Helicobacter spp. är gramnegativa bakterier med en spiralformad, böjd eller rak kropp utan några förgreningar. De har en snabb och riktad rörelseförmåga mot magsäckens slemhinna tack vare sina flageller som kan vara unipolära eller bipolära. Virulensfaktorerna varierar inom släktet. Rörelseförmågan påverkas av kroppsutformning och flageller, men även antal adhensiner och möjlighet till ureasproduktion är viktiga virulensfaktorer.

The purpose of this study was to investigate the presence of arterial insufficiency in patients undergoing CABG surgery and whether arterial insufficiency is a risk factor for postoperative wound infections in the harvesting leg. Patients who had CABG surgery were enrolled consecutively. A total of 144 patients participated in the study. During their hospital stay demographic data was recorded, as well as pre-, intra-, and postoperative tests and risk factors. The patients answered a questionnaire regarding postoperative wound infections 30 days after surgery patients answered a questionnaire regarding infections.

Toxoplasma gondii är en intracellulär, zoonotisk parasit med förmågan att infektera i stort sett alla varmblodiga vertebrater, medan endast kattdjur kan fungera som huvudvärd. Parasiten finns spridd hos människor och djur över hela världen. Vid symptomatisk infektion med T. gondii ses en varierande klinisk bild. Kongenitalt överförd smitta leder potentiellt till abort eller neonatal infektion.

H-1 parvovirus (H-1PV) är ett autonomt onkolytiskt parvovirus. Dess naturliga värddjur är råtta, men det kan även infektera andra vertebrater. H-1PV kan tas upp av alla celler men är endast skadligt för prolifererande celler i neonatala djur och tumöromvandlade celler. Vid infektion av tumörceller kan tumörsupprimerande mekanismer genereras. Dessa kan vara direkt cytotoxiska och celldödande, eller indirekta genom att aktivera viralt eller tumörspecifikt immunsvar.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva förebyggande omvårdnadsåtgärder vid ventilatorassocierad pneumoni (VAP), vilket är en form av pneumoni som är sjukhusförärvad och relaterad till att patienten är intuberad, så kallad nosokomial infektion. Längre vårdtid, ökad kostnad samt mortalitet ses vid VAP. Resultatet som framkom var att personal ska ha god handhygien vilket var en av viktigaste åtgärden för att förebygga VAP. Andra förebyggande omvårdnadsåtgärder är att vårdpersonal ska hjälpa patienten som vårdas i respirator med munvården och använda hjälpmedel för detta. Personal ska även hjälpa patienten med lämplig höjning på huvudgärden då detta också minskar riken för VAP, även sugning och befuktning av luftvägar är en åtgärd som patienten behöver hjälp med..

Toxoplasma gondii är en parasit som kan infektera alla varmblodiga djur, men orsakar sällan komplikationer om den inte infekterar en dräktig eller immunosupprimerad individ. Den är ett stort problem för fårnäringen i och med de aborter, dödfödslar och neonatala dödsfall den orsakar. Då parasiten bildar vävnadscystor hos sin mellanvärd innebär infekterat fårkött en smittorisk för människa. I försvaret mot en toxoplasmainfektion är den cellmedierade immuniteten allra viktigast med tanke på att T. gondii är en intracellulär patogen. De viktigaste cellerna i skyddet mot infektion är NK-celler, aktiverade makrofager och T-celler.

Syftet med detta arbete var att redogöra för hur EHV-1 orsakar abort hos dräktiga ston samt patogenes och egenskaper hos viruset som leder fram till abort. Ekvint herpesvirus typ 1(EHV-1) är ett ?-herpesvirus som finns över hela världen och kan orsaka tre olika typer av sjukdomar hos häst: Respiratorisk sjukdom, neurologisk sjukdom och abort. EHV-1 överförs främst genom inandning av aerosoler från infekterad häst och orsakar först luftvägssjukdom och viremi. Viruset bildar sedan latens, främst i lymfknutor nära de övre luftvägarna samt i trigeminala ganglier.

