Capio Företag i Lund utför hälsokontroller och som ett led i kvalitetssäkringen jämfördes två mätmetoder för njurfunktionsundersökning i denna pilotstudie. För att undersöka metodernas potential att identifiera asymptomatiska njurfunktions-nedsättningar vid hälsoundersökningar bestämdes två serummarkörer för glomerulärfiltrationshastighet (GFR), S-Kreatinin och S-Cystatin C hos 68, Subjektivt friska, personer i åldern 28-82 år.S-Cystatin C men ej S-kreatinin visade signifikant ökning med åldern och fångade således in den åldersbetingade sänkningen av GFR. Det fanns statistiskt signifikant (p.

Mindfulness har i ett flertal studier observerats vara sammankopplatmed olika aspekter av hälsa: biologiska, psykologiska såväl som sociala aspekter. Syftet med föreliggande studie är att 1) belysa hur hälsa kan främjas genom mindfulnessmetoder och 2) genom den biopsykosociala modellen belysa komplexiteten i hälsa som begrepp och därigenom uppmana sjukvården att mer aktivt använda sig av multidimensionella modeller. Urvalet bestod av psykologistudenter (n=125) och arbetssökande (n=30). Genom Pearson korrelationskoefficient erhölls resultat som visar att det finns ett starkt samband mellan mindfulness och olika hälsoaspekter och även ett starkt samband hälsoaspekterna sinsemellan. Resultaten i föreliggande studie är i enlighet med rådande teorier som säger att mindfulness påverkar hälsa positivt genom bättre verklighetsanpassning och att hälsa är en komplex företeelse med flera interagerande komponenter..

I den här studien undersöks hur lyckliga människor är och skillnader i livstillfredsställelse, mellan olika nivåer av positiva och negativa emotioner, samt vice versa. Insamling av data kommer från en databas. Frekvens analys, oberoende t-test och envägs ANOVA utfördes för att besvara forskningsfrågorna. Studiens resultat visar att de flesta människor värderar sin lycka (Subjektivt välmående) positivt. Det finns signifikanta skillnader i livstillfredsställelse, mellan hög/låg och hög/måttlig/låg nivåer av positiva emotioner och negativa emotioner, samt vice versa.

Syftet med undersökningen är att undersöka gymnasielärares inställning till utomhuspedago-gik, samt ta reda på vilka möjligheter och eventuella svårigheter de ser med metoden. Vi vill även undersöka om det finns någon skillnad mellan biologi, naturkunskap, och geografilära-res inställning till att använda sig av utomhuspedagogik. I styrdokumenten finns det starkt stöd för metoden och tidigare forskning lyfter fram de positiva effekterna av utomhuspeda-gogik. Ett Subjektivt urval av gymnasielärare gjordes, intervjuer genomfördes och analysera-des. Resultaten visar att dessa gymnasielärare har en positiv inställning till utomhuspedago-gik och att de gärna använder metoden trots att den medför svårigheter.

Detta examensarbete är en förstudie där väl lyssningsanpassade rum har undersökts både objektivt och Subjektivt med syftet att kunna identifiera och tolka allmänna akustiska fenomen som uppstår, och upplevs, samt upplysa läsaren om dessa. Rapporten behandlar ljudfysik så som akustik och våglära, ljudteknikerns roll, psykoakustik, kontrollrum och teknisk utrustning. De mätningar och lyssningstest som utförts har alla utgått ifrån den tänka lyssningspositionen som sedan ställts mot specifika krav och rekommendationer från AMS (Audio Measurement Standards) och EBU (European Brodcasting Union). Lyssningstesten har gjorts efter EBU-standard. Även intervjustudier har genomförts med erfarna ljudtekniker.

Utgångspunkten för denna uppsats ligger i Subjektivt upplevda brister i ljudkvalitet vid konsertplatsen Dalhalla. Dalhalla är ett gammalt kalkbrott som byggts om till konsertplats med sittplats för tusentals besökare. På repertoaren återfinns musikdramatiska verk och opera likväl som pop- och rockkonserter. Enligt ansvariga ljudtekniker i Dalhalla finns vissa uppmätta brister vad gäller bland annat enhetlig täckning av publikytan. Utöver detta har det från flera håll yttrats missnöje över ljudets kvalitet.

Denna studie handlar om ungdomar och deras bildarbete i skolkontext. Undersökningenutgår ifrån den sociokulturella perspektiv och den designteoretiska perspektiv. Syftetmed studien har varit att skapa förståelse för hur ungdomar väljer att kommunicerarmed bilder, ikoner och andra symboler i bildarbeten när de gör bildarbete. Studien hargenomförts med kvalitativ metod och urvalet har gjorts i två steg genom Subjektivt urvaloch systematiskt urval. Insamling av material har skett genom att ungdomarna fick göraett symboliskt självporträtt samt att ungdomarna intervjuades.

I denna uppsats undersöks språk och stil i tolv kolumner i gratistidningen Metro. Min hypotes är att språket och stilen i kolumnerna är vardagligt, talspråksnära, inte så strikt och Subjektivt. I uppsatsen undersöker jag därför LIX, syntaktisk nivå i form av meningslängd, sats- och meningsbyggnad, lexikal nivå i form av ordens längd, bruklighet, form, stilvalörer samt förekomsten av anglicismer, textnivån i form av konjunktionella adverb och slutligen retoriska grepp i form av lyssnaraktivering.Resultatet visar att kolumnen som texttyp ligger nära skönlitteraturens språk och stil, men också har gemensamma drag med tidningsspråket. Men det förekommer en del variationer eftersom kolumnerna är skrivna av skribenter med olika bakgrund. Kolumnerna kan knappast sägas vara talspråkliga och språket är till skillnad mot min hypotes tämligen strikt.

