Sökresultat:
665 Uppsatser om Subjektivt välmćende - Sida 28 av 45
Social blandning och blandade upplÄtelseformer : En kvantitativ studie med tonvikt pÄ nyproducerade bostadsomrÄden
Bostadsfra?gor utgo?r en stor del i samha?llsplanering, och boendesegregation har under de senaste a?ren uppma?rksammats. Syftet med denna masteruppsats a?r att analysera befolkningssammansa?ttningen i nyproducerade bostadsomra?den med sa?rskilt fokus pa? blandade uppla?telseformer som metod fo?r att uppna? social blandning. Uppsatsen a?r skriven pa? uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och grundas i en teori om att blandade uppla?telseformer bidrar till en o?kad social blandning och da?rmed ett mindre boendesegregerat samha?lle.
Det gör ont! ? en litteraturstudie om att leva med lÄngvarig smÀrta
Introduktion. MÄnga personer med lÄngvarig smÀrta upplever en minskad livskvalité. Som blivande sjuksköterskor kommer vi i vÄr yrkesroll att trÀffa mÄnga patienter med lÄngvarig smÀrta och det Àr dÀrför nödvÀndigt för oss att ha kunskap om patienternas upplevelser av att leva med lÄngvarig smÀrta. Bakgrund. MÄnga personer Àr idag drabbade av lÄngvarig smÀrta.
KOMMUNIKATION N?R SINNENA SVIKTAR. En litteratur?versikt om kommunikationen mellan sjuksk?terskor och personer med demenssjukdom
Bakgrund: Demenssjukdomar har inget botemedel och p?verkar hela tillvaron f?r den
drabbade och personer i dennes n?rhet. Den kognitiva f?rm?gan som innefattar att tolka och
f?rst? information, samt f?rm?gan att g?ra sig f?rst?dd ?r n?got sjukdomen pr?glas av.
Sveriges befolkning lever allt l?ngre, vilket ocks? inneb?r en ?kning av f?rekomsten av
demenssjukdomar. Detta st?ller krav p? sjukv?rden och p? sjuksk?terskans bem?tande samt
kommunikationsf?rm?ga.
KlÀdesborste eller skohorn? : En sprÄklig och innehÄllslig jÀmförelse av Jan Guillous
KlÀdesborste eller skohorn? En sprÄklig och innehÄllslig jÀmförelse av Jan Guillous Ondskan i vanlig och lÀttlÀst version.I denna uppsats görs en sprÄklig och innehÄllsmÀssig jÀmförelse mellan tvÄ versioner av Jan Guillous bok Ondskan, dels originalversionen, dels en version som Àr bearbetad för att vara lÀttlÀst.I uppsatsen ges först en bakgrund till den svenska produktionen av böcker som Àr speciellt tillrÀttalagda för att vara lÀtta att lÀsa. Dessa lÀttlÀsta böckerna har ibland kritiserats, dÄ vissa mÀnniskor anser att lÀttlÀsta bearbetningar av böcker förvandskar och förstör texterna. I uppsatsen undersöks om detta stÀmmer.De faktorer som jÀmförs i originalversionen och den lÀttlÀsta versionen Àr strykningar, perspektiv, ord och meningsbyggnad. I studien av strykningar undersöks vilka scener som strukits i den lÀttlÀsta versionen.
Fra?n mo?rkret stiga vi mot ljuset : den tidiga svenska arbetarro?relsens strategiska musikanva?ndning
Den ha?r uppsatsen handlar om den svenska arbetarro?relsens musikanva?ndning. Ro?relsens anva?ndande av musik belyses och analyseras ur ett historiskt, politiskt och strategiskt perspektiv. Uppsatsen belyser arbetarro?relsens tidiga period i Sverige, vilket inneba?r att senare a?r och nutida perspektiv inte sta?r i fokus.
