Sök:

Sökresultat:

1251 Uppsatser om Subjektivt upplevd hälsa - Sida 32 av 84

PÄverkan pÄ den ackommodativa responsen med olika ackommodativa stimuli för BKC

Syfte: Studiens syfte var att undersöka om BKC-tavlans ackommodativa stimulus Àndras av att tillsÀtta optotyper av olika form, storlek och placering till den klassiska BKCtavlan.Metod: Fem olika tavlor tillverkades och jÀmfördes dels subjektivt med ett högneutralt BKC-test och dels objektivt med en vÄgfrontssensor av mÀrket Complete Ophtalmic Analysis System (COAS HD VR?). En av tavlorna var den traditionella BKC-tavlan, de andra hade optotyper med varierande storlek, form och placering. MÀtningarna utfördes pÄ 40 cm. MÀtningarna gjordes pÄ 30 personer mellan 18 och 40 Är.Resultat: De fem tavlorna visade ingen statistiskt signifikant skillnad i ackommodativ respons, vare sig med BKC eller COAS?.

AnstÀllningsbarhet bland unga vuxna - en kvalitativ studie om upplevd anstÀllning

The objective of this thesis was to investigate how young adults view their own employabilityand to see if there was a connection between their view and their social background. Themethod used in the thesis is qualitative with a hermeneutic approach. The interviews includedwere of semi-structured kind. The main result is that respondents in the thesis expressed similarviews on their perceived employability regarding commitment and energy at work, networkingand contacts and job discrimination but there were some distinctions noted regardingtheir view on education and working life experience. The respondents from working classbackgrounds tended to focus more on education than the respondents from middle class/uppermiddle class backgrounds.

Lyckans land? : En ekonometrisk studie över nationshemvistens pÄverkan pÄ upplevd lycka.

Does the country people live in affect the probability of them experiencing happiness? Can a country variable in an ordinal regression model be affected when microeconomic and macroeconomic factors are added to the model? The possible outcomes are either that the country variable affects less when the additional predictors are added to the model, or that they stay the same. The micro data is collected from the European Social Survey database, the macro data is collected from the World Bank. The country variable becomes less substantial when additional variables are added to the model. The variable with the most influence over expected happiness apart from the country variable is whether the individual often socializes with friends or not.

Vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer har ett samband med hÀlsan hos personal inom vÄrd och omsorg?

För att fÄ personalen pÄ en arbetsplats att trivas och mÄ bra bör en mÀngd faktorer tas i beaktande. Faktorer som beskrivs som viktiga Àr rolltydlighet och rollkonflikter, balans mellan krav och kontroll, upplevelsen av socialt stöd och balans mellan anstrÀngning och belöning. DÄ syftet med studien var att undersöka vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som har ett samband med hÀlsan hos personal inom vÄrd och omsorg anvÀndes en enkÀt som mÀtte alla ovanstÄende omrÄden. Denna enkÀt kompletterades med frÄgor gÀllande kontakten med vÄrdtagarna. EnkÀtundersökningen (n = 80) följdes Àven upp av kvalitativa intervjuer (n = 4).

En kartlÀggning av hur brottare upplever, hanterar och pÄverkas av stress : en intervjustudie

Forskningens syfte var att kartlÀgga upplevd stress bland brottare, hur upplevelserna pÄverkat dem samt vilka copingstrategier som anvÀndes. Metoden som anvÀndes för denna undersökning var kvalitativa intervjuer med ett fenomenologiskt synsÀtt. Undersökningen visade att stress var nÄgot som alla deltagande brottare har upplevt och som de pÄ olika sÀtt blivit pÄverkade utav. De flesta ansÄg att stressen frÀmst berodde pÄ tidsbrist, pressen att prestera samt förvÀntningar frÄn andra. De vanligaste biverkningarna av stressen var framförallt mentala sÄsom irritation och meningslöshet men ocksÄ fysiska som magont och nervositet.

Ny chef pÄ jobbet- En studie av: Nya chefers förvÀntningar och syn pÄ chefsrollen kontra utfall

Syftet Àr att utifrÄn ett bestÀmt urval av chefer undersöka upplevd konsensus mellan förvÀntningar pÄ rollen som chef gentemot hur chefsrollen upplevs och vad den innebÀr. För att uppfylla vÄrt syfte har vi valt att anvÀnda oss av en abduktiv ansats. Empirikapitlet Àr framtaget frÄn 10 intervjuer med chefer pÄ olika företag verksamma i Sverige. VÄr studie har pÄvisat vilken typ av förvÀntningar som infriades samt vilka som inte gjorde det. Den har Àven tydliggjort vilka kompetenser samt kunskaper som av vÄra respondenter anses vara viktiga i chefsrollen.

