Sverige har skrivit under Förenta Nationernas barnkonvention (1989) och är därmed skyldigt att göra sitt yttersta för att följa den. Konventionen beskriver barns rättigheter, varav en av dessa är delaktighet och en annan är omsorg och skydd. Dessa två upplevs ibland krocka med varandra, inte minst inom socialtjänstens verksamheter där denna bedömning kan bli aktuell.Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa barns delaktighet i samband med socialt stöd för familjeproblematik. För att få kunskap om detta gjordes åtta halvstrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom socialtjänstens del Råd & Stöd. Intervjuerna har tolkats utifrån en hermeneutisk ansats och metod samt analyserats utifrån de två teorierna, Harts delaktighetsstege (1992) och empowerment.Resultatet framhåller att det finns tre olika sätt att se på barns delaktighet bland studiens informanter samt att arbetet med att delaktiggöra barn även görs på tre olika sätt, vilket anpassas från fall till fall.

Allt eftersom världen förändras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jämförbarheten mellan olika länder. En koncernredovisning upprättad enligt IAS/IFRS standarder krävs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra årliga nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad från förr då ett nedskrivningstest endast upprättades då det fanns en indikation på att det krävdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29).

Som ett led i utvecklandet av 24-timmarsmyndigheten kommer Luleå kommun att införa självservicetjänster genom att automatisera gymnasieansökningen via Internet för alla 9:e klassare. Denna satsning hoppas kommunen främst kommer att resultera i ökad service för eleverna och deras föräldrar samt ökad kvalitet på de uppgifter som eleverna lämnar ifrån sig. Då vi författare anser att kvalitet och service är subjektiva begrepp så har vi valt att undersöka Luleå kommuns, elevers och föräldrars syn på service och kvalitet i relation till den Internetbaserade gymnasieansökan samt hur dessa grupper definierar begreppen service respektive kvalitet och i vilken mån deras synsätt överensstämmer respektive skiljer sig åt. Några slutsatser som vi har kommit fram till är följande: ? BUFs, elevernas och föräldrarna definierar service som tillgänglighet och förbättring, vilket innebär att de ser service som någon slags aktivitet som servar dem på ett eller annat sätt.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det är hög- eller lågkontrastvisus som påverkar kataraktpatienters subjektiva synupplevelse mest.Metod: Mätningarna utfördes på Kalmar länssjukhus i samband med patienternas förundersökning inför kataraktoperation. För att utvärdera patienternas synförmåga mättes visus med logaritmiska tavlor med tre olika kontraster, 100 %, 25 % och 5 %. Patienternas upplevda synförmåga utvärderades genom ett frågeformulär, Priquest, som används rutinmässigt i Sverige i samband med kataraktoperation. Samtliga mätningar utfördes med patientens habituella korrektion och patienterna var även fullt dilaterade på grund av att mätningarna skedde efter patienterna undersökts av en ögonläkare där dilatering var nödvändig.Resultat: 29 patienter medverkade i studien. Nio av dessa hade kortikal katarakt, 19 hade nukleär katarakt och tre patienter var diagnosticerade med bakre subkapsulär katarakt.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva patienters upplevelser av livskvalitet i samband med genomförd bariatrisk kirurgi utifrån aspekterna mental och fysisk hälsa, samt att granska och redovisa valda vetenskapliga artiklar. Metod: Författarna utförde en beskrivande litteraturstudie vilken baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Eftersökningar utfördes på databaserna Cinahl, PubMed via Medline och Mosby´s index. Huvudresultat: Flertalet studier påvisade att övervikt och fetma påverkade deltagarnas upplevelser av livskvalitet på ett negativt sätt. Livskvalitetssänkande faktorer utgjordes av bl.a.

