Trenden för Sveriges grisproduktion är att antalet grisproducenter minskar. För att öka konkurrenskraften i den svenska grisproduktionen, är en produktionseffektivitet och lönsamhet två viktiga parametrar. För detta är en minskad smågrisdödlighet viktigt. Smågrisdödligheten har blivit allt mer omdebatterad i svensk grisproduktion och uppmärksammad i media. I Sverige är smågrisdödligheten nästan 5 procentenheter högre än i andra EU-länder.

Forskningen har konstaterat att suggor har ett inneboende behov av att få utföra bobyggnadsbeteende och att suggor som inte fått något strömaterial och därmed inte fått möjlighet att utöva bobyggnad har haft längre och svårare förlossningar. Syftet med denna studie var att undersöka ifall strategisk halmning har någon effekt på förlossningslängd, födslointervallet mellan 1: a- 3: e kulting, genomsnittsintervallet per kulting, andelen dödfödda kultingar samt aktivitetsgraden hos Suggan under pågående förlossning. I studien ingick 56 suggor från 4 konventionella gårdar som följdes under 2 grisningar. Vid en grisning fick de tillgång till 15 kg halm två dagar före förväntad grisning, (s.k. strategisk halmning) och vid den andra fick de istället 1 kg halm dagligen innan förlossningen.

Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka vilka faktorer som påverkar aggressionsnivån hos grupphållna suggor och vilka konsekvenser aggressivt beteende kan få för produktionsresultaten. Aggressivt beteende hos suggor påverkas av många olika faktorer, t.ex. boxstorlek, boxutformning, utfodringssystem, tillgång på strömedel, djurhantering och avel. Behandling med lugnande preparat eller maskeringslukter har däremot ingen betydande effekt på förekomsten av aggressivt beteende. Sådana preparat förskjuter förekomst av aggression och resulterar ofta i en kraftig stressrespons, vilket pekar på försämrad djurvälfärd.

On average half of the sows in Swedish piglet producing herds are culledannually. A significant portion of the sows are euthanized because of lameness orparalysis. Young sows and gilts are overrepresented in the category of animals,culled due to injuries in the musculoskeletal system. These injuries cause pain tothe animals. Early culling of sows/gilts also have economical consequences forthe producers.

Kullutjämning är en vanlig metod som grisproducenter runt om i världen använder för att få en högre smågrisöverlevnad. Syftet med detta arbete var att undersöka om kullutjämning är en fungerande metod för högre smågrisöverlevnad och vilka faktorer som påverkar om det bör ske en kullutjämning eller ej. De faktorer som tas upp i arbetet är bland annat kullstorleken, vid vilken vikt och ålder smågrisar ska omplaceras samt vilka smittor som kan överföras vid en kullutjämning. Födelsevikten har betydelse för smågrisöverlevnaden och kan påverkas av flera olika faktorer, som bland annat kullstorlek och smågrisarnas placering i livmodern. Vid för låg födelsevikt och för lågt intag av råmjölk, kan smågrisar få problem med olika smittor som exempelvis bakterien Escherichia coli (E.

The pig industry suffers economical loss due to stillbirths, piglet mortality and low birth weight. This is due to breeding programs that have resulted in larger litters. It has been suggested that these problems are due to the metabolic state of the sow during gestation and the fact that she might not be able to supply her foetuses with enough nutrients for survival and a high and even birth weight. A lot of research has been done to investigate whether body weight and back fat thickness of the sow has any impact on her reproductive traits and if there are any special feed components that improve reproduction. Fibers and unsaturated fatty acids have a positive impact on reproductive traits as long as the sow is fed a sufficient amount of energy and protein during gestation and lactation.

Råmjölk karakteriseras av högt proteininnehåll i form av immunoglobuliner samt låg fett- och kolhydrathalt jämfört med vanlig mjölk. Vid 24 timmar efter påbörjad grisning har prolaktin- och kortikoidnivåerna hos suggorna ökat och då sjunker proteinhalten i råmjölken, immunoglobulin-halten minskar och kaseinhalten ökar. Samtidigt ökar mjölkutsöndringen och även fett- och kolhydratshalten ökar jämfört med halten som uppmättes direkt efter påbörjad grisning. Näringsämnena syntetiseras från Suggans blod via epitelceller i alveolerna till mjölkkomponenter och kan därmed överföra näringsämnen och antikroppar till smågrisen via råmjölken. Ju fler antigener Suggan har utsatts för ju mer antikroppar förvärvar smågrisen via råmjölken och får därmed ett bredare immunförsvar.

Smågrisdödligheten är ett stort problem i grisproduktionen då den bidrar till en försämrad djurvälfärd. Många av de smågrisar som dör innan avvänjning kläms ihjäl av Suggan. För att förhindra detta är det vanligt i många EU-länder att Suggan fixeras under diperioden och i vissa fall även innan grisning. Fixeringen innebär att Suggan har en mycket begränsad rörelsefrihet och hennes välfärd är försämrad. I Sverige är det endast tillåtet att fixera Suggan vid särskilda omständigheter, då hon utgör uppenbar fara för smågrisarna eller skötaren.