Val av plattform för IBM WebSphere Application Server och IBM WebSphere Portal - Microsoft Windows Server 2003 jÀmfört med Linux med avseende pÄ prestanda ur ett tekniskt och administrativt perspektiv

Idag finns tvÄ dominerande teknologier bland operativsystemen pÄ servrar hos företag ochorganisationer. Dessa bÄda Àr Windows Server och Unix/unixliknande operativsystem dÀr Linux Àrdet vanligast förekommande. Att vÀlja operativsystem kan göras utifrÄn olika parametrar somprestanda, inköps- eller licenskostnad, driftskostnad och kompetens inom organisationen. IBMWebSphere Portal Àr en produkt som kan installeras pÄ bland annat Windows Server och Linux.Uppsatsen Àmnade att undersöka vilka skillnader som kunde pÄvisas mellan Linux och WindowsServer 2003 som plattform för WebSphere Portal och dÀrmed ocksÄ för WebSphere ApplicationServer med avseende pÄ teknisk prestanda och administrerbarhet. Genom en förstudieidenti"erades de viktigaste tekniska prestandafaktorerna till processoranvÀndning, RAMminnesanvÀndningoch hÄrddiskaktivitet.

Livskvalitet hos cancerpatienter inom palliativ vÄrd : MÀtmetoder och patienters upplevelser : En litteraturstudie

I den sista tiden i en mÀnniskas liv var det viktigt att livskvaliteten var hög, samtidigt var livskvalitet nÄgonting som var högst subjektivt och ibland svÄrt att mÀta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka metoder som anvÀndes för att vÀrdera cancerpatientens livskvalitet, samt patientens egen upplevelse av livskvalitet i det palliativa skedet, dÄ endast en begrÀnsad tid av livet Äterstod. Underlag till litteraturstudien framkom genom artikelsökning via databaserna Blackwell Synergy, Elin samt EBSCO Host. Vid sökningen anvÀndes enkla sökord eller sökord i kombination. Sökningen begrÀnsades till svensk och engelsk litteratur.

Ideella föreningars pÄverkan : En fallstudie av Solleröns föreningsliv

Denna studie har gjorts för att belysa vilken roll lÀraren har i skapandet av elevers hÀlsa i en grundsÀrskola. Studien lÀgger fokus pÄ vilka förutsÀttningar som skapas av lÀraren och hur dessa kan pÄverka grundsÀrskoleelevernas hÀlsa. Det finns forskning som tyder pÄ att funktionshindrade generellt har sÀmre mÀtbar hÀlsa. Författarnas studie tar utgÄngspunkt i upplevd hÀlsa men med stöd i tidigare forskning om mÀtbar hÀlsa kan studien ÀndÄ ge ett riktmÀrke för hur hÀlsan ligger till.  För att studera detta sÄ anvÀndes observationer, delvis deltagande, samt kompletterande samtal med desom medverkade i studien. Observationsanteckningar jÀmfördes och huvudkategorier skapades med hjÀlp av dessa i resultatkapitlet.

Modeller för minimering av planerad nertidför databasen vid Scania Fleet Management System

SammanfattningI detta examensarbete studeras hur uppmĂ€tt och upplevd nertid kan minimerasunder systemunderhĂ„ll. Studien fokuserar pĂ„ databaserna samt arkitekturenför databasernas nĂ€rliggande komponenter. Modellerna datamigrering i realtid,rullande uppgraderingar samt blĂ„grön driftsĂ€ttning undersöks och utvĂ€rderassom alternativ för minimering av nertid med avseende pĂ„ hĂ„rdvara, verksamhet,leverans och kunder. I studien har ett hermeneutiskt synsĂ€tt anvĂ€nts. Empiriskaintervjuer med anstĂ€llda samt observationer av driftsĂ€ttningar har utförts.Ändringar i arkitektur implementerades utifrĂ„n existerande modeller förminskad nertid.

VÀlmÄende individer har kontroll

Forskning har indikerat att individer med högt vÀlbefinnande Àr bÀttre pÄ att bemöta stress. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka faktorer som skiljer individer med högt vÀlbefinnande frÄn dem med lÄgt vÀlbefinnande, samt om deltagarna med högt vÀlbefinnande har en bÀttre förmÄga att hantera stress samt balansera krav och kontroll. 184 personer, varav de flesta kvinnor, har fÄtt fylla i Ryff Psychological Well-being scale, Perceived Stress Scale och Job Content Questionnaire för att mÀta vÀlbefinnande, upplevd stressnivÄ och balansen mellan krav och kontroll. TvÄ grupper skapades, en med lÄgt (n=20) och en med högt vÀlbefinnande (n=20). Det framkom att gruppen med lÄgt vÀlbefinnande ansÄg sig ha signifikant lÀgre kontroll Àn gruppen med högt vÀlbefinnande (p=.015).