Rekryteringsprocessen : - med fokus pÄ det personliga brevet
Problemet idag Àr att det ofta Àr mÄnga sökande till varje ledig tjÀnst som utannonseras. För att fÄ komma pÄ anstÀllningsintervju och presentera sig krÀvs det att man klarar sig förbi första gallringen. Grundtanken med uppsatsen var att ta reda pÄ om det personliga brevet har nÄgon betydelse i rekryteringsprocessen. Detta gjordes med hjÀlp av följande fem frÄgestÀllningar: hur gÄr rekryteringsprocessen till fram till att ansökningarna nÄr företaget, vad sker frÄn det att ansökan nÄr företaget till att man kallar till intervju, vilken betydelse har kravprofilen vid bedömningen av det personliga brevet, vilken betydelse har de personliga egenskaperna samt vilken betydelse har det personliga brevet i urvalsprocessen. FrÄgestÀllningarna omfattar hela rekryteringsprocessen för att man ska kunna sÀtta in det personliga brevet i sitt sammanhang och pÄ sÄ sÀtt fÄ en bild av dess betydelse.
AngÄende presens particip. En korpusstudie av presens particips syntaktiska funktion i svenskt skriftsprÄk.
Denna uppsats handlar om hur presens particip fungerar syntaktiskt isvenskt skriftsprÄk. Genom sökningar huvudsakligen i Stockholm-UmeÄ-korpusen Suc II, men Àven i Parole, hÀmtas drygt 800 exempel pÄhur presens particip anvÀnds i svenskt skriftsprÄk. Dessa particip delasupp i undergrupper beroende pÄ vilken syntaktisk funktion de har:huvudord i nominalfras, attribut, bundet och fritt predikativ, adverbialoch predikativt attribut. Det sistnÀmnda redovisas tillsammans med frittpredikativ.FrÄgan om de presens particip som fungerar attributivt har adjektiviskeller verbal betydelse undersöks. Denna bestÀms genom att de attributsom har verbal betydelse antas kunna skrivas om till en relativsats.Resultatet visar bl.a.
Ett stadsbyggnadskontors kapacitet : En studie över omstÀllningen till att planera för mer hÄllbart resande i VÀstra Roslags-NÀsby, TÀby kommun
Denna uppsats har syftat till att o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur omsta?llningen till att planera fo?r mer ha?llbart resande upplevs och kan hanteras av tja?nstema?n pa? stadsbyggnadskontoret i Ta?by kommun. Genom en kvalitativ studie har tja?nstema?n i projektgruppen fo?r Va?stra Roslags-Na?sby liksom konsulter inriktade mot mobility management intervjuats. Utifra?n begrepp som ha?llbar mobilitet, resilienta institutioner, mobility management och livsva?rldsperspektiv har respondenternas upplevelser och erfarenheter av att arbeta med ha?llbart resande i stadsbyggnadsprocessen studerats.
Fungerande a?ldreomsorg trots spra?ksva?righeter : Hur kan alternativa vÀ?gar till kommunikation uppnÄ?s nÀ?r det talade sprÄ?ket inte fungerar?
Forskningen visar att spra?ket a?r viktig na?r det kommer till va?rd. Denna studie syftar till att underso?ka hur va?rdgivare inom hemtja?nsten hanterar och uppfattar spra?ksva?righeter med a?ldre invandrare som inte kan svenska. Fo?r att besvara syftet har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomfo?rts med sex stycken va?rdpersonal inom hemtja?nsten.
Barn p? v?g in : En scoping review om barns rekrytering till kriminella g?ng och f?rebyggande insatser
Ungas involvering i g?ngkriminalitet har ?kat markant i Sverige under de senaste ?ren och utg?r en v?xande samh?llsutmaning med l?ngtg?ende konsekvenser f?r trygghet och social sammanh?llning. Syftet med denna scoping review ?r att sammanst?lla och kartl?gga befintlig forskning om unga personer i eller p? v?g in i g?ngkriminalitet, med fokus p? vilka risk- och skyddsfaktorer som identifieras i litteraturen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur dessa faktorer beskrivs i relation till socialt arbete och f?rebyggande insatser.
