Dagens samtida konflikter skiljer sig ganska markant ifrån den typ av krigsföring som vi är vana att se den, exempelvis under andra världskriget där reguljära förband stred mot varandra med de allierade på ena sidan fronten och axelmakterna på den andra. I dagens konflikter är nyttjandet av irreguljära förband vanligt förekommande vilket har lett till att reguljära förband måste strida på helt andra villkor och omständigheter än förut.Under Vietnamkriget startades Operation Fenix i syfte att bemöta denna nya typ av krigsföring och de metoder som användes av den amerikanska underrättelsetjänsten var något som inte hade prövats tidigare. Tyvärr gav dessa metoder inte det underrättelsevärde som det var tänkt till en början men frågan står fortfarande kvar hur dessa metoder påverkade VCIs (Viet Cong Infrastructure)  krigföringsförmåga.Syftet med denna uppsats är att i en fallstudie granska om de metoder som Operation Fenix använde under Vietnamkriget var effektiva gentemot irreguljära styrkor samt om det finns något stöd gentemot dessa metoder i militärteorin.I uppsatsen används en teoriprövande fallstudie där David Galulas teorier implementeras i ett analysverktyg skapat utav de tre pelarna i krigföringsförmågor där varje faktor analyseras och slutligen sammanfogas till resultat till den givna frågeställningen.Denna uppsats visar på att de effekter Operation Fenix hade på de irreguljära moståndarna har ett visst samband med de teorier David Galula skapat gällande Counterinsurgency Warfare..

This Master?s Thesis is an evaluation of the software Xilinx System Generator (XSG) and blockset for Matlab. XSG is a module to simulink developed by Xilinx in order to generate VHDL code directly from functions implemented in Matlab. The evaluation was made at Saab Avionics AB in Järfälla, north of Stockholm. In order to investigate the performance of this new module XSG to simulink, a model of a frequency estimator often used in digital radar receivers were implemented in Matlab using XSG.

Uppsatsen tar sitt avstamp i ämnet krigsvetenskap och den förändring av försvarsmaktens verksamhet som de kombinerade uppgifterna, insatsförsvar och fredsbevarande insatser har skapat. Den del av krigsvetenskapen som uppsatsen riktas mot är krigföringens grundprinciper och tillämpningen av densamma inom de nya ramar som försvarsmakten agerar inom.Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida en skillnad mellan teori och praktik har uppstått gällande krigföringens grundprinciper. Genom att avgränsa området till taktisk och operativ nivå, de grundprinciper som finns i den svenska marina doktrinen och det svenska ytstridsvapnet, görs en problemformulering och uppsatsens frågeställning definieras till: Vilka skillnader kan utrönas mellan den teoretiska innebörden av krigföringens grundprinciper och den tolkning av dessa som görs inom dagens svenska ytstridsvapen?En kvalitativ metod, där litteraturstudier och intervjuer används som forskningstekniker, fastställs som lämplig metod för uppsatsen. Därefter diskuteras validitet och generaliserbarhet samt källorna ur en kritisk synvinkel.

Uppsatsens fokus ligger på att utreda om manövertänkande är implementerat i den svenska markstridsfunktionpå bataljonsnivån och vid lägre nivåer, samt manövertänkandets tillämpbarhet dåsvenska förband samarbetar med förband från andra nationer.Undersökningen har skett genom enkät och intervjuer med officerare som har hög grad av erfarenhetav att leda förband efter år 2000. Som stöd för undersökningen har teoretisk definition ochanalysverktyg utarbetats ur William S. Linds Maneuver Warfare Handbook.Undersökningen visar att svenska officerare har god teoretisk kunskap om manövertänkande samtförmåga att tillämpa manövertänkandets olika delar. Dock pekar resultatet på att svenska officeraregenerellt har begränsad erfarenhet av att tillämpa manövertänkande i varierande och komplexasituationer. Dessutom medges de inte att tjänstgöra tillräckligt länge på specifika befattningar föratt möjliggöra att nödvändig erfarenhet byggs upp.

Med fokus på Sveriges insats i Afghanistan som är en asymmetrisk konflikt där konventionella stridskrafter möter en motståndare som består av talibaner och kriminella med medel och metoder som skiljer sig från en reguljär motståndare. Problemet som kan uppstå är att motståndaren gömmer sig bland civila och förmågan till precisionsbekämpning av mål samt informationsinhämtning för att identifiera motståndare från civila blir viktigt.Syftet med uppsatsen är att se hur funktionen nyttjas i Sverige av erfarna truppförare och trupputbildare som har stor erfarenhet av prickskyttefunktionen för att sedan jämföra med insatsen i Afghanistan, FS19, och försöka se möjligheter till utveckling av funktionen vid internationell insats.Metoden kommer vara en jämförande fallstudie av prickskyttefunktionen i Sverige och Afghanistan. Med inriktning mot fyra ämnesområden (psykologisk effekt, risker, funktion och organisation) kommer en enkät att besvaras av chefer från FS19 och Arméns Jägarbataljon.Resultatet från studien är att prickskyttefunktionen nyttjades väldigt sällan på FS19. Den främsta orsaken till att den inte nyttjades var de ökade riskerna detta medförde samt att cheferna på FS19 föredrog att nyttja dem som skarpskyttar.Slutsatserna efter genomförd undersökning är att för att prickskytten skall nyttjas enligt definitionen måste befattning utvecklas i utlandsstyrkan och befattning måste övas, både för att öva prickskytten själv men också för att chef ska få förtroende för skytten och vilken effekt denne kan uppnå. Vidare måste förmågan till Personnel Recovery öka vilket ger cheferna större möjlighet att nyttja funktionen, förutsatt att befattning är övad och anses duglig..