Missbruket av den statliga lönegarantin i konkurser

Denna studie undersöker förutsÀttningarna för den höga graden av upplevd trivsel pÄ Bryggeriets Gymnasium i Malmö, samt hur man ur ett kultursociologiskt perspektiv kan förstÄ relationen mellan trivsel och skolprestationer i det aktuella fallet. Skolan erbjuder bland annat en skateboardinriktning och skatekulturen har en framtrÀdande roll pÄ skolan.  Undersökningen har dÀrför fokuserat pÄ en grupp skateboardÄkare. De elever som deltagit i studien har svarat pÄ en enkÀt, deltagit i gruppdiskussioner och varit föremÄl för observationer bÄde i och utanför klassrummet. Resultaten pekar pÄ att orsakerna till den höga graden av trivsel bland eleverna i undersökningen beror dels pÄ att skolans organisatoriska och kollegiala kultur prÀglas av en tillÄtande attityd och handledande lÀrarroll, och dels att eleverna i och med skatekulturens relativa förenande med skolan har funnit ett sociokulturellt sammanhang dÀr de lÀttare finner sig tillrÀtta Àn i en mer traditionellt prÀglad skolkontext..

Det personliga bemötandets betydelse för tjÀnstekvaliteten:
en fallstudie av fastighetsmÀklarbranschen

Syftet med denna uppsats Ă€r att belysa hur fastighetsmĂ€klare, genom sitt personliga bemötande, kan pĂ„verka tjĂ€nstekvaliteten. Uppsatsen belyser hur fastighetsmĂ€klare ser pĂ„ sambandet mellan personligt bemötande och upplevd tjĂ€nstekvalitet och hur de arbetar med det personliga bemötandet för att leverera en tjĂ€nst med hög kvalitet. Eftersom begreppet kvalitet vidare kan definieras pĂ„ mĂ„nga olika sĂ€tt beskriver Ă€ven uppsatsen hur fastighetsmĂ€klare vĂ€ljer att definiera begreppet. Vi har gjort tre fallstudier pĂ„ MĂ€klarBYRÅN, HSB MĂ€klarna samt Svensk Fastighetsförmedling. Undersökningarna har resulterat i ett pĂ„visat samband mellan den kundupplevda tjĂ€nstekvaliteten och det personliga bemötandet.

Upplevd ljudkvalitet med teknisk koppling : En undersökning i kvalitetsförlust & mÀnniskans uppfattningsförmÄga

Arbetet innefattar en bakgrund i de byggstenar som finns i en digital ljudfil och hur de pĂ„verkar ljudet. De problem som undersökningen menar att besvara Ă€r nĂ€r upplever en mĂ€nniska kvalitetsförlust och vilken del eller aspekt av ljudet Ă€r det viktigaste för upplevelsen. Även huruvida ljud av olika ursprung som syntbaserade eller inspelade ljud pĂ„verkas i olika grad av kvalitetsförlust. De försökspersoner som anvĂ€nts vid undersökningen har olika bakgrund, ena gruppen har erfarenhet av ljuddesign eller Hifi medan den andra inte har speciella preferenser betrĂ€ffande ljud. Undersökningen genomfördes med en kvantitativ undersökning dĂ€r försökspersonernas uppfattningsförmĂ„ga testades och sedan sammanstĂ€lldes.

Men, vi som Àr sÄ lika! : En studie av tidsuppfattning i norsk-svenska organisationer.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man inom affÀrslivet i Norge och Sverige hanterar och uppfattar tidsdimensionen och försöka belysa om detta har effekt pÄ det subjektivt upplevda samarbetet. Ett antal mÀnniskor pÄ ledningsnivÄ inom norsk-svenska bolag har deltagit i studien, som har omfattat enkÀter, ?Cottle-tester? och intervjuer.Respondenterna har först fÄtt ge uttryck för sin bild pÄ sig sjÀlva och dÀrefter hur de uppfattar ?motparten? med hÀnsyn till tidsaspekten. Sedan mÀttes den beroende variabeln, det upplevda samarbetet, med en enkÀt. Resultaten visade att den bild man har av sig sjÀlv inte alltid stÀmmer överens med den bild motparten har, dessutom verkar norrmÀn vara nÄgot mer positiva i sin syn pÄ samarbetet med svenskar Àn tvÀrtom.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->