In this paper the authors are focusing on people that work in psychiatric acute care. How do they identify the individual that is in most need of acute care? How do they judge in this kind of cases?    The foundation in this study is in the qualitative method. The material to this study has been collected by doing qualitative interviews with six people in different professions and positions in psychiatric acute care.   The material that we collected from these six qualitative interviews has been analysed with help from Sherif?s and Hovland?s (1961) Social judgement theory.

INTRODUCTION: Research from both nurse and patient perspective highlights shortcomings in psychiatric inpatient care for people with Non-Suicidal Self-Injury (NSSI). Nursing for people with NSSI, a subject in need for further knowledge, is in this study examined through a theoretical framework based on Person-Centered Nursing and Patientology AIM: Based on people's own experiences of being cared for NSSI in psychiatric inpatient care, the aim is to elucidate development opportunities for the nursing care of this group of patients.METHOD: Seven informants, all women aged 25-31, were interviewed about their experiences of nursing in psychiatric inpatient care. The transcribed text was analyzed and categorized according to an existential hermeneutic research approach.RESULTS: The categorization of the interviews resulted in seven areas of nursing in need of development. Knowledge, Environment, Information, Routines, Involvement, Communication and The nurse?s actions.CONCLUSION: Development of nursing is prevented since NSSI is stigmatized within psychiatric inpatient care.

INTRODUCTION: Attempted suicide is very common. Those who arrive to a hospital by reason of attempted suicide need a nurse with qualifications in the care of Suicidal patients. OBJECTIVE: The aim of this study was to compile and elucidate research which describes how patients in care for their attempted suicide experience the care that is received. METHOD: A literature review was chosen for this study. Scientific articles sought in the database CINAHL.

År 2011 uppgick antalet personer som suiciderat i Sverige till 1387. Studier visar att den suicidbenägna patientens första kontakt med sjukvården är avgörande för hur det kommande vårdförloppet kommer att utvecklas. Ambulanspersonal är en av många yrkesgrupper som möter suicidbenägna patienter. Studier visar även på att om patienten möts av dåliga attityder så kan det medföra negativa konsekvenser för patienten. Syftet med studien var att översätta, re översätta och validera en engelsk enkät: the Suicide Behavior Attitude Questionnaire (SBAQ): för användning i den svenska ambulanssjukvården.

I vården av Suicidala patienter ställs sjuksköterskan inför många utmaningar samtidigt som den Suicidala patienten är i behov av ett omsorgsfullt bemötande som skapar trygghet och känslor av acceptans. De attityder som sjuksköterskan har mot patienterna är därför av stor betydelse. Syftet med denna studie var att undersöka vilka attityder till Suicidala patienter som förekommer hos sjuksköterskor samt att utforska om det finns faktorer som har betydelse för sjuksköterskans attityder. Metoden var en litteraturstudie där resultatet från tolv vetenskapliga studier har analyserats och sammanställts i olika teman. Resultatet visar att sjuksköterskor utifrån kognition, affekt och beteende, uppvisade både positiva och negativa attityder mot Suicidala patienter.

Varje år genomför cirka 1100 personer i Sverige ett suicid. Varje suicid föregås av i genomsnitt 10 suicidförsök. Detta orsakar förutom kostnader i form av oerhörda summor pengar för samhället också otroligt mycket lidande för anhöriga. Ambulanssjuksköterskan är många gånger den första resursen i vårdkedjan som den suicidnära kommer i kontakt med. Detta ställer stora krav på bemötandet av patienten men också krav på kunskap om medicinska åtgärder för att rädda personen till livet.

Självmord, eller suicid som det också kallas, är i vårt samhälle ett tabubelagt ämne där en känsla av utanförskap har belysts hos den suicidnära patienten som ibland upplever sin vård som otillräcklig. Syftet med följande studie är därför att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda den suicidnära patienten och för att genomföra detta har en litteraturstudie genomförts på fyra kvalitativa- samt fem kvantitativa artiklar där resultatet visar att sjuksköterskans syn på patienten, på sig själv samt på sin kompetens i stor utsträckning påverkar patientens upplevelse av vårdandet. Vidare beskrivet är att sjuksköterskan tycks vara benägen att sätta etiketter på patienten där vissa grupper upplevs som svårare att vårda. Sjuksköterskan uppfattar vårdandet som tungt, då den vård som förmedlas inte upplevs ge önskad effekt. Eftersom relationen mellan sjuksköterskan och patienten är av stor vikt för att främja en framtida patienthälsa anses det att en bredare utbildning bör erhållas den grundutbildade sjuksköterskan för att underlätta förmågan att sätta sin förförståelse åt sidan och därmed öka förutsättningen för den psykiskt sjuka patienten.