There is currently no activity or behavior meters validated for sows under Swedish conditions where the sows are loose-housed during farrowing and nursing. An activity meter could in particular be used to detect sows that are getting ready for farrowing. Assistive technology in order to register different behaviors would be extremely useful in research and breeding. In this study, a HOBO Pendant G data logger was validated for two different functions. First, the function as a pure activity meter in which the accelerometer's ability to detect an upcoming farrowing was evaluated, and second, the accelerometer's ability to distinguish between the behaviors standing up, sitting down, lying ventrally and lying laterally on the right and left sides was evaluated. The accelerometer was attached to a collar around the sow's neck, and was recording its location every two seconds for six hours a day for ten days on a total of twelve sows.

Under en tidsperiod på tretton veckor mättes temperaturen på tvåhundratjugo suggor och etthundraåttiotre smågrisar i grisningsboxar vid SLUs forskningsanläggning. Vid varje mätningstillfälle mättes rektaltemperatur samt hudtemperatur på tryne, öra, bog, länd och vulva. Varje mätområde på huden mättes tre gånger vid ett mättillfälle, två olika IR-termometrar användes. Detta innebar totalt ettusen etthundra enskilda mätningar på suggor och niohundrafemton mätningar på smågrisar. som samlades in och analyserades avseende korrelation mellan de olika mätområdena på huden och rektaltemperaturen.

Dödfödda grisar och smågrisdödlighet under diperioden leder till både produktionsförlust och innebär dessutom försämrad djurvälfärd. Förluster orsakade av dödfödslar, smågrisar som kläms ihjäl av Suggan och som svälter ihjäl kan förebyggas genom god skötsel, bra djurstallar ochavelsurval. För att lyckas med detta krävs att riskfaktorer för smågrisdödlighet kan identifieras.Syftet med den här studien är att undersöka variationen i förekomsten av dödfödda smågrisar och dödligheten under digivningsperioden beroende på kullnummer, kullstorlek, säsong och besättning. Ett andra syfte är att fastställa om det finns någon upprepbarhet för suggor vad gällerförekomst av dödfödda smågrisar. Data erhölls från fyra kommersiella grisbesättningar, belägna i centrala Sverige, som använder sig av besättningsövervakningsprogrammet ?PigWin Sugg?.

The objectives of this experimental study were to investigate if a strategic method to supply loose housed sows with large quantities of straw 2 days before expected farrowing and if the sow?s body condition had any effect on the occurrence of shoulder lesions 5 weeks after farrowing. Data came from a study conducted on four commercial piglet-producing farms in southwest Sweden between March and December 2009. At each farm one batch of sows was followed during two consecutive lactations. The sows were randomly assigned to two different treatment groups and the sows that remained in the batch during the second lactation switched treatment group.

Smågrisdödligheten har ökat de senaste åren och orsaken är till stor del fortfarande okänd. Upp till 80 % av de smågrisar som dör innan avvänjning drabbas redan under de tre första dygnen efter födseln. De vanligaste orsakerna till att smågrisarna dör är att de blir ihjällegade av Suggan eller att de svälter ihjäl. Syftet med den här studien var att undersöka om grisningsboxtypen, Suggans utfodring, skötsel och arbetsrutinerna i samband med grisning och digivning har någon koppling till resultatet i smågrisproduktionen. För att hitta svar på vad som orsakat den ökande dödligheten insamlades data från 13 besättningar.

Griskött är det kött som konsumeras mest i Sverige, och en allt större del av köttet som konsumeras täcks av import. Utomhusproduktion av grisar skiljer sig mellan olika länder vad gäller både förekomst och utformning. Produktion utomhus likställs ofta med ekologisk produktion, vilket inte alltid är fallet eftersom det även finns konventionell utegrisproduktion. Det finns utomhushållna flockar som bidrar till det konventionellt producerade grisköttet i vissa europeiska länder, framförallt i Storbritannien och Frankrike. Moderna framsteg som elektriska stängsel, terrängfordon, öronbrickor i plast och förbättrade hyddor där suggorna kan grisa har bidragit till en mer konkurrenskraftig och lätthanterlig utomhusproduktion. Syftet med denna litteraturstudie var att få en ökad kunskap om konventionell produktion inomhus och utomhus genom att jämföra de två produktionssystemen med avseende på reproduktivitet och produktivitet.

Bogsår är en form av trycksår och uppstår då underliggande vävnad bryts ned som ett resultat av långvarigt tryck. Problemen drabbar främst lakterande suggor som spenderar stor del av tiden liggande. Bogsåren uppträder som synliga sår på Suggans bogparti och är diskutabelt såväl ur en djurvälfärdsmässig liksom ur en livsmedelshygienisk aspekt. Arbetet bygger på tre delar, en litteraturstudie, en omvärldsanalys och en beteendestudie. Enligt litteraturen är uppkomsten av bogsår multifaktoriell och beror på dels djurrelaterade faktorer (hull, ålder, sjukdom, tidigare förekomst av bogsår och ras etc.) samt på miljörelaterade riskfaktorer (årstid, fukt, golvtyp och värme etc.).