I denna uppsats har vi genom en kvalitativ textanalys jämfört hur Al Jazeera och SvD rapporteratom SydSudan under ett tidsspann på arton månader. Underlaget för forskningen är tio artiklarfrån SvD:s webbsida och tio artiklar från Al Jazeeras webbsida. Våra frågeställningar är; Vilkaretoriska grepp använder sig de olika medierna av och skiljer sig användningen på något sätt, ochi så fall hur? Vi har även formulerat en hypotes där vi påstår att en analys av de retoriska greppenkommer att synliggöra ideologiska underliggande meningar hos respektive nyhetsleverantör.Genom att formulera tio frågor utifrån den massmedieretoriska innehållsanalysen har vikunnat synliggöra olika retoriska grepp som används av skribenterna; däribland metaforer,liknelser, personifiering, värdeladdade ord och miljöbeskrivningar.Detta är en diskursanalys där vi tillämpat semiotiska teorier om språk och retorik. Våraresultat visade att det fanns flera likheter än skillnader gällande den språkliga gestaltningen hosde båda medierna.

The purpose of this study was to, using statistical analysis, investigate to what extent families of a different cultural background have participated in family therapy and other family treatment programs at Familjeenheten in Lund. With questions regarding the goals of treatment, and the importance of cultural competence in the treatment process we have let two unit managers comment on the statistics. The population of the study is too small to allow general conclusions to be drawn, however, we have been able to ascertain that families of a different background are over-represented relative to their percentage of Lund´s population. Familjeenheten has no statistical record of ethnicity and the interviewed persons express no certain importance in the families´ cultural origins. They express no need to develop special treatment methods that take the clients´ cultural background in regard as they feel that so many of family issues are universal.

Genom att utgå från Graham Allisons modell Organisational Behavior undersöker denna uppsats huruvida FN:s agerande vid grova brott mot mänskliga rättigheter, så som folkmord, förändrats på en tioårsperiod. Då FN inte är den ende aktör vid sådana kriser har vi valt att studera hur regionala organisationer (Organisationen för Afrikansk enhet/Afrikanska Unionen) samt enskilda stater ( USA) agerat i samma fall. Dessa undersöks utifrån Allisons modell Rational Actor. Genom att studera folkmordet i Rwanda och den humanitära krisen i Darfur ser vi hur omvärldens bemötande utvecklats. Trots att förutsättningar har förbättrats och erfarenheterna ökat kvarstår dock problematiken med att agera.

ABSTRACT: Commercial swab transport systems are used for collection and transporting of fecal and other microbiological samples. This system must maintain viability and contribute to survival of microorganisms during transport to the laboratory. Four swab transport systems have been compared, eSwab, ?- Transwab and fecalSwab, all three with flocked swabs, and Copan Venturi Transystem with rayon swabs. The study followed the recommendations from the Clinical Laboratory Standard Institute; document M40-A for recovery of Samonella, Shigella, Yersinia and Neisseria gonorrhoeae after storage for 0, 6, 24, 48 and 72 h at room- (22-25°C) and refrigerated (2-8ºC) temperature.

Konflikterna i Somalia respektive Darfur (Sudan) är två av likartad karaktär men med olikautfall, i den tidigare initierades och genomfördes en intervention medan i den senare har ensådan uteblivit. I fallet Somalia tog det inte lång tid innan FN med USA i spetsen hade tagitplats i landet med avsikt att få till stånd ett slut på den interna konflikten. Fallet Darfur är avlikartad karaktär där hundratusentals människor redan mist livet och än fler drivits på flyktmen till skillnad från Somaliakonflikten har ingen intervention ännu initierats. Med bakgrundoch en historisk överblick till konflikternas start görs ett försök att analysera de båda utfallen.För att förstå situationerna använder vi oss av fem olika förklaringsvariabler,aktörsperspektiv, system, media, suveränitet och intressen. De olika förklaringsvariablerna gertillsammans en sammansatt bild av vilka faktorer som spelar en avgörande roll i huruvida enintervention har goda eller mindre bra förutsättningar att bli ett faktum.