Bakgrund: Ungefär en miljon människor mister sitt liv av suicid årligen i hela världen. Det finns psykosociala, kliniska och biologiska faktorer bakom Suicidala handlingar. Huruvida suicid utvecklas belyses i en Suicidal process. Vården efter ett misslyckat suicidförsök upplevs oftast obehagligt och känsloladdat för suicidnära individen. Målen med vården är bland annat att främja patientsäkerheten.

During the period 2002-2012, 74 people committed suicide within the Swedish judicial system. During the same period of time 702 self-destructive actions and suicide attempts were reported. The purpose of this work was to investigate and illuminate the causes which are responsible for individuals committing suicide while in custody or in prison. The theory of this  work is an ethnographic study of a special social context. A study of literature, statistics and earlier scientific research was used in this study.

The purposes of litteratur review were to describe patients experiences of living with HIV/AIDS and and their expectations when in contact with care/healthcare. As theoretical frame has Antonovsky, A (1991) salutogenic model, sense of coherence been used. After analyzing the content of the litterature it resulted in 5 categories of experiences and 3 categories regarding expectations. The categories that regards experiences were, to feel frustration and dependance, to switch between hope and despair and Suicidal thoughts, to be able to cope with the changing self and to feel social support. The categories that regards expectations were, to feel proffessionalism/competence, to get caring treatment and feeling secure, to feel engagement/individuality in caring.

Syfte och frågeställningar: I bland annat media har man under den senaste tiden uppmärksammat flera äldre människor som valt att ta sina liv. Vårt syfte har därför varit att undersöka och beskriva hur omsorgspersonal inom olika verksamheter bemöter Suicidala äldre och ta reda på vilka kunskaper de har kring denna problematik och hur dessa har omsatts i praktiken. Ett annat syfte har också varit att beskriva vilket stöd omsorgspersonal får i att möta Suicidala äldre och vad i bemötandet som skulle kunna förbättras. Studiens frågeställningar är följande:? Vilket stöd får Suicidala äldre av omsorgspersonal? ? I vilken utsträckning får personalen stöd i att bemöta denna problematik? ? Vad skulle behöva förbättras?Metod: För att få svar på studiens frågeställningar har en kvalitativ metod valts i form av intervjuer med totalt sju informanter som i olika utsträckning har mött Suicidala äldre i sitt yrkesliv.

The aim of this study was trough qualitative interviews with teachers and counsellors in Swedish schools, to study their experiences and perceptions of non Suicidal self-injury (NSSI) in adolescents. During the study three teachers and three counsellors who worked in four different schools were conducted. The theoretical approach that was used is Michael Polanyis theory tacit knowledge. The outcome of the study was that schools did not seem to talk about NSSI as a problem and the teachers knowledge about it had come from own experiences meeting adolescents whit NSSI. The interviewed teachers and counsellors felt it hard to define NSSI, they mainly referred it to someone who cut themselves.

Studien handlar om självskadebeteende. Syftet med undersökningen var att få reda på vilka yttre faktorer som påverkade tre unga tjejer att börja skada sig själva. Forskningen på området anser att personer börjar skada sig själva pågrund av sexuella övergrepp i ung ålder, men det framgår tydligt i resultatet att sexuella övergrepp i detta fall inte påverkade tjejerna i studien. Till grund för tjejernas destruktiva beteende ligger traumatiska händelser i deras uppväxt både i lågstadieålder samt högstadieålder.Metoden som användes i studien var semistrukturerade intervjuer eftersom intervjuaren då kan rikta sin fulla uppmärksamhet mot respondenten.Resultatet är utformat på ett narrativt sätt vilket gjorde att resultatet kunde presenteras i berättelseform. I resultatet framkom vilka yttre påverkansfaktorer som påverkade tjejerna att börja skada sig, som till exempel föräldrars skilsmässa, eller plötslig död i deras nära omgivning..

The aim of this essay is to try to gain understanding and to get a more profound knowledge of suicide. The questions at issue were 1) What empirical factors are mentioned in the research as possible to explain suicide. 2) Which theoretical perspectives are discussed in research concerning suicide. To answer our questions at issue we carried out a selective research overview with a qualitative perspective. The primary documents that has been the foundation of this essay is constituted by nine of the leading researchers publications in the area of suicidology.

The aim of this literature review was to elucidate how Suicidal and self-harming patients should be treated and cared for, mainly in the acute phase in somatic care. Searches were conducted in databases with relevant keywords. Qualitative and quantitative articles were included, would not be more than 20 years, be written in Swedish or English, and match the aim of the study. Results showed that nurses and patients felt that the treatment would be respectful, non-judgmental and characterized by active listening and clear communication. Poor care was described as disrespect and lack of understanding.