Detta arbete är inriktat på hur frekvensen av MRSA eller metecillinresistenta Staphylococcus aureus ser ut inom hästsjukvården runt om i världen och speciellt i Sverige idag. Arbetet behandlar frågor kring hygien och smittspridning, vad som behövs för att djuromvårdnaden ska bli säker och effektiv för både djuren och människorna som arbetar i djursjukvården. En av de viktigaste metoderna för att minska smittspridningen är att klinikerna har handfasta hygienrutiner och en plan för hur hästar med misstänkt eller verifierad MRSA ska hanteras på kliniken. Enkätundersökningen i arbetet syftar på att få en inblick i arbetsätt och medvetenhet om MRSA vid olika hästkliniker i Sverige. Arbetet belyser hygien och skötsel av patienter med MRSA infektion.

Hästar över hela värden är infekterade med gastrointestinala parasiter. De parasiter som har högst prevalens och orsakar sjukdom hos häst är cyathostominer, Parascaris equorum, Anoplocephala perfoliata och Strongylus vulgaris. Parasiterna kan orsaka alvarliga symtom så som obstruktion, kolik, avmagring och de kan även ge komplikationer som kan leda till döden. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa information om hästens parasiter och om tillgängliga analysmetoder samt att undersöka dagens möjligheter till ett hållbart kontrollprogram för att minska resistensutveckling. Problematiken med den ökande resistensen har gjort att regelbunden avmaskning för att minska prevalensen av parasiterna har börjat ifrågasättas. Idag finns det kontrollprogram för att minska resistensutvecklingen hos hästens gastrointestinala parasiter.

This literature study assembles current knowledge about CODD (Contagious Ovine Digital Dermatitis). The aetiology of this disease is not completely known and to obtain a manageable overview, this study aims to summarize the knowledge from published studies and shed light on the subject. Search for literature on the subject has been made in the Web of Knowledge, PubMed and Google Scholar, and has been compiled in this paper. Footrot and ovine interdigital dermatitis are differential diagnosis of CODD and they possibly have a common role in the emergence of CODD. Several studies have drawn parallels to bovine digital dermatitis.

Regardless of what discipline nurses work in, wound care is one of the tasks. Caring for wounds involves early detection of signs of infection, in order to avoid complication. Wound infection extends suffering for the patient and causes unnecessary costs for society. The aim was to describe how nurses can identify infection in wounds. Method: The design of the study was a literature review, where13 scientific articles were examined and analyzed.

Regardless of what discipline nurses work in, wound care is one of the tasks. Caring for wounds involves early detection of signs of infection, in order to avoid complication. Wound infection extends suffering for the patient and causes unnecessary costs for society. The aim was to describe how nurses can identify infection in wounds. Method: The design of the study was a literature review, where13 scientific articles were examined and analyzed.

Hiv-infektion är en sjukdom som drabbar människor runt om i världen. Sjukdomen är livslång och påverkar alla aspekter i den Hiv-smittades vardag. Stigmatisering och moraliska attityder mot de Hiv-smittade i samhället är vanligt då sjukdomen vanligen sätts ihop med sexualitet och utsatta grupper i samhället. Syftet med denna studie var att beskriva hur de Hiv-smittade upplever sin livssituation. Metoden var en litteraturstudie där tio artiklar med kvalitativt material analyserades.

Theories about exposure and risk-taking in an everyday environment show a connection between parental strategies, parent-child relationship and exposure on the Internet. In the present study, the Internet is presented as an everyday activity. Negative exposure is seen as an outcome of risk-taking. The purpose of the study was to examine in what way parental strategies together with the parent-child relationship were related to the teenagers? negative experiences on the Internet, which consisted of three categories: 1) Exposure to pornographic sites, 2) Exposure to upsetting and violent material, 3) Digital bullying.

Hudinfektioner är ett mycket vanligt problem hos reptiler som hålls i fångenskap. 29 % till 64 % av alla dermatologiska problem hos reptiler är orsakade av felaktig skötsel. I det här arbetet sammanställs orsaker till såruppkomst och några specifika sår samt några av de sårinfektioner som kan drabba reptiler. Reptilens hud beskrivs med fokus på vad som skiljer sig från däggdjurshud, även ömsning berörs. Några av infektionernas förekomst i Sverige kommenteras. Sår kan uppkomma t.ex.