Högkvarteret beslutade 2004 att interoperabilitet med Natos metoder har högsta prioritet i Försvarsmakten. Därför är underrättelsemetoden Intelligence Preparation of the Battlespace (IPB) vägledande för svensk underrättelsetjänsts framtagande av beslutsunderlag. Försvarsmaktens underrättelsehandbok betraktar dock IPB som en inte ?i alla avseenden tydlig? metod. Eftersom krigföring inom mark-, luft- och den maritima arenan karaktäriseras av olika faktorer, vilka ej framgår i IPB, existerar här ett problemområde.

Kriget i Afghanistan som startade 2001 har bidragit till att många civila skadats och fått sätta livet till. En av anledningarna till detta är det ökade användandet av flygstridskrafter för att skydda egen marktrupp. Flygattacker är på många sätt en bra metod för att snabbt kunna bekämpa fientliga individer samt med stor eldkraft kunna verka över stora ytor. Baksidan av att använda flygbombningar är att det i flera fall drabbar dem som inte är det utpekade målet. Kan detta vara en bidragande faktor till ett ökat missnöje mot koalitionen i Afghanistan och en direkt ökning för stödet till rebellerna? Syftet med arbetet är att undersöka om det finns ett samband mellan koalitionens flygbombningar i Afghanistan och ett ökat stöd till talibanerna från civilbefolkningen.

The purpose of this essay, entitled ?Heja Sverige! Heia Norge?, was to study the difference in nationalistic tendencies between Swedish and Norwegian news coverage of the 2015 FIS Nordic World Ski Championships in Falun, Sweden, which took place between 18 February and 1 March 2015. It was the fourth time the event took place in Falun, previous games having been held in 1954, 1974 and 1993.I performed a critical discourse analysis of a total of twelve articles split over two race days ? one where Swedish athletes outperformed Norwegian athletes and vice versa. I did this order to study if the news coverage in each of the two countries? most promininent sports papers; Sportbladet in Sweden and VG Sport in Norway, was charaterized by a nationalistic discourse, as well as comparing the two to find similarities and differences between them.Having based my analysis on theories and previous research regarding media events, nationalism, national identities, ?us and them?, imagined communities et cetera, I came to the conclusion that a nationalistic discourse is, without a doubt, present in the news coverage ? something very unique for sports journalism as a genre.

De svenska sjöoperativa helikoptersystemen såg sitt ljus för första gången på 1950-talet. Sedan denna pionjärålder har dessa system varit en del av den svenska marina krigföringen. Men vilken påverkan har de i realiteten haft på denna krigföring och hur har den svenska taktiken påverkats av helikoptersystemen?  Syftet med denna uppsats är att är utröna detta genom att belysa tre årtionden som har varit av stor vikt för det svenska marinflyget: 1960-talet, 1980-talet samt 2000-talet.För att lättare påvisa vilken effekt dessa system har haft på den svenska marina krigföringen så utgår denna uppsats ur den teori som inom krigsvetenskapen kallas för kombinerad bekämpning. Denna teori behandlar de fenomen och fördelar som uppstår då flera vapensystem och/eller vapenslag kombineras för att uppnå en synergieffekt på slagfältet.

Denna uppsats har undersökt vilka förmågor som är centrala för en chef att besitta för att bli en effektiv chef inom manöverkrigföringen. Förmågorna som denna uppsats identifierat som centrala är: Kreativitet, initiativkraft/handlingskraft, självständighet, god utbildningsståndpunkt inom taktik och stridsteknik samt förmåga i att tillämpa uppdragstaktik. Dessa förmågor anses av litteraturen som studerats i denna uppsats som de mest centrala för chefen att besitta. Vidare så har uppsatsen undersökt vilka utbildningsmetoder som kan användas för att utveckla de ovannämnda förmågorna hos elever. Det finns en mängd metoder som rekommenderas men de som anses som mest effektiva är dubbelsidiga övningar och muntliga stridsövningar under förutsättningen att elevernahar en grundlagd utbildning i taktik och stridsteknik.

