Denna uppsats undersöker hur äldreomsorgens kostnader och kvalitet påverkas av andelen privatdriven offentligt finansierad äldreomsorg i svenska kommuner. Data med kvalitets- och kostnadsindikatorer samt med andelen privat drift analyseras med regressionsanalys. Resultatet indikerar ett negativt samband mellan andelen privat drift och kostnaden för äldreomsorgen. Kvalitetsmåttet delas upp i subjektivt uppfattad och objektivt mätbar kvalitet. För subjektivt upplevda kvalitetsmått visar undersökningen ett negativt samband med andelen privat drift.

Den här studien handlar hur språket påverkar en persons identitet och handlingsutrymme. Det är en kvalitativ studie baserad på fyra intervjuer. Samtliga intervjupersoner är latinamerikanska män, bosatta i Sverige. Två av dem pratar flytande svenska medan de andra två håller på att lära sig. Syftet är att beskriva dessa personers egna erfarenheter av hur deras nya språk, svenskan, har påverkat deras syn på dem själva och deras möjligheter att agera i samhället.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Syftet med denna studie var att förstå offentliganställdas uppfattningar om att vara anställd i en politiskt styrd organisation. För att få denna förståelse för de anställdas uppfattning ställde vi oss frågorna, hur politiska beslut påverkar de anställdas arbetssituation samt hur de anställda agerar utifrån politiska beslut. Vi besvarade frågorna med en kvalitativ undersökningsmetod och analyserade resultaten med sociologiska begrepp. Huvuddragen i resultatet är att de anställda uttryckte att de accepterar och anpassar sig till att arbeta utifrån politiska beslut och att de har funnit ett handlingsutrymme inom ramarna. De såg sig själva agera budbärare för besluten och vi fick intrycket av att deras arbete är emotionellt och att de hanterar detta genom ett professionellt förhållningssätt..

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Syftet med den här studien är att beskriva och få insikter om hur en grupp kvinnor som nyligen utbildat sig till yrkeschaufförer ser på sina villkor och möjligheter i det nya yrket utifrån ett genusperspektiv. Vidare beskrivs mer specifikt hur de ser på sin arbetsmiljö och kompetens i yrket och hur genus anses påverka deras handlingsutrymme.Utgångspunkten i den här uppsatsen tas i ett samhällsvetenskapligt, socialkonstruktionistiskt perspektiv, det vill säga i att det finns strukturer och interaktionsmönster som inte nödvändigtvis syns men som i allra högsta grad påverkar människors upplevda handlingsutrymme och möjligheter. Områden, strukturer, symboler och identitet ses som skapade i sammanhang som kan vara sociala, historiska eller kulturella.Det finns tidigare forskning som påvisar vad konsekvenserna blir när människor går utanför ?sitt eget? köns territorium, att man riskerar bli ifrågasatt i sin roll som kvinna eller man. Forskning visar hur man till exempel genom anpassning eller utmaning av rådande genusordning kan hantera sitt genusbrott, oftast genom att man anpassar sig.MetodUndersökningen är gjord med en kvalitativ metod med halvöppna intervjuer.ResultatGenerellt sett är kvinnorna i studien positiva till sin yrkesroll.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Socialtjänstlagen (2001:453) är en ramlag i vilken socialsekreterare med ett särskilt handlingsutrymme fattar beslut. I uppsatsen undersöks, genom vinjettmetoden, hur nio socialsekreterare i tre kommuner fattar beslut som rör barn. Socialsekreterarna arbetar med försörjningsstöd. Syftet med uppsatsen är att belysa beslutsmotiveringar. I beslutsmotiveringarna undersöks särskilt hur barnperspektivet beaktas. I uppsatsen har Lipskys teori genom "Street Level Bureaucracy ? Dilemmas of the Individual in Public Services" använts. Resultatet av uppsatsen är bl a att beslut varierar beroende på var klienten bor samt vilken socialsekreterare denne tilldelas..

