Bakgrund: Ett av människans mest grundläggande fysiologiska behov är att tillförskaffa sig syre och göra sig av med koldioxid. När människors behov av syre är större än vad andningsarbetet kan tillfredställa uppstår andnöd. Gemensamt för andnöd är att detta tillstånd vanligen innebär obehagliga och ångestfyllda upplevelser. Syfte: Syftet var med denna studie att belysa människors upplevelser av att leva med andnöd. Metod: Systematisk litteraturstudie med sökning i databaserna Cinahl, PsychINFO och PubMed.

Ljud inom landskapsarkitektur är relativt outforskat.Den visuella infallsvinkeln är avsevärt mer integrerad i gestaltning av det urbana landskapet än den audiella. Hur ljud upplevs är subjektivt och i jämförelse med synen, svårare att åskådliggöra. Kandidatarbetet belyser ljud som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet. Ljudet har en betydelsefull mening som sinnesupplevelse och ljudet är starkt kopplat till minnet, vilket gör att platsförnimmelser förankras i ljudupplevelser. I städer blandas naturljud med konstgjorda ljud. I takt med att våra städer förtätas tvingas ljuden att trängas om utrymmet.

Depression är ett allvarligt sjukdomstillstånd, som medför lidande för såväl personen med sjukdomen, som övriga familjemedlemmar. Föreställningar kring sjukdom grundas både på föreställningar innan sjukdomen uppstod och på föreställningarna som utvecklats till följd av den. Föreställningar kan ses som en sanning, om den subjektiva verkligheten, som påverkar såväl oss själva som andra. Föreställningarna kan både hindra och hjälpa oss. Idag finns en bristande kunskap kring föreställningar om den egna ohälsan hos personer med depressionssjukdom inom vårdens kontext.

Bakgrund: Vårdmiljön har stor betydelse för hur patienter upplever sin hälsa och sitt välbefinnande. En del trivs med att vårdas i flerbäddsrum medan andra inte gör det. Som sjuksköterska bör denne vara lyhörd för den enskilde individens behov.Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patientens upplevelser av att vårdas i ett flerbäddsrum på en vårdavdelning.Metod: En litteraturöversikt valdes och materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Studiens resultat visade att patienterna upplevde såväl fördelar som nackdelar med att vårdas i flerbäddsrum. Fördelarna var att de upplevde stöd och sällskap samt att de kunde dela erfarenheter med andra patienter. Nackdelarna var upplevelser av störande ljud samt bristande sekretess och integritet.Konklusion: Att vårdas i ett flerbäddsrum påverkar patienten både positivt och negativt och detta beror på att upplevelser är subjektiva och är individberoende.

REFERATÖvergödning är ett högst reellt hot mot många av Sveriges sjöar och vattendrag och inte minst mot Östersjön. Utsläpp av ej tillräckligt renat avloppsvatten och läckage av näringsämnen från jordbruksmarker är problem som länderna kring Östersjön måste lösa. Sverige arbetar både nationellt och internationellt med att förbättra Östersjöns ekologiska status. Riksdagen har satt upp flera miljökvalitetsmål som bland annat tydliggör att Sverige måste minska tillförseln av näringsämnen till sjöar och vattendrag. Orsaken är att dessa föroreningar är en bidragande orsak till övergödning.

Monetära belöningar är en vanlig förekommande metod i kunskapsintensiva företag för attöka motivation och därmed prestation hos en organisations medarbetare samtidigt sommonetära belöningars influens på motivation är ett omtvistat ämne där vitt skilda resultat haruppvisats. Ett förbisett område inom motivationsforskning är huruvida monetära belöningarinfluerar strategiskt lärande. Dock använder kunskapsintensiva företag monetära belöningarsamtidigt som anställdas strategiska lärande är av stor vikt för fortsatt överlevnad. Dennauppsats ämnar därmed belysa detta med intentionen att utveckla forskningsbidrag till såvälteori som praktik. Resultatet av vår kvalitativa undersökning tyder på att motivation tillstrategiskt lärande influeras av autonom motivation och att monetära belöningar indirektinfluerar till motivation genom att vara en symbol för att uppnå något för individen önskvärt.Subjektiva och otydliga mål kan vara fördelaktiga för att åstadkomma autonom motivationhos företagets individer då dessa uppmuntrar till nyfikenhet och egna individuella tolkningar..

Syftet med denna studie är att undersöka hur musiker ser på begrepp som ljudnivå, musikupplevelse och relationen mellan dessa. Underlaget för studien är sex intervjuer med musiker och ljudtekniker, med och utan hörselskador. Studien byggs på sex kvalitativa intervjuer och är avgränsad till att i första hand behandla detta inom musikstilar vilka är baserade på trummor och bas ? pop/rock, jazz/blues.Studiens resultat visar att parametrar som t.ex. genre, lokal, ljudteknik, ljudtekniker och arrangör har inverkan på det ljud och den ljudnivå som uppnås vid en konsert.Vidare redovisas respondenternas syn på relationen mellan ljudnivåer och musikupplevelse.