Problemställning: Forskningen om stöd till personer som erhållit den medicinska diagnosen demenssjukdom är bristfällig. Även hur olika vårdteam med sjuksköterskor kan använda stödet, ordinera oberoende och få ordinerat beroende omvårdnadsåtgärder behöver kartläggas och vidareutvecklas. Vad erbjuds för stöd direkt till och hur kan sjuksköterskan stödja personer med demensdiagnos. Syfte: Syftet var att belysa stöd för personer med demenssjukdom.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Dessa granskades, analyserades och kategoriserades för att finna stöd för personer med demenssjukdom.

Samhället uppmuntrar individer att se över sina hälsovanor för att öka välbefinnandet. Syftet var att undersöka om val av fysisk aktivitet hade effekt på den generella hälsan i ökat Subjektivt välbefinnande samt om det fanns könsskillnader i dessa. Sextio män och kvinnor mellan 25-50 år valdes slumpmässigt ut från träningsanläggningar för att besvara the 12-item General Health Questionnaire (GHQ-12) samt Swedish Core Affect Scale (SCAS). Resultatet visade på signifikant ökning av välbefinnande efter fysisk aktivitet samt inga könsskillnader. Dock fanns en signifikant interaktionseffekt mellan kön och fysisk aktivitet, de män som promenerade och kvinnor som konditionstränade hade högst välbefinnande och generell hälsa.

Fatigue är vanligt förekommande hos personer med kronisk sjukdom. Det kan definieras som ett Subjektivt, obehagligt symtom som omfattar hela kroppen och sträcker sig från trötthet till utmattning. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av fatigue hos personer med kronisk sjukdom. Femton kvalitativa artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Det resulterade i fyra slutkategorier: att känna sig tömd på energi, att känna kroppsliga förändringar och rädsla, en osynlig känsla som begränsar det dagliga livet samt att söka vägar att klara av vardagen.

Vi ställs dagligen inför väldigt många val och beroende på vilka val vi väljer att göra kommer dessa till stor del att påverka hur vi lever vårt liv och även hur tillfreds vi kommer att vara med livet. Vi baserar många av våra val på känslomässiga förutsägelser som är våra antaganden om hur framtida händelser kommer att påverka oss känslomässigt. Våra känslomässiga förutsägelser är dessvärre ofta påverkade av olika bias som gör att vi missbedömer hur starkt och under hur lång tid vi kommer att reagera känslomässigt på kommande händelser, vilket i sin tur påverkar vilka val vi kommer att göra. Den här uppsatsen kommer att undersöka hur våra känslomässiga förutsägelser påverkar vårt subjektiva välbefinnande och även hur förståelse för detta skulle kunna användas i psykologisk coachning i form av interventioner för att hjälpa människor att göra fler val som leder till ett ökat Subjektivt välbefinnande..

Denna studie undersökte kulturella skillnader i emotionella och kognitiva aspekter av Subjektivt välbefinnande, mer specifikt uttryckt; nivåer av positiva, negativa och balanserade känslor och hur dessa påverkar välbefinnande. Studien innefattar 212 infertilitetsdrabbade kvinnor i det individualistiska landet Sverige och det kollektivistiska landet Iran. Korrelationsanalys, regressionsanalys och One-way ANOVA användes för att besvara forskningsfrågorna. Resultaten visade ingen kulturell skillnad i kognitivt välbefinnande; men Svenska kvinnor uppgav högre känslonivåer, medan de Iranska i större utsträckning kunde uppleva motsatta känslotillstånd samtidigt. Balanserad affekt var huvudsaklig prediktor för välbefinnande i båda grupper.

Vi vill i studien skildra tillvägagångssättet vid en överlåtelse för att få en förståelse för vad processen innebär för den enskilda företagaren. För det andra vill vi redogöra säljarens perspektiv på värden som finns i det existerande företaget och som inverkar i överlåtelseprocessen.En kvalitativ fallstudie med utgångspunkt i en induktiv ansats har genomförts med strukturerade och ostrukturerade intervjuer. Samtliga intervjuobjekt har varit anonyma för att möjliggöra informationsdelgivande. Överlåtelsen skedde parallellt med studiens gång och därför har studien även haft en interaktiv forskning.Hur överlåtelseprocessen blir beror på företagarens tidigare erfarenheter. Egenskaperna en företagare besitter samt målen som finns för överlåtelsen och dess finansieringsbehov är andra påverkande faktorer.

Syftet med denna studie är att undersöka matbutiksanställdas upplevelse av kompetensutveckling och hur de anser att de uppnår kompetens. Ger kompetensutvecklingar en kompetens som de deltagande individerna finner användbar? Uppsatsen är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats. Undersökning är gjord genom halvstrukturerade intervjuer med åtta Subjektivt utvalda matbutiksanställda, och resultatet presenteras narrativt, där varje intervju följs av en analys utifrån våra teoretiska utgångspunkter. En sammanfattande analys redogör för helheten som skapats utifrån de delar som varje intervju utgjort.