Syftet med denna studie är att belysa hur personal inom LSS upplever brukares möjlighet till inflytande och självbestämmande avseende sina måltidssituationer. Syftet är uppdelat i två frågeställningar, för det första hur personal upplever brukares möjlighet till inflytande och självbestämmande rörande måltider. För det andra, vilket organisatoriskt handlingsutrymme personalen har rörande brukares måltidssituationer. Det empiriska materialet består av sex intervjuer med sex informanter, som alla arbetar i två olika kommuner i Sverige. Resultatet visar att det har hänt mycket för brukarna i positiv riktning rörande självbestämmande, framförallt sedan avinstitutionaliseringen på 1980-talet.

En studie riktad mot fem lärares användande och definition av formativ bedömning i matematikundervisningen i årskurs 1-3. Utifrån genomförda observationer och intervjuer redovisas insamlad data med hjälp av konkreta exempel från det verkliga matematikklassrummet. Studiens resultat tyder på att samtliga deltagande lärare använder någon form av formativ bedömning i sin matematikundervisning. Majoriteten av lärarna använder det dock inte kontinuerligt i sin matematikundervisning trots att tidigare forskning belyser gynnsamheten av ett formativt bedömningssätt. En anledning till detta är att lärarna ser svårigheter i användandet av formativ bedömning i ämnet matematik för årskurserna 1-3..

Den här studien handlar om hur invandrare upplever att deras handlingsutrymme och delaktighet påverkas av att inte behärska svenska språket motsvarande slutnivån inom sfi (svenska för invandrare). Det är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sju män och kvinnor som alla invandrat till Sverige i vuxen ålder från olika delar av världen. Syftet med undersökningen är att studera svenska språkets betydelse för invandrare i Sverige som inte klarar att uppnå sfi:s slutnivå. För att ha möjlighet att sätta de resultat jag kommer fram till i relation till något, för att kunna göra jämförelser, har jag som referensgrupp intervjuat fyra personer som också invandrat till Sverige i vuxen ålder men som alla klarat att få godkänt slutbetyg inom sfi. Resultaten visar att det upplevda handlingsutrymmet för samtliga är situationsbetingat och relativt, dvs.

Värdegrundsfrågor är idag ett aktuellt ämne när kvalitet i äldreomsorgen diskuteras och värdegrundsarbete är starkt relaterat till bemötande. Syftet med vår uppsats var att undersöka hur äldreomsorgschefer arbetar med bemötandefrågor. Vi har intervjuat sex chefer på vård- och omsorgsboende i Stockholm med en kvalitativ induktiv ansats. Vi gjorde en perspektivanalys med olika ledarskapsperspektiv, handlingsutrymme och dialogens betydelse som teoretiska utgångspunkter. Vårt resultat ger en bild av att cheferna har en värdegrund som ett stöd i bemötandefrågor men vi ser att ett fortsatt arbete kring komplexiteten med bemötandefrågor bör utvecklas.

Syftet med vår studie var att undersöka socialsekreterares resonemang kring deras upplevelser av vad som påverkade dem i beslutsfattandet i förhandsbedömningar kring anmälningar gällande ungdomar i åldern 13-20 år. Vi undersökte vilka faktorer som påverkade socialsekreterarnas bedömning, vilka förställningar om genus som socialsekreterarna gav uttryck för samt hur de upplevde möjligheten att göra jämställda bedömningar.Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Vi genomförde två fokusgrupper på olika socialkontor vilka bestod av socialsekreterare som arbetade med förhandsbedömningar. Den tillägnade empirin analyserades utifrån socialkonstuktivistisk teori, genusteori, de teoretiska begreppen handlingsutrymme och tyst kunskap samt tidigare forskning.Resultaten visade att socialsekreterarna upplevde att magkänslan var en viktig faktor i förhandsbedömningarna. De förde resonemang kring att de hade ett stort handlingsutrymme där magkänslan, vilken analyserades utifrån begreppet tyst kunskap, påverkade deras beslut.