Idag är det flera teoretiker inom counterinsurgency (COIN) arenan som har uppfattningen att entusiasmen för klassisk COIN teori är missriktad. Flera menar att dagens insurgent grupper skiljer sig markant från de som har verkat tidigare då dagens konflikter är mera komplexa. En av dessa är den australiske counterinsurgency officeren David Kilcullen. Han har utvecklat en teori eller ramverk som bygger på tre pelare nämligen säkerhet, politik och ekonomi. Dessa tre pelare måste utvecklas parallellt och är lika viktiga för att nå framgång i en COIN operation.Syftet med uppsatsen är att undersöka om Frankrikes misslyckande i Algeriet kriget 1954-62 kan förklaras utifrån Kilcullens moderna teori med tre pelare modellen för upprorsbekämpning.Efter erfarenheter från kriget i Indokina hade fransmännen utvecklat en COIN doktrin som de kallade "counterrevolutionary warfare".

Uppsatsen syftar till att bidra mot ökad förståelse för användandet av Air Power i olika miljöer.Uppsatsen strävar efter att belysa på vilket sätt man har nyttjat högteknologisk Air Power för atterhålla optimalt operativt övertag samt att undersöka vilka risker det eventuellt har inneburit.Detta uppnås genom att studera tre konflikter under 1990-talet och se hur man har använt sig avAir Power och titta på vilken effekt detta har haft. Det primära syftet är alltså att undersöka omhögteknologi är fördelaktigt att använda i olika nivåer av konflikter, eller om avsevärda nackdelarvisar sig.Uppsatsen syfte har också varit att identifiera hur de insatser som genomförts med dominerandeAir Power har påverkat och påverkas av teknologiska utvecklingsskillnader mellan länder.Då all krigskonst handlar om hur man nyttjar sina förutsättningar på bästa sätt blir det logiskasteget att en mindre teknologiskt utvecklad fiende kan göra högteknologisk krigföring ineffektiv.Följande hypotes prövas under arbetet: Högteknologisk Air Power är effektivt även vidasymmetrisk krigföring och vid lågintensiva konflikter.Resultatet ur studien visar att det finns både positiva och negativa effekter. De mest framträdandefördelarna är att teknologin medger flexibelt nyttjande och korta omloppstider, underlättarsamarbete och innebär vidare att ett högt tempo kan hållas genom operationen.Och nackdelarna är att det visar sig vara relativt enkelt att försvara sig under lång tid med småenkla resurser, detta kan visa sig svårhanterat för den politiska nivån. Resultatvärderingen avinsatta medel sker änsålänge alldeles för långsamt.En högteknologisk angripare gör fienden rörligare vilket i längden innebär svårigheter för denegna beslutshanteringen..

Idag påtalar våra högsta militära chefer att grunden för Försvarsmakten är förmåga till att kunna genomföra väpnadstrid. Samtidigt påtalas det av samma chefer att våra insatsförbands ska ha samma förmåga nationellt sominternationellt. I denna uppsats analyseras den svenska marinen i allmänhet och amfibiekåren i synnerhet i dettaavseende. Har den svenska amfibiekåren förmåga till att genomföra en internationell amfibieoperation i krig därväpnad strid är i fokus?William S Linds teori (Linds teori) i Maneuver Warfare Handbook har haft en central roll i uppsatsen då den haranvänds som teorianknytning för att kunna besvara frågeställningarna.

De svenska insatsförbanden anpassas för de konflikter som är normgivande idag. Konceptuellt innebärdetta att doktriner och metoder måste utvecklas för att möta utvecklingen på dagens stridsfält. Denkonceptuella utvecklingen är förhållandevis billig jämfört med den tekniska, vilket innebär attförmågeutvecklingen mer anpassas till de materiella förutsättningarna som råder. Plattformar för CloseAir Support symboliserades under 80- och 90-talet av tungt beväpnade och särskilt anpassade flygplanoch helikoptrar som verkade i nära anslutning till markförbandens strid. Idag representeras dessaplattformar av andra flygsystem som sedan tidigare är utvecklade utifrån andra kravprofiler.

Det övergripande målet för Försvarsmakten är att kunna försvara Sverige och svenska intressen, mot deväpnade hot som finns idag och kan uppstå i framtiden. För att klara det krävs ett modernt och flexibeltinsatsförsvar vilket innebär att mer resurser skall läggas på insatsförmåga och mindre på administration.Regeringen skriver i propositionen ?Vårt framtida försvar? att ett väl fungerandepersonalförsörjningssystem är en av de viktigaste förutsättningarna för insatsorganisationens förmåga.Detta kräver bland annat ett nytt utbildningssystem för totalförsvarspliktiga. Syftet med denna uppsats äratt via litteraturstudier och intervjuer beskriva och analysera om grundutbildningen av svenskainsatsförband är tillräcklig för att kunna möta framtidens krav och den vägledning som ges i våradoktriner. Uppsatsen skall ge ett svar på om försvarsmaktens doktriner är tillämpbara i en internationelloperation.