Syftet med studien var att undersöka hur människor upplever och hanterar risken att bli utsatt för hot och våld från klienter i arbetet. En kvalitativ ansats valdes vilket innebär att fokus har lagts på Subjektiva upplevelser och erfarenheter av studieområdet. Studien genomfördes gentemot Socialtjänsten från två kommuner och urvalet bestod av intervjuer med elva socialsekreterare vars arbete innehåller myndighetsutövning och kontakt med klienter. Analys av data gjordes enligt induktiv tematisk analys. Resultaten visade att det föreligger en risk att bli utsatt för hot och våld av klienter men den upplevs vara liten.

Bakgrund: Tryckkammarbehandling är en vanlig behandling för dykarsjuka, men kan även användas vid andra tillstånd, till exempel hos patienter med svårläkta sår, vilka överlag upplever sig ha sämre livskvalitet. Den definition av livskvalitet som valdes i denna studie grundades i den subjektiva livssituationens flerdimensionella aspekter. Studiens teoretiska förankring utgick från ett humanvetenskapligt perspektiv med fokus på upplevelsen kring livskvalitet utifrån WHO och Haas.Syfte: Att beskriva upplevelser av livskvalitet hos patienter med svårläkta sår i nedre extremiteter i samband med tryckkammarbehandling.Metod: Systematisk litteraturstudie av befintlig vetenskaplig litteratur inom intresseområdet. Artiklarna granskades kritiskt genom författartriangulering och analyserades utifrån ett deduktivt arbetsätt. Analysen grundar sig på fem artiklar.Resultat: Tryckkammarbehandling ledde, i de artiklar vi studerade, till ökad livskvalitet bland annat genom ökad sårläkning, förbättrad hälsa och minskad fysisk begränsning.

Studiens övergripande syfte är "Att ur ett livsloppsperspektiv beskriva och analysera äldre personers erfarenheter av och berättelser om psykisk ohälsa och hur de upplever att den påverkar åldrandet". De ursprungliga frågeställningarna var: "Hur upplever äldre personer att åldras med psykisk ohälsa?" och "Hur kan psykisk ohälsa bland äldre förstås ur ett livsloppsperspektiv?". Under studiens gång utkristalliserades en tredje frågeställning som ett analytiskt resultat av datamaterialet. Den lyder: "Vilka livsstrategier använder dessa personer för att hantera sina liv med psykisk ohälsa?"Sex personer mellan 65 och 85 år intervjuades om sin subjektiva erfarenhet av att leva med psykisk ohälsa.

Det finns ett flertal studier som beskriver och diskuterar olika aspekter av standardiserade arbetsmetoder och personbedömning i arbetslivet. Till vår kännedom finns dock ingen studie som belyser möjliga effekter av den nyligen lanserade bedömningsstandarden ISO 10667 i förhållande till rekrytering och urval, vilket var ambitionen med denna studie. En ökad förståelse för hur standardiserade bedömningstjänster i arbetslivet kan påverka och motivera organisationer är viktigt ur så väl ett teoretiskt som ett praktiskt perspektiv. På en teoretisk nivå kan forskningsresultat bidra till den allmänna förståelsen om fenomenet standardisering, och på en praktisk nivå hjälpa företagare att bedöma och utvärdera standardens betydelse för den enskilda verksamheten.Syftet med denna studie var att undersöka och förklara hur standardiserade bedömningstjänster i arbetslivet kan påverka risken för felrekrytering, diskriminering och subjektiva bedömningar vid rekrytering och urval. För att uppfylla syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med representanter från två företag som medverkar i nätverket för ISO 10667samt representanter från två rekryteringsbolag som i dagsläget står utanför nätverket.Resultatet av denna studie visar att ISO 10667 i viss mån kan minska risken för felrekrytering, diskriminering och subjektiva bedömningar vid rekrytering och urval.

Att leva med astma innebär en rad begränsningar och förändringar i den enskilda människans dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att leva med astma, med speciellt fokus på upplevelser av begränsningar som sjukdomen medför samt upplevelser av gott liv trots sjukdom. Studien baseras på åtta vetenskapliga artiklar vilka analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: att vara begränsad och i behov av hjälp: att hoppas på förbättring: att ha kontroll och självkänsla och att ha stöd och stimulans. Det framkom att människor med astma upplevde sig ha behov av hjälp och stöd samt att de kände trygghet när de hade kontroll över sin sjukdom.

Syftet med studien var i första hand att studera ungdomars upplevelse av makt över sin framtid direkt efter avslutad gymnasietid. Med en enkätundersökning undersöktes 85 ungdomar i årskurs 3 på gymnasieskolans omvårdnadsprogram, samhälls­vetenskapliga program, tekniska program, handelsprogram och naturvetenskapliga program gällande variablerna personlig attityd, subjektiva normer (socialt tryck) och upplevd kontroll. Ingen skillnad framkom mellan yrkes- eller studieförberedande program i attityd till beteende, däremot framkom skillnader vid jämförelse mellan de olika programmen, eleverna på omvårdnadsprogrammet hade en statistiskt signifikant mer positiv attityd till det egna beteendet jämfört med det naturvetenskapliga programmet. En signifikant skillnad framkom också mellan könen i attityd till beteende och upplevd kontroll där tjejerna värderade dessa variabler högre.Resultatet kan förklaras med att det bland flickor ses som mer acceptabelt att studera medan killarna snarare riskerar att få en låg status om de fokuserar för mycket på skolan. Då det i denna studie framkommer att attityden till det egna beteendet var en bra bit över medelvärdet visar den på att en positiv attityd till att det egna beteendet är viktigt. De subjektiva normerna visade att den sociala pressen inte var så stark hos respondenterna vilket är positivt då det visar att eleverna inte upplever sig styrda av den egna sociala gruppen..

