from their self-harm. The study describes their behaviour and how the behaviour has evolved over time. There is also a focus in the study to illustrate how society´s operative approach towards men makes their self-harm invisible, and make them an invisible population that neither the scientists nor the general population chooses to see. Self-injury is strongly associated with girls and their way of harming themselves.

Patienter med Suicidala tankar och handlingar är en skör patientgrupp som är sårbara på grund av sitt sjukdomstillstånd. Omvårdnaden av dessa patienter är en stor utmaning för ambulanssjuksköterskan som många gånger är patientens första kontakt med vården i det akuta skedet. Vårdandet kräver ett stort personligt engagemang och kan spela stor roll för att förhindra suicid och påverka patientens framtida liv och välbefinnande. Denna studies syfte var att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Suicidala tankar och handlingar. Kvalitativa djupintervjuer av åtta ambulanssjuksköterskor genomfördes.

Bakgrund: Ledarskapet för omvårdnaden är ett av sjuksköterskans kompetensområden och därmed en del av det dagliga arbetet. Därför är ledarskapet en viktig del av den nyutexaminerade sjuksköterskans kompetens för att säkerställa bästa möjliga omvårdnad för patienten. Detta kan upplevas som kravfyllt men också spännande.Syfte: Syftet med följande studie är att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor ser på sin arbetsledarroll inom den psykiatriska omvårdnaden.Metod: Kvalitativ ansats. Fem stycken intervjuer genomfördes med sjuksköterskor från tre olika avdelningar inom en psykiatrisk klinik. Intervjuerna gjordes med stöd av en intervjuguide med öppna frågor.Resultat: I materialet framkom fyra teman.

The main objective of this research was to examine description of Islam in two different schoolbooks about religion. The rapport starts with an introduction of the subject and discusses the background of the topic. After the presentation, aims, and the questions I present my methods and material used in this research. Following the method and material is earlier research where I mention some of the previous rapports and results of researchers within the discourse. The theory used to investigate the text is postcolonial and the orientalism theory presented by Edward Said.The intention of the research was to answer if the books representation contributed to an oriental description of Islam and Muslims and to see how the text and pictures where used and structured.

Det inträffar omkring 17 000 självmordsförsök i Sverige per år och hälften av dessa leder till psykiatrisk vård. Suicidriskbedömningar görs i psykiatrisk öppenvård av bland annat psykologer. Genom fem intervjuer undersökte vi ett i stort sett outforskat område: hur psykologer inom psykiatrisk öppenvård upplevde sitt arbete med suicidnära patienter. Vi använde tematisk analys för att analysera materialet vilket resulterade i två huvudteman: Att jobba på gränsen ? med undertemana Mellan liv och död, Mellan arbete och fritid och Mellan att vara psykolog och människa ? respektive Att balansera mellan acceptans och intervention ? med undertemana Förr eller senare så händer det samt Resurser och coping.

SAMMANFATTNINGSuicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem i världen och de senaste 45 åren har suicid ökat med ca 60 procent. Sjuksköterskor som arbetar inom ambulanssjukvården möter ofta patienter med psykisk ohälsa. Detta påverkar sjuksköterskan på olika sätt. Vid självmordsförsök, hot om självmord eller vid misstänkt självmord kan ambulans larmas. I den akuta situationen är ibland ambulanssjuksköterskan den första kontakten med sjukvården.

Bakgrund: Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland unga, en tonåring tar sitt liv varje vecka. 30-70% av dem som tar livet av sig är deprimerade, 90-95% har haft någon psykisk sjukdom. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdpersonalens åtgärder för att förebygga suicid hos deprimerade barn och ungdomar. Metod: En allmän litteratur studie genom sökning av kvalitativa och kvantitativa artiklar i elektroniska databaser och genom manuell sökning. Sammanlagt 10 artiklar granskades och analyserades.

Grief research generally demonstrates that children and teenagers who have lost a parent in suiciderisk developing severe psychological and physical morbidity, as well as social disabilities, in adultlife as a result of traumatic aspects of the death and complicated grief reactions. The youngbereaved also run a highly increased risk of developing Suicidal behaviour or to commit suicidethemselves. Despite these alarming reports, the research field is poorly explored and studies thattake an interest in the long-term consequences and the subjective experiences of the bereavedyoungsters are lacking. A qualitative study using narrative methods has been carried out toexamine the experiences of four young women, who during adolescence lost a father in suicide.The study specifically focuses on the grief process, the short- and long-term consequences, and theneed for social support in relation to family, extended network and society. The study reveals thatthe women?s traumatic loss has shattered their basic assumptions about the world as a safe andmeaningful place.