Varje år i Sverige upptäcks cirka 7000 nya fall av bröstcancer, av dessa är cirka 570 kvinnor under 45 år. Oftast har de här kvinnorna upptäckt bröstförändringen själva. För yngre kvinnor kan det vara svårt att ta till sig bröstcancerdiagnosen då deras livsvärld förändras och det medför ett stort lidande. De drabbade kvinnorna har ofta barn och familj och det kan vara svårt att involvera hela familjen i sjukdomen. Vid behandling förändras kroppsutseendet och kvinnans subjektiva kropp rubbas då det är genom kroppen världen erfars.

I denna uppsats har vi utvärderat Give me five, som är ett länsövergripande samarbetsprojekt mellan förskola och bibliotek. Projektet är en läsfrämjande insats, initierat av Länsbiblioteket i Västerbotten och finansierat av Kulturrådet, där den moderna bilderboken används som ett pedagogiskt redskap för att nå femåringar och vuxna i deras närhet.Vi har i uppsatsen fokuserat på projektarbetet som pågått i Umeåområdet under åren 2011-2012, utifrån förskollärarnas perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer på sex förskolor har vi besvarat våra frågeställningar som handlar om hur förskollärarna har upplevt att arbeta med projektet, hur väl arbetet överensstämmer med projektmålen, vilken betydelse projektorganisationen haft för arbetet samt hur det fortsatta arbetet med projektet kan utvecklas. Bedömningskriterierna är förskollärarnas subjektiva uppfattningar av det faktiska projektarbetet gentemot de uppställda projektmålen.Utifrån intervjuerna och det teoretiska ramverk vi studerat har vi kommit fram till våra slutsatser. Förskollärarna tycker att det har varit positivt att arbeta med projektet eftersom att de tillsammans med barnen har varit fria att styra över det kreativa arbete som utförts och även fått ta del av olika kulturella aktiviteter.

Bakgrund och problem: Från och med 2005 ska förvärvad goodwill inte längre skrivas av årligen. Enligt nya regler ska goodwillvärdet prövas årligen för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger. Standarden redogör inte exakt för hur denna nedskrivningsprövning ska genomföras, det finns därför utrymme för ledningen att göra val mellan olika redovisningsmetoder. På grund av detta utrymme för valmöjlighet kommer företag att påverkas av andra aspekter, såväl externa som interna.Syfte: Att utveckla en modell för att empiriskt identifiera hur agent- och institutionella dimensioner förklarar effekter av regler, konjunktur, externa intressenter, bonussystem samt VD-byte på nedskrivningsprövningen.Avgränsning: Uppsatsen behandlar endast goodwill som uppkommit i samband med företagsförvärv. Negativ goodwill samt egen upparbetat goodwill kommer således inte att behandlas.

Syfte: År 2005 antog EU en förordning som innebar att samtliga noterade bolag inom EU skulle tillämpa regelverket IFRS/IAS i sin koncernredovisning, detta i avseende att harmonisera redovisningen mellan olika länder. Istället för att som tidigare skriva av goodwill genom linjära avskrivningar, skulle nu goodwill bli föremål för nedskrivningsprövningar. Studien har genomförts med syfte att förstå hur ett företag hanterar problematiken med nedskrivningsprövningar av goodwill. Syftet skall besvaras utifrån följande problemformuleringar:Hur ser tillvägagångssättet ut för en nedskrivningsprövning av goodwill i det valda företaget?Hur hanterar företagsledningen standardens utrymme för subjektivitet?Hur ser revisorns roll ut vid företagets nedskrivningsprövning av goodwill? Metod: I den här studien använder vi oss av ett aktörssynsätt, vilket kan kopplas till den kvalitativa hermeneutiska inriktningen.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i mina funderingar om hur musiklärare arbetar för att nå upp till de mål som anges i Lpo 94. Anledningen till att jag har fastnat just för hur man uppnår dessa mål i ämnet musik beror på att min personliga erfarenhet är att det är mycket svårt att göra detta. Jag har också velat ta reda på om och hur lärare utvärderar sin undervisning. Även här är det mina egna erfarenheter som ligger till grund för nyfikenheten. Många lärare jag har sett verkar helt på det klara över att en viss lektion eller ett visst moment i undervisningen inte fungerar.