Bakgrund: En av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor är bröstcancer. I Sverige diagnostiseras 15-20 kvinnor varje dag. För att kunna ge en god omvårdnad behövs det kunskap om kvinnornas olika upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser efter ställd bröstcancerdiagnos. Metod: En litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Globalt har cancersjukdomarna ökat de senaste åren. Bara i Sverige drabbas idag ungefär var tredje person av någon form av cancer under sin livstid. Därtill är cancer den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige. Syftet med studien var att granska och sammanställa litteratur om patientens upplevelser av en cancerdiagnos och dess behandling. Databassökningen som gjordes i PubMed och PsycINFO resulterade i tio vetenskapliga artiklar som därefter genomgick en kvalitetsgranskning.

Studien syftade till att identifiera hur författarna till tre självbiografier beskriver olika risk- och skyddsfaktorer i deras uppväxtmiljö, för att kunna tolka vad som kan ha bidragit till att de har klarat sig. I studien användes en kvalitativ metod och den vetenskapsfilosofiska positionen var hermeneutisk. Tre självbiografiska skildringar fungerade som empiriskt underlag i studien. En narrativ analys användes för att få tillgång till författarnas Subjektiva upplevelser av att växa upp i en ogynnsam miljö. Den teoretiska konstruktionen utgick ifrån ett utvecklingsekologiskt perspektiv och ett salutogent perspektiv.

Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur sex pedagoger i förskola och skola ser på och arbetar med bildskapande i verksamheterna. Vi ville också undersöka vilka likheter och skillnader vi kunde finna hos de två kategorierna av pedagoger. Vår undersökning har vi gjort med hjälp av kvalitativa djupintervjuer med de sex pedagogerna. Uppsatsen är även utförd med fortlöpande litteraturstudier kopplat till vårt ämne. I vår litteraturgenomgång ger vi först en historisk tillbakablick på bildskapandet i den svenska förskolan och skolan.

Bakgrund: Lungcancer är en livshotande sjukdom där mindre än fem procent överlever fem år. Män insjuknar oftare i lungcancer än kvinnor i Sverige, där majoriteten av de som drabbas har rökt någon gång i sitt liv. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser i samband med lungcancer. Metod: Systematisk litteraturstudie där tolv artiklar, varav fem kvantitativa och sju kvalitativa, analyserades via innehållsanalys. Resultat: Resultatet delades in i fem kategorier: Patienternas upplevelser av bristfällig information, Patienternas upplevelser av oro, Patienternas upplevelser av det dagliga livet, Patienternas upplevelser av skam och skuldkänslor samt utanförskap och Patienternas upplevelser av att veta att de snart ska dö.  Huvuddragen i resultatet är att patienterna upplevde en dålig information från vården kring vad lungcancer är och vad som orsakar den.

Uppsatsen syftar till att belysa de sociala drivkrafter som påverkar kvinnor att söka sig till managementkonsultbranschen. Ett grundläggande antagande i uppsatsen är att det är det sociala som primärt formar en individs upplevelse av mening i sin tillvaro. Mening definieras här utifrån ett weberianskt och socialkonstruktionistiskt perspektiv, d.v.s. att mening är den subjektiva innebörd som socialt har framförhandlats mellan aktörer i samhället. Fem kvinnors karriärval studeras genom ett empiriskt fenomenologiskt angreppssätt, vilket har används i syfte att nå fram till studiedeltagarnas meningsstrukturer och därmed komma närmre ?kärnan? i deras Subjektiva upplevelser av vad som påverkat deras karriärval.

The aim of this literature review is to examine and visualise different aspects of how women after a myocardial infarction experiences their psychological and emotional health..

Inom det privata näringslivet är kvinnor underrepresenterade på högre chefspositioner. TeliaSonera i Sverige önskar förbättra möjligheterna för kvinnor att nå chefsposition inom företaget. I en tidigare undersökning på målgruppen kvinnor inom TeliaSonera har det identifierats att kvinnor upplever hinder för att ta sig vidare i karriären. Dessa hinder är framförallt förknippade med ett osynligt könsstrukturellt hinder kallat glastaket. Glastaket innebär att kvinnor kan avancera en bit upp i hierarkin men hejdas sedan omärkligt och når inte de högsta positionerna.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur pedagogerna beskriver sitt syfte med högläsning och vilka upplevelser av högläsningen barnen/eleverna uttrycker. Vi ville även ta reda på om det fanns likheter och skillnader mellan pedagogernas syften och barnens/elevernas upplevelser. För att få fram detta använde vi oss av fokusgruppssamtal med både pedagoger och barn/elever. Resultatet visade att pedagogerna har en mängd syften med sin högläsning som till exempel läsinlärning, ökat ordförråd, ge barnet/eleven lugn och ro. Många av dessa uttryckta syften hos pedagogerna nämns inte i barnens/elevernas uttryckta upplevelser av högläsningen, dock uttryckte alla barn/elever en positiv attityd till högläsningen..