Att utforma komplexa digitala grÀnssnitt med kontextuellt stöd : En studie i anvÀndbarhet som gÄr pÄ djupet
NÀr digitala produkter ska utvecklas, egentligen alla typer av produkter, mÄste dess anvÀndbarhet utvecklas av nÄgon behörig i omrÄdet. Vad som Àr bra design Àr dock delvis subjektivt, beroende pÄ bland annat faktorer som tidigare erfarenheter och kunskap. NÄgot som ibland blir bortglömt Àr de yttre faktorerna som pÄverkar anvÀndbarheten. Det Àr precis vad kontext handlar om, de faktorer som normalt sett inte faller under anvÀndbarhet, utan mer som ett extra tillbehör. Vikten av kontextuell förstÄelse fÄr dock aldrig underskattas, och det Àr precis vad den hÀr studien Àr Àmnad för.
Sjuksköterskans erfarenheter av hur god omvÄrdnad med bergenmodellen som stöd kan förebyga hot och vÄld pÄ en sluten psykiatrisk avdelning
SAMMANFATTNINGBakgrundPsykiatrisk slutenvÄrd Àr ett sÀrskilt utsatt omrÄde inom hÀlso- och sjukvÄrden sett till hot- och vÄldssituationer. VÄld och psykisk sjukdom behöver inte ha ett samband, dÀremot kan psykisk sjukdom vara en av de bakomliggande faktorerna till aggressiva, utÄtagerande och vÄldsamma beteenden. Sjuksköterskans uppgift inom den psykiatriska slutenvÄrden Àr att ge hÀlsofrÀmjande omvÄrdnad utifrÄn patientens autonomi och vÀlbefinnande. VÄrden kan se annorlunda ut eftersom sjÀlvbestÀmmandet kan tas ifrÄn patienten och sjuksköterskans omhÀndertagande blir dÄ allt mer vÀsentligt.Bergenmodellen rekommenderas av Stockholms lÀns landsting och Àr en modell som beskriver hur sjuksköterskan inom psykiatrin ska arbeta förebyggande mot hot och vÄld i det vardagliga arbetet.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av vad god omvÄrdnad innebÀr inom den psykiatriska slutenvÄrden samt hur omvÄrdnaden med Bergenmodellen som stöd kan förebygga hot och vÄld pÄ avdelningen.MetodEn kvalitativ semistrukturerad intervjumetod valdes. Sex intervjuer genomfördes inklusive en pilotintervju.
Tre livsstilsmagasins omslag under 60 Är : En studie om hur Damernas VÀrlds, Feminas och Veckorevyns omslag har utvecklats frÄn 1952 till 2012
Syftet med den ha?r uppsatsen a?r att underso?ka pa? vilket sa?tt omslagens form och inneha?ll fo?r tre olika livsstilsmagasin fo?r kvinnor: Veckorevyn, Damernas Va?rld och Femina, har utvecklats fra?n 1952 fram till 2012. Ett ytterligare delsyfte a?r att kunna diskutera varfo?r utvecklingen sett ut som den gjort. Underso?kningen har genomfo?rts med en kvalitativ ansats genom analyser av 39 olika tidskriftsomslag, samt kompletterande intervjuer med tre grafiska formgivare vid de underso?kta tidskrifterna.
Prediktorer för sprintförmÄga hos elitfotbollsspelare : Korrelerar styrke- och hopptest med sprintförmÄga över 10 meter?
Bakgrund Arbetet och dess psykosociala arbetsmiljo?faktorer a?r av betydelse fo?r va?lbefinnande i arbetslivet. Syftet med detta examensarbete var att underso?ka sambandet mellan arbetsmiljo?faktorer, arbete-livsbalans och arbetsrelaterat va?lbefinnande samt att identifiera fo?rklaringsfaktorer fo?r va?lbefinnande i arbetslivet.Metod En kvantitativ tva?rsnittsstudie genomfo?rdes med insamlad data fra?n ett pa?ga?ende projekt, GodA-projektet. Ansta?llda inom tre kommunalt a?gda bolag i Ga?strikland (n = 303) fick a?r 2013 besvara en enka?t.
UpprÀttande av arbetsrutiner för bullerutredare
Buller defnieras som oo?nskat ljud och a?r idag ett va?xande miljo?problem i Sverige. Vectura a?r ett teknikkonsultfo?retag inom infrastruktur. Bland deras tja?nster inga?r kartla?ggning och fo?rebyggande av omgivningsbuller.