Denna uppsats behandlar volontärers engagemang i den ideella organisationen Rädda Barnen, med syftet att belysa hur organisationens struktur samt samarbetet mellan volontärer och tjänstemän inom organisationen påverkar volontärernas engagemang. Mina tre frågeställningar var: a. Hur är Rädda Barnens organisation uppbyggd, hur styrs organisationens arbete och hur påverkar detta volontärernas engagemang, b. Hur upplever volontärerna organisationsstrukturen och samarbetet inom organisationen samt c. Hur upplever tjänstemännen att de har del i volontärernas engagemang i organisationen.

Bakgrund: Med införandet av IFRS år 2005 tillkom en mängd nya standarder varav en utav dessa var IAS 36 p.134. En viss osäkerhet förelåg gällande tolkningen av upplysningskraven vid nedskrivningsprövningen av goodwill. Därtill finns risken att företagen utelämnar information baserat på subjektiva antaganden. Nu är det upp till bevis: Har företagen förbättrat sin upplysning i enlighet med IAS 36 p.134?Syfte: Syftet är att undersöka om företagen har förbättrat upplysningen i enlighet med IAS 36 p.134 sedan införandet av IFRS år 2005.

Existentiella fr?gor och tankar beskrivs ofta v?ckas i n?rheten av d?den, exempelvis vid allvarlig sjukdom eller h?g ?lder. Det existentiella tenderar att ben?mnas i abstrakta termer. Samtal framst?lls ofta som den prim?ra st?dinsatsen och v?rdpersonal beskrivs ha en viktig roll i att m?ta existentiella behov.Studiens syfte var att utforska och analysera erfarenheter av existentiella fr?gor vid livshotande sjukdom och/eller h?g ?lder samt att f?rdjupa f?rst?elsen f?r vilka former av st?d som upplevs som meningsfulla.18 semistrukturerade intervjuer genomf?rdes med personer med misst?nkt begr?nsad ?verlevnad relaterat till allvarliga sjukdomstillst?nd eller boende p? v?rd- och omsorgsboende.Studiens fenomenologiska analys med fokus p? livsv?rlden visade att existentiella fr?gor ofta manifesterade sig i praktisk, konkret vardag.

Syfte: Syftet med arbetet var att utvärdera effekten av ett års behandling med Lucentis hos patienter med exsudativ åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) på ögonkliniken i Kalmar.Metod: Ett brev skickades till de 41 patienter som någon gång under 2008 eller januari 2009 hade fått minst en behandling med Lucentis på ögonkliniken i Kalmar. I brevet tillfrågades patienterna om uppgifter fick hämtas ur deras journaler. Följande data inhämtades från de 33 patienter som godkände detta: kön, ålder, visus (avstånd och nära) före behandlingens början, visus (avstånd och nära) omkring ett år efter första behandlingen samt antal erhållna injektioner. Dessutom efterfrågades den subjektiva upplevelsen av visus via telefonsamtal med patienterna.Resultat: Den genomsnittliga synskärpan före behandlingens början och ett år senare var i princip oförändrad både på avstånd och nära håll. Denna utvärdering visar därmed inte någon signifikant förändring av visus efter ett års behandling med Lucentis.

Pekska?rmar anva?nds i allt sto?rre utstra?ckning som interaktionsteknik fo?r hemelektronik. Tekniken har traditionellt sett inte anva?nts i kra?vande miljo?er, exempelvis i miljo?er da?r skakningar och g-laster fo?rekommer. Introduktionen av pekska?rmsteknologi i cockpitmiljo? fa?r konsekvenser fo?r utformningen av fo?rarmiljo?n vilka bo?r utredas.Denna studie syftade till att empiriskt utva?rdera anva?ndarnas prestation med avseende pa? precision vid olika interaktionsmano?vrar pa? en pekska?rm.