I Sverige lever ca 70 000 män som har eller haft prostatacancer vilket utgör 34 % av all cancer hos män. Behandlingen och dess biverkningar kan påverka mannens livsvärld i form av ett lidande, förändrad självkänsla samt påverkan på den subjektiva och levda kroppen. En systematisk litteraturstudie med artiklar av kvalitativ ansats utfördes. Syftet med studien var att undersöka mäns upplevelser av deras livsvärld i samband med prostatacancer. Syftet i analysen besvarades genom att åtta vetenskapliga artiklar valdes ut som sedan analyserades med inspiration av en analysmodell tolkad av Graneheim och Lundmans.

Ett psykologiskt kontrakt hos en nyanställd börjar bildas i interaktionsprocessen vid den första anställningsintervjun. Ibland tidigare, redan vid en perception av kommunikation från företaget om hur detta är som arbetsgivare. Den subjektiva upplevelsen av löften mellan arbetsgivare och arbetstagare utgör det psykologiska kontraktet. IT-avdelningar växer som en viktig funktion på moderna företag och denna undersökning syftade till att genom intervjuer undersöka frågan om hur det psykologiska kontraktet bildas hos IT-anställda. Fem nyanställda på ett reseföretag i Sverige intervjuades för studien.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur lärare och elever talar om språk i några givna skönlitterära texter samt vilka ord de använder när de gör det. Jag har sedan gjort en text- och diskursanalys för att se hur diskursiva praktiker i en skolkontext påverkar informanternas läsning av texten. Jag har också diskuterat huruvida informanterna använder ett metaspråk när de talar om de skönlitterära texterna samt vidrört frågan om den enligt vissa lägre prioriterade språkliga delen i skolans svenskämne. Resultatet visar på att eleverna och lärarna använder få metaspråkliga begrepp men överlag har god metaspråklig förmåga. Mönster av hur man talar om skönlitterär text i skolan kan urskiljas, där värderingar och subjektiva bedömningar spelar in.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vår litterära kompetens genom att studera ett litterärt verk. I vår forskning har vi studerat vår egen litterära kompetens genom att läsa och analysera Alice i Underlandet av Lewis Carroll med hjälp av en tematisk textanalys med temadefinitionen av Romberg (1987). Sedan har vi jämfört vår analys med olika litteraturforskares analyser av samma verk. I jämförelsen har vi valt att använda oss av en teoretisk modell om litterär kompetens av Torell (2002) för att kunna urskilja hur vi läser litteratur och vilka kompetenser ur Torells modell som vi besitter. Vad vi kom fram till i forskningen var att vi bland annat frekvent använder oss av subjektiva och erfarenhetsbundna tolkningar när vi analyserar och ofta brister i kompetenser som innebär ett bredare förhållningssätt till mönster och strukturer.

Visuella kännetecken på trä kan användas för att försäkra sig om dess kvalitet, till exempel träets hållfasthet och styvhet. Medelantalet årsringar i brädan är en av dessa parametrar. Målsättningen i arbetet har varit att undersöka om det är möjligt att använda mätning med laserpunkter för att detektera årsringarnas bredd. Idag används en sådan utrustning med tre laserpunkter i industrin för att mäta fibervinkeln och kärnvedsandel i plankor vid tvärtransport. I data som innehåller information om fibervinkeln kan man se ett tydligt brus, som inte är relaterat till fibervinkeln.

Målet med detta examensarbete har varit att ge en överblick över de parametrar som påverkar möjligheten att upprätta ett färghanterat arbetsflöde. Ett färghanterat arbetsflöde ger möjlighet att förutsäga färgåtergivningen i trycksaker via softproof ? skärmkorrektur. Examensarbetet belyser de problem och fallgropar som finns i arbetsflödet och hur de kan påverka relevansen för en bedömning av tryckresultat via softproof. Examensarbetet behandlar hur färgåtergivningen påverkas av betraktningsljus och omgivningsljus samt vikten av att arbeta med en kalibrerad bildskärm ? en förutsättning för att kunna utföra en färgriktig softproof.

I dagens samhälle riktas fokus på individens välbefinnande och olika metoder för att uppnå detta såväl privat som inom yrkeslivet. Emotionell intelligens (EI) har genom tidigare forskningsresultat visat sig ha ett positivt samband med livstillfredställelse, vilket är en komponent i individens subjektiva välbefinnande (SWB). Denna studie syftade till att utforska relationen mellan EI och livstillfredställelse med hänsyn till demografiska bakgrundsvariabler som ålder, kön, etnicitet, studietid och civilstånd. Deltagare var 101 högskolestudenter inom vårdande, pedagogiska, sociologiska och psykologiska studieinriktningar. Deltagarna besvarade självskattningsskalor utifrån instrument om EI (TMMS) och livstillfredställelse (SWLS).

Studiens syfte är att belysa enhetschefers upplevelser och värderingar av samarbetet med en företagshälsovård angående upprepad korttidsfrånvaro. Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Tio enhetschefer i två kommuner intervjuades och resultatet bygger på deras subjektiva upplevelser. I studien framkom att enhetscheferna generellt anser att grundtanken i samarbetet är bra med en bra struktur. Enhetscheferna har sedan länge själva arbetat med den upprepade korttidsfrånvaron och det är även de som bedömer vilka medarbetare som hänvisas till företagshälsovården.